Församlingen ansvarar för konfirmandernas säkerhet under lägren – men har också ett ansvar gentemot sin personal.
Församlingen ansvarar för konfirmandernas säkerhet under lägren – men har också ett ansvar gentemot sin personal.

”Om vi inte får sova orkar vi inte”, säger ledare om konfirmandlägren

KONFIRMANDLÄGER.

Nattvakter, tydliga överenskommelser med föräldrar, ett telefonnummer att ringa 24/7 om läget blir ohållbart – bland annat det här måste församlingar ta till för att garantera säkerheten vid konfirmandläger. – Vi måste fråga oss om ungdomarna är i "lägerskick", säger Helena Salenius vid Kyrkostyrelsen.

29.6.2023 kl. 17:47

I förra numret av KP skrev vi om ett konfirmandläger som ordnades av Replots församling och som kyrkoherde Camilla Svevar valde att avsluta och förvandla till dagsläger för att "för många länkar brast". Lägret ordnades vid Ohtakari lägergård flera timmars bilresa från Replot.

– Det här är en jätteviktig sak att diskutera, säger Helena Salenius, som är sakkunnig vid Kyrkostyrelsens svenska avdelning och ansvarar för kyrkans konfirmandarbete.

– Jag tycker det är ansvarsfullt att avbryta ett läger om läget blir ohållbart. Det viktigaste är att konfirmandernas trygghet är säkrad.

Hon skulle önska att föräldrarna tog ett större ansvar när det gäller att informera församlingar om ungdomars specialbehov.

– Varje år händer det att det vid lägret kommer fram att den unga aldrig förr sovit borta hemifrån, att hen exempelvis lider av panikattacker eller har ADHD och att medicineringen avbrutits för sommaren.

Hon påpekar att sådana problem i och för sig inte är oöverkomliga, men om de anställda inte fått information i tid blir det svårt för både ledarna och konfirmanderna.

– Vi kan inte ha sådana läger att en person från personalen till exempel måste vårda en konfirmand under hela lägret för att hen har så svår ångest. Men församlingens anställda är beredda att göra vad de kan om de får korrekt information redan i anmälningsskedet.

Hon tänker också på personalens krafter.

– Små församlingar har inte råd att ha nattvakter, utan måste vakta själva.

Kyrkan talar allt mer om huruvida ungdomar är i ”lägerskick” eller inte.

– Jag håller som bäst på och utarbetar en checklista för föräldrar. Dagsläger är ett bra alternativ för dem som inte klarar ett övernattningsläger.

Föräldrarna hjälper till i Pedersöre

När KP ringer upp ungdomsarbetsledare Mi Lassila i Pedersöre har hon en natt av konfirmandläger bakom sig – och är ganska trött.

– Jag hade ett rum med konfirmander som inte lugnade sig och kvart över två i natt läste jag lusen av dem.

Hon är lättad, för hon vet att det kommer hjälp följande natt. I Pedersöre har de nämligen ett system med konfirmandföräldrar som ställer upp som nattvakter. Det brukar lugna de livligaste.

– Det är främst nätterna som är problemet, för om alla är i upprorstillstånd och inte sover – hur ska vi anställda orka med ett helt läger? De unga måste ändå ha någon sorts respekt för oss som jobbar med dem. Det är en säkerhetsgrej och ingen av oss vill gå i väggen.

Också i Pedersöre församling hade de länge ett system som byggde på att de som ledde lägret också måste vakta om nätterna – men så gör de inte längre.

– Jag vet att vissa församlingar har skilda nattvakter, men vi har föräldrar som ställer upp.

Stärk föräldrakontakten

Anders Lindström, kyrkoherde i Ekenäsnejdens svenska församling, är en riktig lägerveteran. Har har kört två läger per sommar i par med ungdomsarbetsledaren Kjell "Wikis" Wikström sedan år 1994.

– Vi är ett arbetspar och en institution. Vi kan anpassa programmet vid behov, det finns ett flyt i det.

De har klarat sig utan vakter och föräldrar om nätterna i alla år – själv sover han inte sedan flera år tillbaka på lägerområdet. Till arbetsfördelningen hör bland annat att Kjell Wikström är säkerhetsansvarig.

– Min erfarenhet är att det är viktigt att stärka föräldrakontakten genom att ha regelbundna möten före lägret.

Till ordningsreglerna på Ramsdal lägergård hör att ingen springer ute om natten eftersom det är en säkerhetsrisk.

– Hos oss undertecknar föräldrarna en överenskommelse om att det finns en person vi får ringa 24/7 om något händer. Bara den lilla grejen att föräldrarna undertecknar ett sådant papper hjälper.

Om personalen skulle göra en sådan bedömning att en eller flera ungdomar är oresonliga ringer de upp föräldrarna.

– Då får den unga stå sitt kast och föräldrarna hämtar hem hen på morgonen.

Han säger också att det är viktigt att vara flexibel.

– Grupperna är väldigt olika, och ibland måste man anpassa programmet enligt gruppen.

En hemmanatt brukar ta skruv

Mats "Matte" Fontell som jobbar som ungdomsarbetsledare i Borgå domkyrkoförsamling har lång erfarenhet av konfirmandläger – och stor förståelse för att ett läger ibland måste avbrytas.

– Stämningen kan bli så dålig att både ledare och konfirmander mår dåligt. Man måste minnas att de ansvariga ledarna är i tjänst dygnet runt under många dagar. Det är väldigt krävande om du inte får sova om nätterna.

I Borgå har de en äldre, myndig hjälpledare som fungerar som nattvakt.

– Man måste bete sig för att få övernatta på lägergården. En hemmanatt under lägret brukar ta skruv.

Hans erfarenhet är att 90 procent av de unga beter sig jättebra, men det finns ofta några i gruppen som uppvisar väldigt respektlöst beteende.

– De svarar fult, ignorerar ledarna och vägrar till exempel lägga undan telefonen. Jag tror att vi lever i spåren av pandemins sociala skadeverkningar.

Han är orolig över verksamhetens framtid.

– Pengarna minskar, arbetet är krävande, det är långa arbetspass och ansvaret är stort. Man är väldigt trött efter ett läger, särskilt om man, som jag, fyllt 60 och lett skribaläger i 40 år. Några år till borde jag orka, säger Matte Fontell.

Sofia Torvalds


Carolina Lindström är tf kyrkoherde i Saltvik, men också underlöjtnant i reserven.

FÖRSVAR. Carolina Lindström är kyrkoherde på Åland och underlöjtnant i 
reserven. Hon känner att folk plötsligt insett att försvarsmakten behövs till något. 12.5.2022 kl. 12:03
I det finländska städerna är det nya normala att man är religionslös.

RELIGIONSLÖSHET. Finlandssvenska kulturkretsar i Helsingfors utropade på 1900-talet religionen som ett etablerat hyckleri. Men ingen har forskat i hur religionslösheten har nedärvts privat i familjer. Som när skådespelaren Tobias Zilliacus växte upp. 11.5.2022 kl. 19:00
Bloggen har alltid skrivits av flera olika skribenter samtidigt.

Blogg. – Vi hoppas få fler läsare och ny luft under vingarna på Kyrkpressens plattform, säger Nina Österholm vid Helsingfors kyrkliga samfällighet. 11.5.2022 kl. 12:02
– Vi hade bokat Gladys del Pilar till vår vårkonsert redan 2020, men pandemin satte käppar i hjulet och vi har fått skjuta upp den här konserten i två år. Det känns extra roligt att äntligen kunna genomföra den, säger Elna Romberg.

gospel. Gospelkören His Master’s Noise tar farväl av dirigenten Elna Romberg med en hejdundrande konsert med gästartisten Gladys del Pilar från Sverige. 10.5.2022 kl. 15:52
Kaskö kyrka

SYDÖSTERBOTTEN. Biskoparna Bo-Göran Åstrand i Borgå och Matti Salomäki i Lappo har kallat kyrkoherdarna och ledande förtroendevalda i Närpes, Kristinestads svenska och finska församlingar till ett möte i Närpes den 2 juni. Till mötet kommer biskoparna med frågor och inte med svar. 6.5.2022 kl. 16:52
– Varför pratar vi ständigt om allt som hindrar oss? frågade Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo vid kyrkomötet i Åbo

KYRKOMÖTET. Biskop Teemu Laajasalo har skrivit tv-sketcher i sina dagar. Med en viss glimt i ögat luggade han kyrkan för att ha gått vilse i sin egen djungel av projekt och processer. Och kyrkomötet applåderade. 6.5.2022 kl. 13:45
Det finns ryska familjer som hört att de får hem sina stupade sedan när "specialoperationen" är klar.

KRIGET I UKRAINA. Den rysk-ortodoxa kyrkan har introducerat tanken om ett rättfärdigt, heligt krig i Ukraina. Samtidigt lämnas många av de stupade kvar på slagfältet. Finland lärde sig under sina krig hur viktigt det är för moralen att sända stupade soldater hem. Är det här en princip som det ryska krigsmaskineriet ignorerat? 28.4.2022 kl. 10:41
Mia Anderssén-Löf har gjort en snabb karriär inom kyrkan. Efter bara fem månader som kyrkoherde i Pedersöre söker hon ett toppjobb inom Borgå stift.

BORGÅ STIFT. Mia Anderssén-Löf har sökt tjänsten som stiftsdekan vid domkapitlet efter bara fem månader som kyrkoherde i Pedersöre. – Jag har känt det som min kallelse och plikt, säger hon. 25.4.2022 kl. 12:16
Sjukdomen lärde Sabine Forsblom att man måste vara varsam med sig själv och andra.

BRÖSTCANCER. Efter en sommar då Sabine Forsblom känt sig stark och glad insjuknade hon i aggressiv bröstcancer. Ett år senare var hon svullen och blek, utan hår, utan ett bröst, med uppsvälld arm. Hennes cancerdagbok innehåller de svartaste tankarna. – Jag är inte densamma som jag var. Jag har insett att livet är en fantastisk gåva. 29.4.2022 kl. 16:20
Ungdomsarbetsledaren Johanna Terho och kaplanen Heidi Jäntti är med och ordnar den tvåspråkiga regnbågsmässan i Esbo.

REGNBÅGSMÄSSA. Den 6 maj ordnas den första regnbågsmässan någonsin i Esbo kyrkliga samfällighet – på svenska och finska. – Vi hoppas att alla ska nås av budskapet att du är älskad som den Gud skapat dig till, säger Heidi Jäntti. 29.4.2022 kl. 16:08
– Christian-genren har blivit så nischad och enkelspårig. Hillsong-stuk som kan fungera i gudstjänster, men som blir tradigt på en hel skiva, säger Stefan Härus efter 34 år med kristen musik i radio.

media. Radioredaktör Stefan Härus valde att jobba vid Yle till 68. Där med har han gjort radioprogrammet med andlig musik Tack och lov halva sitt liv. 27.4.2022 kl. 19:00
Barnverksamheten inom kyrkan drabbas nu oftast när församlingar väljer att samarbetsförhandla, säger man på kyrkfacket Kirkon alat.

SAMARBETSFÖRHANDLINGAR. Löneräknarna. Barnledarna. Gravgrävarna. När kyrkan skär bland sina 19 000 anställda står de här yrkesgrupperna nu oftast med sina jobb under luppen. 26.4.2022 kl. 19:00
Inka och Göran Fried har varit gifta i femton år. De är tacksamma över att ha fått stöd för sitt förhållande från församlingen.

Åbo. Inka och Göran Fried gifte sig för femton år sedan. Vart femte år har de haft förmånen att få sitt äktenskap välsignat. – Det är en trygghet, säger de. 26.4.2022 kl. 16:10

TINGSRÄTTEN. Pengar avsedda till välgörenhet som kanaliserats via ett privat konto är beskattningsbar inkomst. Det slår Österbottens tingsrätt i Karleby fast och dömer Johan Candelin för grovt skattebedrägeri till villkorligt fängelse. 25.4.2022 kl. 16:40
Kyrkomötet pågår från tisdag till fredag 3–6 maj i Åbo.

KYRKOMÖTET. Klicka på nyheten så får du se direktströmningen! 3.5.2022 kl. 18:14

Henrik Törnqvist är kyrko-
herde på industriorten Trollhättan norr om Göteborg.

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32
Lika kyrkor, men olika roll för församlingsledarna.

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24
Erik Wessman blev prästvigd under coronapandemin – och inom ett år kyrkoherde.

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36
Louise Britze i Simeons kirke i Köpenhamn har fokus på studerande, unga vuxna och diakoni.

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34
– Filmen ger en bra bild av hur en kristen församling borde verka och hur Jesusrörelsen tog hand om människor.

film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05