Emmanuel Acquah konstaterara att fler röster måste höjas mot rasismen. Annars går Finland en hård framtid till mötes.

Professor i minoritetsstudier: ”Finland är byggt för vita”

rasism.

Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah.

9.8.2023 kl. 14:26

Emmanuel Acquah är ursprungligen från Ghana men flyttade till Finland 2007. Som biträdande professor i minoritetsstudier vid Åbo Akademi är han väl insatt i rasism och dess strukturer i teorin. Som individ vet han vad rasism innebär i praktiken.


Som akademiker och biträdande professor i minoritetsstudier, vad tänker du om den pågående debatten kring rasism i Finland?

– Om jag svarar ur ett renodlat akademiskt perspektiv så är debatten väldigt ytlig. Det finns en utbredd okunnighet inför vad rasism är.

– Rasismen är strukturell. Det innebär att viktiga strukturer i samhället är byggda för vita, inte för människor som mig, men det går också bortom det. Ignoransen är så utbredd för att människor inte vill konfrontera och konfronteras. Det är delvis knutet till kulturen. Finländare är blyga och vill undvika konfrontation och obekväma situationer, säger Emmanuel Acquah.

Ignoransen är så utbredd för att människor inte vill konfrontera och konfronteras.

Hur har samhällsklimatet sett till rasismen förändrats i Finland under de senaste åren?

– Det beror på vilken disciplin eller vilken aspekt av livet man tittar på. Om man ser på hur människor integreras i arbetslivet kan jag ärligt säga att jag ser framsteg.

– Samtidigt känner jag människor som stude­rat sig till en doktorsexamen men som lämnat Finland på grund av diskriminering och att de inte fått jobb.

Sett till den politiska retoriken ser Emmanuel Acquah en tydlig tillbakagång. Han beskriver det som att Finland krymper i ställer för att växa.

Själv är han chef för en engelskspråkig magisterutbildning. I det arbetet har han sett finländsk migrationspolitik från insidan, och hans bild är inte särskilt positiv.

– Att försöka få uppehållstillstånd i Finland är en hemsk upplevelse för utländska medborgare. Särskilt för dem som kommer från fattiga länder. Du måste ha tillräckligt med pengar på banken, du måste ha bostad och du måste vänta många månader för att säkra en intervju vid en finländsk ambassad.





Gällande att få finskt medborgarskap beskriver han processen som en mardröm och ifrågasätter varför det enda officiellt erkända sättet är att skriva ett språktest på svenska eller finska och bli godkänd.

Helst krasst skulle många etniska finländare inte själva ha de förutsättningar som krävs för att få medborgarskap i landet.

Om man fortsätter att behandla immigranter så som man gör i Finland i dag tror Emmanuel Acquah att vi går en hård framtid till mötes. I länder där diskrimineringen av andra etniciteter varit lika utbredd har det lett till oroligheter och utstötthet.

– Det är psykologiskt och sociologiskt bevisat. En hungrig människa blir arg. Men vi har ännu en chans att inte låta det hända i Finland.



Du är kristen akademiker. Inom kristendomen betonas allas lika värde. I universitetsvärlden är kunskap ett ideal. Har du trots det bevittnat rasism i de sammanhangen?

– I kyrkan kan jag inte säga att jag sett rasism. Jag har väldigt fina erfarenheter från metodistförsamlingarna både i Åbo och Vasa. Vi har underbara pastorer.

– I den akademiska världen har jag själv inte upplevt rasism, men jag har blivit diskriminerad. Det finns rasistiska strukturer i samhället och den akademiska världen gör inget för att ändra på det. Att det akademiska, som den institution det är, förhåller sig passivt och väljer att inte höja sin röst, det är fel.

Han betonar vikten av att prata om den diskriminering som hela tiden pågår och tar ett exempel ur familjelivet. Om barnen märker att något inte är som det ska men föräldrarna inte adresserar problemet skapar det en oro hos barnen.

– Samma sak gäller i kyrkan och i andra sammanhang. Om något händer i samhället behöver vi kommunicera om problemen och ta ställning, annars skapar det oro. Jag vill se mer av det i Finland.


Du har familj och barn. Pratar ni om rasismen?

– Jag och min fru diskuterar det. Vi vet att barnen kommer att utsättas. De är bruna, inte vita.

Emmanuel Acquah konstaterar att det inte leder till något konstruktivt att få människor att må dåligt. Därför vill han hellre prata om hur vi kan förändra framtiden än om den rasism han utsatts för under årens lopp. Men den senaste tiden har det varit svårt också för honom att bibehålla fokus.

– Då jag hör retoriken och de diskussioner som förs blir jag traumatiserad. Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning. Jag kommer med diversitet, jag vill vara progressiv, jag strävar efter att skapa en fridfull miljö.

– Nu går jag på gatan och undrar ifall män­niskor tittar på mig, om de pratar om mig för att jag har mitt ursprung i ett annat land. I fjol gjorde jag inte det. Då hade vi en annan regering.

Text: Rebecca Pettersson


FÖRSAMLINGSVALET. I Esbo, Grankulla och Vanda blir det inget församlingsval på svenska i höst. Orsak: för få kandidater. I Esbo var Jannika Lassus valombud för den enda kandidatlista som nu besätter alla 26 platser med 26 kandidater – i landets största svenska församling. 23.9.2022 kl. 11:32

ALZHEIMER. När Hanna Jensens mamma fick en minnessjukdom blev mamman aktiv, företagsam, pratsam – och väldigt ilsken. – Det fanns en tid då jag var så frustrerad att jag inte ville se henne i ögonen, men idag ser jag på mamma med varm blick. 22.9.2022 kl. 16:15

JÄMSTÄLLDHET. Kyrkostyrelsen har beviljat kyrkans pris för jämställdhet och likabehandling till biskop emerita Irja Askola. 22.9.2022 kl. 15:09

kina. Professorn i Kinastudier Julie Yu-Wen Chen vid Helsingfors universitet har rötter i Taiwan. Hon oroar sig för Kinas växande hot mot hennes hemland. Hon är kristen och försöker avsluta varje dag med att lyssna på en predikan online. 15.9.2022 kl. 10:37

SYNODALMÖTE. Efter sina pastoralkurser under den första tiden som präst saknar många vardagsteologer de regel­bundna samtalen om kyrkans lära, eller samtalen kring biskopens linje. För det finns sedan år 1686 det sällsynta synodalmötet – som snart hålls i Åbo. 14.9.2022 kl. 15:16

FÅNGA DAGEN. Lena Kumlin lever med en hjärntumör som inte går att operera och som kommer att leda till döden inom ett år. – Carpe diem! säger hon, och kämpar för att leva i nuet och njuta av sitt liv med fulla andetag. 13.9.2022 kl. 16:22

Konst. I september visas utställningen KYSS – en meditation i ord och bild över Höga visan i Borgå domkyrka. – Höga visan är en erotisk bok i Bibeln som både är oerhört trygg men ändå radikal, säger konstnären, bildsatirikern och prästen Kent Wisti. 13.9.2022 kl. 10:14

nykarleby. Under sista tiden av studierna upplevde Mats Edman en tydlig kallelse att bli präst. – Vi var samlade i en bibel- och bönegrupp och vi tog mannakorn. Mitt mannakorn var från Apostlagärningarna: ”Var inte rädd. Tala och tig inte. Jag är med dig och ingen ska göra dig något ont för jag har mycket folk här i staden.” Nästa dag ringde han biskop Erik Vikström och bad om prästvigning. 12.9.2022 kl. 20:05

Inbesparingar. Resultatet av omställningsförhandlingarna vid Helsingfors kyrkliga samfällighets gemensamma tjänster har klarnat. Under de kommande tre åren ska de gemensamma tjänsternas verksamhetsbidrag sänkas med 4,8 miljoner, vilket bland annat innebär att antalet årsverken minskar med 45. 9.9.2022 kl. 17:11

KYRKORNAS VÄRLDSRÅD. Kyrkornas världsråd vände och vred i kulisserna på sina ord om kriget i Ukraina. Rådet avslutar på torsdag sin generalförsamling med över 4000 delegater i tyska Karlsruhe. 7.9.2022 kl. 15:11

KORSNÄS. Pilgrimsleden i Österbotten tar form. I år görs den preliminära märkningen för Sankt Olavsleden. 1.9.2022 kl. 11:02

SMÖRJELSE. Konfirmationen i Johannes församling i Helsingfors senaste söndag har väckt starka reaktioner då prästen smort konfirmanderna med krisma, det vill säga välsignad olja. Det har setts som ett främmande element i vår kyrka och smörjelsen kom som en överraskning för både konfirmander och föräldrar. 2.9.2022 kl. 17:59

ETT GOTT RÅD. Eva Frantz önskar att hennes 20-åriga jag hade vågat omfamna sin excentricitet lite mer – och åka ut och ha äventyr, för att ha något att skriva om senare. 31.8.2022 kl. 20:16

ÄRLIGHET. – Ju äldre jag blir desto mer har jag insett att livet är för kort för att inte våga vara lite mer ärlig och avklädd, säger evangelisten och bibelläraren Rigmor Holst. 31.8.2022 kl. 13:00

herdabrev. Efter tre år i biskopsgården i Borgå är Bo-Göran Åstrand ute med det traditionella herdabrevet. Han valde mejldialogens form och fyra huvudteman. 31.8.2022 kl. 10:00

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56