Församlingen ansvarar för konfirmandernas säkerhet under lägren – men har också ett ansvar gentemot sin personal.
Församlingen ansvarar för konfirmandernas säkerhet under lägren – men har också ett ansvar gentemot sin personal.

”Om vi inte får sova orkar vi inte”, säger ledare om konfirmandlägren

KONFIRMANDLÄGER.

Nattvakter, tydliga överenskommelser med föräldrar, ett telefonnummer att ringa 24/7 om läget blir ohållbart – bland annat det här måste församlingar ta till för att garantera säkerheten vid konfirmandläger. – Vi måste fråga oss om ungdomarna är i "lägerskick", säger Helena Salenius vid Kyrkostyrelsen.

29.6.2023 kl. 17:47

I förra numret av KP skrev vi om ett konfirmandläger som ordnades av Replots församling och som kyrkoherde Camilla Svevar valde att avsluta och förvandla till dagsläger för att "för många länkar brast". Lägret ordnades vid Ohtakari lägergård flera timmars bilresa från Replot.

– Det här är en jätteviktig sak att diskutera, säger Helena Salenius, som är sakkunnig vid Kyrkostyrelsens svenska avdelning och ansvarar för kyrkans konfirmandarbete.

– Jag tycker det är ansvarsfullt att avbryta ett läger om läget blir ohållbart. Det viktigaste är att konfirmandernas trygghet är säkrad.

Hon skulle önska att föräldrarna tog ett större ansvar när det gäller att informera församlingar om ungdomars specialbehov.

– Varje år händer det att det vid lägret kommer fram att den unga aldrig förr sovit borta hemifrån, att hen exempelvis lider av panikattacker eller har ADHD och att medicineringen avbrutits för sommaren.

Hon påpekar att sådana problem i och för sig inte är oöverkomliga, men om de anställda inte fått information i tid blir det svårt för både ledarna och konfirmanderna.

– Vi kan inte ha sådana läger att en person från personalen till exempel måste vårda en konfirmand under hela lägret för att hen har så svår ångest. Men församlingens anställda är beredda att göra vad de kan om de får korrekt information redan i anmälningsskedet.

Hon tänker också på personalens krafter.

– Små församlingar har inte råd att ha nattvakter, utan måste vakta själva.

Kyrkan talar allt mer om huruvida ungdomar är i ”lägerskick” eller inte.

– Jag håller som bäst på och utarbetar en checklista för föräldrar. Dagsläger är ett bra alternativ för dem som inte klarar ett övernattningsläger.

Föräldrarna hjälper till i Pedersöre

När KP ringer upp ungdomsarbetsledare Mi Lassila i Pedersöre har hon en natt av konfirmandläger bakom sig – och är ganska trött.

– Jag hade ett rum med konfirmander som inte lugnade sig och kvart över två i natt läste jag lusen av dem.

Hon är lättad, för hon vet att det kommer hjälp följande natt. I Pedersöre har de nämligen ett system med konfirmandföräldrar som ställer upp som nattvakter. Det brukar lugna de livligaste.

– Det är främst nätterna som är problemet, för om alla är i upprorstillstånd och inte sover – hur ska vi anställda orka med ett helt läger? De unga måste ändå ha någon sorts respekt för oss som jobbar med dem. Det är en säkerhetsgrej och ingen av oss vill gå i väggen.

Också i Pedersöre församling hade de länge ett system som byggde på att de som ledde lägret också måste vakta om nätterna – men så gör de inte längre.

– Jag vet att vissa församlingar har skilda nattvakter, men vi har föräldrar som ställer upp.

Stärk föräldrakontakten

Anders Lindström, kyrkoherde i Ekenäsnejdens svenska församling, är en riktig lägerveteran. Har har kört två läger per sommar i par med ungdomsarbetsledaren Kjell "Wikis" Wikström sedan år 1994.

– Vi är ett arbetspar och en institution. Vi kan anpassa programmet vid behov, det finns ett flyt i det.

De har klarat sig utan vakter och föräldrar om nätterna i alla år – själv sover han inte sedan flera år tillbaka på lägerområdet. Till arbetsfördelningen hör bland annat att Kjell Wikström är säkerhetsansvarig.

– Min erfarenhet är att det är viktigt att stärka föräldrakontakten genom att ha regelbundna möten före lägret.

Till ordningsreglerna på Ramsdal lägergård hör att ingen springer ute om natten eftersom det är en säkerhetsrisk.

– Hos oss undertecknar föräldrarna en överenskommelse om att det finns en person vi får ringa 24/7 om något händer. Bara den lilla grejen att föräldrarna undertecknar ett sådant papper hjälper.

Om personalen skulle göra en sådan bedömning att en eller flera ungdomar är oresonliga ringer de upp föräldrarna.

– Då får den unga stå sitt kast och föräldrarna hämtar hem hen på morgonen.

Han säger också att det är viktigt att vara flexibel.

– Grupperna är väldigt olika, och ibland måste man anpassa programmet enligt gruppen.

En hemmanatt brukar ta skruv

Mats "Matte" Fontell som jobbar som ungdomsarbetsledare i Borgå domkyrkoförsamling har lång erfarenhet av konfirmandläger – och stor förståelse för att ett läger ibland måste avbrytas.

– Stämningen kan bli så dålig att både ledare och konfirmander mår dåligt. Man måste minnas att de ansvariga ledarna är i tjänst dygnet runt under många dagar. Det är väldigt krävande om du inte får sova om nätterna.

I Borgå har de en äldre, myndig hjälpledare som fungerar som nattvakt.

– Man måste bete sig för att få övernatta på lägergården. En hemmanatt under lägret brukar ta skruv.

Hans erfarenhet är att 90 procent av de unga beter sig jättebra, men det finns ofta några i gruppen som uppvisar väldigt respektlöst beteende.

– De svarar fult, ignorerar ledarna och vägrar till exempel lägga undan telefonen. Jag tror att vi lever i spåren av pandemins sociala skadeverkningar.

Han är orolig över verksamhetens framtid.

– Pengarna minskar, arbetet är krävande, det är långa arbetspass och ansvaret är stort. Man är väldigt trött efter ett läger, särskilt om man, som jag, fyllt 60 och lett skribaläger i 40 år. Några år till borde jag orka, säger Matte Fontell.

Sofia Torvalds


Kalle Sällström är verksamhetsledare på Församlingsförbundet.

Förnyelse. "Hur skulle vi gå till väga om vi också skulle renovera kyrkan inifrån?" 14.4.2021 kl. 09:00
Tiina Kaaresvirta är studentpräst på Metropolia, Alexandra Eriksson socialpolitiskt ansvarig i Hankens studentkår.

Studerande. Studerande behöver stöd under undantagstiden – och antagligen klarnar det verkliga stödbehovet först när livet börjar normaliseras. 14.4.2021 kl. 00:00
Att småprata och verkligen se patienten kan för en stund lindra det som smärtar. Det vet Andreas
Ahlfors som möter sjuka och oroliga människor under varje arbetspass.

Akutvård. Andreas Ahlfors är akutvårdare och kör ambulans till vardags. För att klara jobbet måste man vara lugn och observant. Men minst lika viktigt är det med empati – att verkligen se den man vårdar. 13.4.2021 kl. 08:31
Skärmdump från huutokaupat.com

Försäljning. Karleby kyrkliga samfällighet har lagt ut församlingshemmet i Björkhagen ut på auktion på huutokaupat.com, skriver ÖT. 8.4.2021 kl. 15:50

Kyrkomötet. Det är inte möjligt att inhibera kyrkomötets första session 2021 på grund av det stora antalet frågor som ska behandlas. 7.4.2021 kl. 16:02
Sara Svensson – den snälla barnflickan som tvingades till mord. Hon talar ut i en dokumentär som har premiär på HBO Nordic på söndag.

dokumentär. En kvinna mördas. Barnflickan fälls för dådet, kvinnans man för anstiftan. Allt sker i en by i Sverige där församlingen väntar på att Jesus ska komma tillbaka, eftersom deras pastor är Kristi brud. I två år undersökte journalisterna Anton Berg och Martin Johnson vad som egentligen hände i Knutby. 3.4.2021 kl. 14:25
Eva Roos tycker att det är viktigt att vara ärlig och sann med det mörker man gått igenom.
  – Men jag tror också människor behöver mera ljus och hopp vid sidan om mörkret.

livet. Evas Roos mammas plötsliga död, när Eva var bara tio år gammal, satte djupa spår i henne. 1.4.2021 kl. 04:53

tro. Ibland är patienten mycket svag, sedan piggnar den till. Tua Forsström och Sofia Torvalds möttes i ett samtal om hur deras tro klarat av sorg och uteblivna bönesvar. 2.4.2021 kl. 07:24

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01
Man kan ju inte förstå påsken, men jag har kunnat sätta in den i ett sammanhang, säger Sören Lillkung.

Påsk. – Som människa och sångare har jag upplevt en enorm rikedom genom att ta del av påskens musikverk, säger Sören Lillkung. 31.3.2021 kl. 13:05
Patrik Hagman är teolog och författare.

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00

pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50

Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55
Niko Huttunen är forskare i teologi och Anneli Portman är socialpsykolog och värderingsforskare.

värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01
Lisa Enckell är präst och  journalist.

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00

Helhetsbilden av förändringen är tydlig, menar forskare Kimmo Ketola.

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22
Idag behöver marknadsföring inte kosta stora summor, bland annat tack vare sociala medier.

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00
Kyrkan behåller netto från vårdreformen.

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10
Biskop Bo-Göran Åstrand fascineras av ChatGPT:s predikningar och tal – även om han känner att de saknar själ.

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00
– Kyrkoherden hamnar i en konstig roll om hen ska försvara sina beredningar, samla ihop åsikterna och samtidigt fatta beslut, säger Martina Harms-Aalto.

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00