Församlingen ansvarar för konfirmandernas säkerhet under lägren – men har också ett ansvar gentemot sin personal.
Församlingen ansvarar för konfirmandernas säkerhet under lägren – men har också ett ansvar gentemot sin personal.

”Om vi inte får sova orkar vi inte”, säger ledare om konfirmandlägren

KONFIRMANDLÄGER.

Nattvakter, tydliga överenskommelser med föräldrar, ett telefonnummer att ringa 24/7 om läget blir ohållbart – bland annat det här måste församlingar ta till för att garantera säkerheten vid konfirmandläger. – Vi måste fråga oss om ungdomarna är i "lägerskick", säger Helena Salenius vid Kyrkostyrelsen.

29.6.2023 kl. 17:47

I förra numret av KP skrev vi om ett konfirmandläger som ordnades av Replots församling och som kyrkoherde Camilla Svevar valde att avsluta och förvandla till dagsläger för att "för många länkar brast". Lägret ordnades vid Ohtakari lägergård flera timmars bilresa från Replot.

– Det här är en jätteviktig sak att diskutera, säger Helena Salenius, som är sakkunnig vid Kyrkostyrelsens svenska avdelning och ansvarar för kyrkans konfirmandarbete.

– Jag tycker det är ansvarsfullt att avbryta ett läger om läget blir ohållbart. Det viktigaste är att konfirmandernas trygghet är säkrad.

Hon skulle önska att föräldrarna tog ett större ansvar när det gäller att informera församlingar om ungdomars specialbehov.

– Varje år händer det att det vid lägret kommer fram att den unga aldrig förr sovit borta hemifrån, att hen exempelvis lider av panikattacker eller har ADHD och att medicineringen avbrutits för sommaren.

Hon påpekar att sådana problem i och för sig inte är oöverkomliga, men om de anställda inte fått information i tid blir det svårt för både ledarna och konfirmanderna.

– Vi kan inte ha sådana läger att en person från personalen till exempel måste vårda en konfirmand under hela lägret för att hen har så svår ångest. Men församlingens anställda är beredda att göra vad de kan om de får korrekt information redan i anmälningsskedet.

Hon tänker också på personalens krafter.

– Små församlingar har inte råd att ha nattvakter, utan måste vakta själva.

Kyrkan talar allt mer om huruvida ungdomar är i ”lägerskick” eller inte.

– Jag håller som bäst på och utarbetar en checklista för föräldrar. Dagsläger är ett bra alternativ för dem som inte klarar ett övernattningsläger.

Föräldrarna hjälper till i Pedersöre

När KP ringer upp ungdomsarbetsledare Mi Lassila i Pedersöre har hon en natt av konfirmandläger bakom sig – och är ganska trött.

– Jag hade ett rum med konfirmander som inte lugnade sig och kvart över två i natt läste jag lusen av dem.

Hon är lättad, för hon vet att det kommer hjälp följande natt. I Pedersöre har de nämligen ett system med konfirmandföräldrar som ställer upp som nattvakter. Det brukar lugna de livligaste.

– Det är främst nätterna som är problemet, för om alla är i upprorstillstånd och inte sover – hur ska vi anställda orka med ett helt läger? De unga måste ändå ha någon sorts respekt för oss som jobbar med dem. Det är en säkerhetsgrej och ingen av oss vill gå i väggen.

Också i Pedersöre församling hade de länge ett system som byggde på att de som ledde lägret också måste vakta om nätterna – men så gör de inte längre.

– Jag vet att vissa församlingar har skilda nattvakter, men vi har föräldrar som ställer upp.

Stärk föräldrakontakten

Anders Lindström, kyrkoherde i Ekenäsnejdens svenska församling, är en riktig lägerveteran. Har har kört två läger per sommar i par med ungdomsarbetsledaren Kjell "Wikis" Wikström sedan år 1994.

– Vi är ett arbetspar och en institution. Vi kan anpassa programmet vid behov, det finns ett flyt i det.

De har klarat sig utan vakter och föräldrar om nätterna i alla år – själv sover han inte sedan flera år tillbaka på lägerområdet. Till arbetsfördelningen hör bland annat att Kjell Wikström är säkerhetsansvarig.

– Min erfarenhet är att det är viktigt att stärka föräldrakontakten genom att ha regelbundna möten före lägret.

Till ordningsreglerna på Ramsdal lägergård hör att ingen springer ute om natten eftersom det är en säkerhetsrisk.

– Hos oss undertecknar föräldrarna en överenskommelse om att det finns en person vi får ringa 24/7 om något händer. Bara den lilla grejen att föräldrarna undertecknar ett sådant papper hjälper.

Om personalen skulle göra en sådan bedömning att en eller flera ungdomar är oresonliga ringer de upp föräldrarna.

– Då får den unga stå sitt kast och föräldrarna hämtar hem hen på morgonen.

Han säger också att det är viktigt att vara flexibel.

– Grupperna är väldigt olika, och ibland måste man anpassa programmet enligt gruppen.

En hemmanatt brukar ta skruv

Mats "Matte" Fontell som jobbar som ungdomsarbetsledare i Borgå domkyrkoförsamling har lång erfarenhet av konfirmandläger – och stor förståelse för att ett läger ibland måste avbrytas.

– Stämningen kan bli så dålig att både ledare och konfirmander mår dåligt. Man måste minnas att de ansvariga ledarna är i tjänst dygnet runt under många dagar. Det är väldigt krävande om du inte får sova om nätterna.

I Borgå har de en äldre, myndig hjälpledare som fungerar som nattvakt.

– Man måste bete sig för att få övernatta på lägergården. En hemmanatt under lägret brukar ta skruv.

Hans erfarenhet är att 90 procent av de unga beter sig jättebra, men det finns ofta några i gruppen som uppvisar väldigt respektlöst beteende.

– De svarar fult, ignorerar ledarna och vägrar till exempel lägga undan telefonen. Jag tror att vi lever i spåren av pandemins sociala skadeverkningar.

Han är orolig över verksamhetens framtid.

– Pengarna minskar, arbetet är krävande, det är långa arbetspass och ansvaret är stort. Man är väldigt trött efter ett läger, särskilt om man, som jag, fyllt 60 och lett skribaläger i 40 år. Några år till borde jag orka, säger Matte Fontell.

Sofia Torvalds


Sirpa Tolppanen betonar vikten av inkludering i arbetet med att bygga gemenskap från grunden.

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34
Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25
Då man ännu för tio år sedan öppet kunde arrangera kristna samlingar och samla tusentals åhörare, har tonen mot de kristna nu skärpts i Indien.

Analys. I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. 27.5.2024 kl. 10:51
Yvonne Terlinden välsignas av Bo-Göran Åstrand, Katri Grönroos, Anders Lindström, Annika Pråhl, Pentti Raunio och Iris Eriksson.

kyrkoherdeinstallation. När Yvonne Terlinden installerades till sin tjänst i Karis idag var den sol ute och sol inne. "Vi gratulerar församlingen till en vis och ödmjuk kyrkoherde", sa en gäst. 26.5.2024 kl. 16:31
Kollekter till Ryssland faller under EU-sanktionerna

INGERMANLANDS KYRKA. Kollekter till Ingermanlands kyrka i Ryssland är förbjudna, anser den finländska åklagarmyndigheten. Kyrkan har omkring 100 vänförsamlingar i Finland. 17.5.2024 kl. 19:00