Om kroppen kremeras eller inte varierar från fall till fall.
Om kroppen kremeras eller inte varierar från fall till fall.

"Vårt värde som människor är alltid lika – det hänger inte på om det kommer många till jordfästningen"

JORDFÄSTNING.

Ibland får prästen Malin Lindblom veta att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon ska förrätta. Hittills har det ändå alltid dykt upp någon, men hur många som är på plats är aldrig avgörande för henne. – Jordfästningen är som en bön, säger hon.

25.7.2023 kl. 15:17

Tidigare ansvarade kommunerna för att invånare utan anhöriga skulle få en värdig sista resa. I och med vårdreformen och för att kommunen inte längre har egna socialarbetare är det numera välfärdsområdenas uppgift.

I praktiken är det alltså välfärdsområdenas socialarbetare som ser till att personer utan anhöriga blir begravda, men först gör de lite detektivarbete.

– De ser om det finns någon släkting ändå, kanske någon kusin. Lite som Sherlock Holmes, säger Berit Kivimäki, chef för social service för äldre inom Österbottens välfärdsområde.

Om detektivarbetet inte ger frukt kontaktar socialarbetaren en begravningsentreprenör och beställer en begravning enligt den billigaste notan. Det innebär oftast att kroppen kremeras. I det skedet är bouppteckningen sällan gjord och man vet inte om det finns pengar i dödsboet eller inte.

Välfärdsområdet har avtal med en juristbyrå som sköter bouppteckningen. Om det visar sig att den som dött saknar tillgångar ansöker de om begravningsstöd från socialen, alltså välfärdsområdet.

– I alla fall i Vasa händer det väldigt ofta att någon dör och inte har några anhöriga. Det är väldigt sorgligt. Begravningen blir ingen utsmyckad tillställning, säger Kivimäki.


Ett förhållandevis vanligt jobb

Begravningsentreprenör Anton Fogström har sitt arbetsfält i Vasa och Korsholm. Han har jobbat i branschen i omkring tio år och ser en tendens – det blir vanligare att människor dör utan anhöriga.

Det senaste året uppskattar Fogström att begravningsbyrån han jobbar på har haft mellan 20 och 30 fall där det inte funnits anhöriga som ordnat med en begravning.

– Sen finns det fall där det finns anhöriga som inte vill ha något att göra med begravningen. Dem har jag räknat in.

Om det finns pengar i dödsboet kan man lägga in en tidningsannons om när begravningen kommer att ske. Det kan ju fortfarande finnas vänner som inte nåtts av dödsbudet.


Församlingens medlemmar jordfästs

Om den avlidne är församlingsmedlem bokar begravningsbyrån en tid i kapellet dit det kommer en präst och kanske en kantor. Ibland dyker det upp någon vän.

– Ibland kommer det tio och ibland kommer det noll. Det vet vi inte på förhand. Sen förrättas jordfästningen enligt det vanliga formuläret.

Kroppen kan sedan begravas eller kremeras. Om den avlidne inte är församlingsmedlem kremeras kroppen vanligen. Om det finns en släktgrav kan urnan placeras där. Om inte sprids askan i minneslunden.

I sin yrkesroll har Fogström arrangerat begravningar där inte en enda människa dykt upp, med undantag för de församlingsanställda.

– Det är alltid lättare om någon anhörig är med och ordnar. Det som är svårt är att vi inte vet om det finns vänner, och om det inte finns pengar i dödsboet är det svårt att annonsera om begravningen.

I Vasa har församlingen frivilliga som brukar ställa upp som kistbärare. Ibland hjälper begravningsbyråns personal också till med att bära.

– Det är kanske svårt att förstå utifrån, men det är ju ett jobb precis som andra jobb. Då man jobbat med det tillräckligt länge går man inte in i det så emotionellt som man gjorde i början. Man försöker bara sköta sin del så bra som möjligt.


Fast allt skalas bort är bönen den samma

Malin Lindblom, präst och chef för sjukhussjälavården i Vasa, har flera gånger blivit underrättad i förväg om att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon fått i uppgift att förrätta. Hittills har det ändå alltid kommit någon.

Malin Lindblom är präst och chef för sjukhussjälavården i Vasa. Foto: Rebecka Lindblom




– Det har kunnat vara grannar, vänner, en socialarbetare eller en diakon. Någon som haft kontakt med personen under personens livstid, säger hon.

Ibland finns det också anhöriga som bara inte kan delta, till exempel på grund av sjukdom. Överlag tror Lindblom att kontakten mellan släktingar minskar i samhället, vilket leder till att begravningarna får färre deltagare vartefter.

– Tyvärr handlar det mycket om ensamhet. Alla har inte de där människorna omkring sig som kommer på jordfästningen när man dör. Det blir vanligare. Särskilt i större städer.

Oberoende av om det kommer två personer eller hundratvå vill Lindblom ändå att jordfästningen ska vara lika värdig.

– Det är viktigt att man respekterar den avlidna och förrättar jordfästningen oberoende av antalet deltagare.

Hon följer formuläret för jordfästningar, men vid de begravningar där ingen väntas närvara brukar hon stryka talet som riktar sig till de anhöriga. Vid sådana jordfästningar finns det vanligen inte heller någon att hålla sorgesamtal med och prästen kan ha svårt att bilda sig en uppfattning om vem den döda var.

Oftast deltar ingen kantor så om man sjunger blir det a cappella. Lindblom betonar att alla jordfästningar ändå är lika viktiga.

– Vårt värde som människor är alltid lika. Det hänger inte på om det kommer många till jordfästningen. Människan har ändå haft ett liv, det är en människa. Jordfästningen är som en bön till Gud om att han ska ta emot den människan.

Text: Rebecca Pettersson


Bernice Sundkvist ser tydliga skillnader mellan kyrkohandböckerna i Finland och Sverige.

Musiken oproffsig. Språket utslätat. Handboksförslaget är i snålblåst i den lutherska systerkyrkan i väst. 14.10.2014 kl. 00:00
Bland annat ”Ropa till Gud” och ”Herra kädelläsi” ljöd i Lagstads gymnastiksal på Esboförsamlingarnas tvåspråkiga hjälpledardag.

Ökat samarbete mellan församlingarna i Esbo har varit på agendan redan i några år. I söndags ordnades en gemensam träff för alla Esboförsamlingars hjälpledare. 13.10.2014 kl. 13:51
– Jag klandrar inte mina föräldrar, de levde ju i sin tid. Men man kan inte skrämma någon in i himlen, säger Majken Öst-Söderlund

majken öst-söderlund. När Majken Öst-Söderlund var åtta år dog hennes mamma i cancer. Moderslös och skrämd av domedagspredikningar satte hon hoppet till grannlandet i väster. 8.10.2014 kl. 00:00

Församlingsrådet i Petrus församling valde igår onsdag kväll 8.10 Daniel Björk till kyrkoherde. 9.10.2014 kl. 12:53

LFF. Ett treårigt planeringsprojekt har slutförts då den laestadianska väckelserörelsen inleder egen skriftskolundervisning på svenska. 6.10.2014 kl. 15:51
På bokmässan i Göteborg konfronterade Antje Jackelén sin inbjudna gäst Marcus Birro med hans påstående om att "Sverige fått en ärkebiskop som inte är kristen".

Antje Jackelén. Svenska kyrkan har fått en ny ärkebiskop som genomgående försöker ta andra vägar än de som präglas av alternativen konservativ eller liberal, bokstavlig eller tolkad. 6.10.2014 kl. 15:37

kati niemelä. Kristendomen har en starkare ställning i Finland än vad den har i de andra nordiska länderna. Det här skriver Kotimaa som intervjuat kyrkosociologen Kati Niemelä. 6.10.2014 kl. 11:36

Saltvik. Den långa tvisten mellan Saltviks församling och tidigare kyrkoherden Peter Blumenthal fortsätter. Nu vill kyrkofullmäktiges ordförande Peter Lindbäck att Ålands tingsrätt fattar beslut om att vräka Blumenthal från prästgården i Saltvik, skriver tidningen Åland. 6.10.2014 kl. 11:33
Ditte Sandholm jobbar som skolgångsbiträde i en finsk lågstadieskola och nästa höst väntar en studieplats i specialpedagogik vid Åbo Akademi.

mobbning leka skriba konfirmation läger ungdomsarbete. Hon vill vara med och leka - men inte av tradition utan för att det är roligt. 25.9.2014 kl. 10:08

val2014. 7,2 procent av alla kandidater i församlingsvalet är yngre än 30 år. Det är en minskning från 2010 då siffran låg på 9,5 procent. 23.9.2014 kl. 08:16
Linda Utriainen sminkar Per Stenberg inför bandningen av programmet Sjung av glädje.

allsång. Andlig allsång – det är temat för ett nytt programkoncept som har premiär på Yle Fem i oktober. 24.9.2014 kl. 00:00

Svenska kyrkan. I förra veckans biskopsval valdes Eva Nordung Byström till ny biskop i Härnösand. 22.9.2014 kl. 16:10

val2014. 19 000 kandidater ställer enligt preliminära uppgifter upp i höstens församlingsval. Sedan valet för fyra år sedan har antalet gått ner med cirka 4 000 kandidater. 22.9.2014 kl. 16:07

Antje Jackelén. Se videon då Antje Jackelén berättar varför hon ser fram emot sitt kommande Finlandsbesök. 29.9.2014 kl. 10:19

En kaplanstjänst i Johannes församling i Helsingfors har fått två sökande. 22.9.2014 kl. 15:24

naturen. Visst finns naturen i stan! Se dig omkring, förundras och hitta lugnet i naturen. Det är vi många som gör. Det finns också mycket du kan göra för att ta hand om naturen i närområdet. 26.5.2021 kl. 08:00

musik. Mikael ”Mickus” Nyman skriver inget som inte har betydelse för honom. – Jag lägger normalt mer vikt vid texten än musiken. 24.5.2021 kl. 14:09
Vanda svenska församling har sin utrymmen i nya Dickursby kyrka.

kyrkoherdeval. I mitten av april valde församlingsrådet i Vanda Kristian Willis till kyrkoherde trots att Monica Cleve enligt beredningen var mer meriterad. Cleve kommer nu att föra frågan vidare till förvaltningsdomstol. 19.5.2021 kl. 14:20
– Skulle det blir så att majoriteten lägger sin röst på mig tror jag att det finns en välvilja att göra sitt bästa och en respekt för den demokratiska processen, säger Mia Anderssén-Löf.

val. – Jag har fört en inre kamp med frågan och kommit till en kallelse. Det känns att tiden är inne för mig att ta det här steget, säger Mia Anderssén-Löf, som nu är kyrkoherde i Nykarleby församling. 14.5.2021 kl. 14:50
Monica Cleve har lämnat in rättelseyrkande gällande valet av ny kyrkoherde till Vanda svenska församling.

kyrkoherdeval. I mitten av april valde församlingsrådet i Vanda svenska församling Kristian Willis till ny kyrkoherde i församlingen. Nu har Monica Cleve, som också sökte tjänsten, valt att lämna in ett rättelseyrkande till församlingsrådet. Inför valet konstaterades både i domkapitlets utlåtande och i beredningen av ärendet att Cleve ”i skicklighet och kunnande är mera meriterad”. 12.5.2021 kl. 19:46