Församlingen ansvarar för konfirmandernas säkerhet under lägren – men har också ett ansvar gentemot sin personal.
Församlingen ansvarar för konfirmandernas säkerhet under lägren – men har också ett ansvar gentemot sin personal.

”Om vi inte får sova orkar vi inte”, säger ledare om konfirmandlägren

KONFIRMANDLÄGER.

Nattvakter, tydliga överenskommelser med föräldrar, ett telefonnummer att ringa 24/7 om läget blir ohållbart – bland annat det här måste församlingar ta till för att garantera säkerheten vid konfirmandläger. – Vi måste fråga oss om ungdomarna är i "lägerskick", säger Helena Salenius vid Kyrkostyrelsen.

29.6.2023 kl. 17:47

I förra numret av KP skrev vi om ett konfirmandläger som ordnades av Replots församling och som kyrkoherde Camilla Svevar valde att avsluta och förvandla till dagsläger för att "för många länkar brast". Lägret ordnades vid Ohtakari lägergård flera timmars bilresa från Replot.

– Det här är en jätteviktig sak att diskutera, säger Helena Salenius, som är sakkunnig vid Kyrkostyrelsens svenska avdelning och ansvarar för kyrkans konfirmandarbete.

– Jag tycker det är ansvarsfullt att avbryta ett läger om läget blir ohållbart. Det viktigaste är att konfirmandernas trygghet är säkrad.

Hon skulle önska att föräldrarna tog ett större ansvar när det gäller att informera församlingar om ungdomars specialbehov.

– Varje år händer det att det vid lägret kommer fram att den unga aldrig förr sovit borta hemifrån, att hen exempelvis lider av panikattacker eller har ADHD och att medicineringen avbrutits för sommaren.

Hon påpekar att sådana problem i och för sig inte är oöverkomliga, men om de anställda inte fått information i tid blir det svårt för både ledarna och konfirmanderna.

– Vi kan inte ha sådana läger att en person från personalen till exempel måste vårda en konfirmand under hela lägret för att hen har så svår ångest. Men församlingens anställda är beredda att göra vad de kan om de får korrekt information redan i anmälningsskedet.

Hon tänker också på personalens krafter.

– Små församlingar har inte råd att ha nattvakter, utan måste vakta själva.

Kyrkan talar allt mer om huruvida ungdomar är i ”lägerskick” eller inte.

– Jag håller som bäst på och utarbetar en checklista för föräldrar. Dagsläger är ett bra alternativ för dem som inte klarar ett övernattningsläger.

Föräldrarna hjälper till i Pedersöre

När KP ringer upp ungdomsarbetsledare Mi Lassila i Pedersöre har hon en natt av konfirmandläger bakom sig – och är ganska trött.

– Jag hade ett rum med konfirmander som inte lugnade sig och kvart över två i natt läste jag lusen av dem.

Hon är lättad, för hon vet att det kommer hjälp följande natt. I Pedersöre har de nämligen ett system med konfirmandföräldrar som ställer upp som nattvakter. Det brukar lugna de livligaste.

– Det är främst nätterna som är problemet, för om alla är i upprorstillstånd och inte sover – hur ska vi anställda orka med ett helt läger? De unga måste ändå ha någon sorts respekt för oss som jobbar med dem. Det är en säkerhetsgrej och ingen av oss vill gå i väggen.

Också i Pedersöre församling hade de länge ett system som byggde på att de som ledde lägret också måste vakta om nätterna – men så gör de inte längre.

– Jag vet att vissa församlingar har skilda nattvakter, men vi har föräldrar som ställer upp.

Stärk föräldrakontakten

Anders Lindström, kyrkoherde i Ekenäsnejdens svenska församling, är en riktig lägerveteran. Har har kört två läger per sommar i par med ungdomsarbetsledaren Kjell "Wikis" Wikström sedan år 1994.

– Vi är ett arbetspar och en institution. Vi kan anpassa programmet vid behov, det finns ett flyt i det.

De har klarat sig utan vakter och föräldrar om nätterna i alla år – själv sover han inte sedan flera år tillbaka på lägerområdet. Till arbetsfördelningen hör bland annat att Kjell Wikström är säkerhetsansvarig.

– Min erfarenhet är att det är viktigt att stärka föräldrakontakten genom att ha regelbundna möten före lägret.

Till ordningsreglerna på Ramsdal lägergård hör att ingen springer ute om natten eftersom det är en säkerhetsrisk.

– Hos oss undertecknar föräldrarna en överenskommelse om att det finns en person vi får ringa 24/7 om något händer. Bara den lilla grejen att föräldrarna undertecknar ett sådant papper hjälper.

Om personalen skulle göra en sådan bedömning att en eller flera ungdomar är oresonliga ringer de upp föräldrarna.

– Då får den unga stå sitt kast och föräldrarna hämtar hem hen på morgonen.

Han säger också att det är viktigt att vara flexibel.

– Grupperna är väldigt olika, och ibland måste man anpassa programmet enligt gruppen.

En hemmanatt brukar ta skruv

Mats "Matte" Fontell som jobbar som ungdomsarbetsledare i Borgå domkyrkoförsamling har lång erfarenhet av konfirmandläger – och stor förståelse för att ett läger ibland måste avbrytas.

– Stämningen kan bli så dålig att både ledare och konfirmander mår dåligt. Man måste minnas att de ansvariga ledarna är i tjänst dygnet runt under många dagar. Det är väldigt krävande om du inte får sova om nätterna.

I Borgå har de en äldre, myndig hjälpledare som fungerar som nattvakt.

– Man måste bete sig för att få övernatta på lägergården. En hemmanatt under lägret brukar ta skruv.

Hans erfarenhet är att 90 procent av de unga beter sig jättebra, men det finns ofta några i gruppen som uppvisar väldigt respektlöst beteende.

– De svarar fult, ignorerar ledarna och vägrar till exempel lägga undan telefonen. Jag tror att vi lever i spåren av pandemins sociala skadeverkningar.

Han är orolig över verksamhetens framtid.

– Pengarna minskar, arbetet är krävande, det är långa arbetspass och ansvaret är stort. Man är väldigt trött efter ett läger, särskilt om man, som jag, fyllt 60 och lett skribaläger i 40 år. Några år till borde jag orka, säger Matte Fontell.

Sofia Torvalds


Marcus Henricsons undersökning hittar kristna organisationer med ”föråldrad, otydlig och ineffektiv ledningsmodell”.

Marcus Henricson. Farhåga: de pengar som handhas av kristna organisationer används inte för kärnverksamheten. Åtgärd: domkapitet beställde utredning. I utredningen skissas möjligheter till samarbete mellan organisationerna upp. 11.3.2015 kl. 00:00

carl haglund. Carl Haglund avvisar påståendet om att fritänkarna hörts mer än kyrkan i arbetet med försvarsministeriets rapport om den etiska undervisningen och fältandakterna i det militära. 2.3.2015 kl. 13:29

danmark. År 2012 var ett annus horribilis för den danska folkkyrkan då drygt 21 000 medlemmar lämnade kyrkan. Nu har den utevecklingen vänt: i fjol var det bara ca 9 500 danskar som lämnade kyrkan, skriver Kristeligt Dagblad. 2.3.2015 kl. 13:23

Jamie Oliver. Kändiskocken valde Ari Vitikainens måltidsbild i en FN-relaterad fototävling. 25.2.2015 kl. 18:44

frälsarkransen. – Vi har beundransvärt satsat på ordens värld, men orden har börjat svika oss, säger Martin Lönnebo, mannen bakom kransen. 26.2.2015 kl. 00:00

leena sorsa. Kyrkan måste ta en aktiv roll och på allvar se över sitt förhållande till staten. Det menar Leena Sorsa, forskare vid Kyrkans forskningscentral. 23.2.2015 kl. 15:49

vanda svenska församling. Vanda svenska församlings flytt undan mögelproblemen har varit en långkörare. 23.2.2015 kl. 15:45

FMS. Finska Missionssällskapets insamling De vackraste julsångerna 2014 spräckte miljongränsen. 23.2.2015 kl. 15:43

I Uleåborg ska personer som lever under utsatta förhållanden erbjudas gratis läkartider. Projektet är ett samarbete mellan läkarcentralen Mehiläinen och Uleåborgs domkyrkoförsamling. 23.2.2015 kl. 10:31
Marja Pesonen vid Kyrkostyrelsen har länge arbetat med mentorskap inom den finska församlingsverksamheten. Hon vet att konceptet fungerar.

daghem. Daghemmen ska ge barnen allmänbildande religiös fostran, men många vet inte vad det innebär. Nu ska kyrkan få svenskspråkiga mentorer som kan råda bot på problemet. 19.2.2015 kl. 00:00

rebecka stråhlman. När man är 25 år och nyutexaminerad kan livet se ut på många sätt. För Rebecka och Linus Stråhlman präglas tillvaron av kallet. Prästkallet. 19.2.2015 kl. 00:00
Walkerskaféet i Helsingfors riktar sig till 13-17 åringar och om någon ser mycket äldre ut måste de styrka sin ålder. – Här talas bland annat finska, svenska, ryska, engelska och somaliska. Vår grundtes är att alla är välkomna, säger verksamhetsledare Christian Wentzel. (Foto: Michaela Rosenback)

Stationens barn vill stöda och hjälpa ungdomar. Till Walkerskaféet i Helsingfors är alla mellan tretton och sjutton år välkomna. 18.2.2015 kl. 14:06

monica heikel-nyberg. Att Monica Heikel-Nyberg valts till kaplan i Johannes församling påverkar inte rättsprocessen kring kyrkoherdevalet i Petrus församling. 16.2.2015 kl. 13:53

Farsdagen upplevs inte främst probematiskt för väljarna, utan för de många valfunktionärer som själva är föräldrar, morföräldrar och farföräldrar. 16.2.2015 kl. 13:49

FMS. Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet bemöter den skarpa kritik mot biståndsarbete som utrikesrådet Matti Kääriäinen listar i sin nya bok. 16.2.2015 kl. 13:38

Johan Candelin och den andra styrelsemedlemmen från Martyrkyrkans vänner som stått åtalade för penninginsamlingsbrott frias också av Vasa hovrätt.

RÄTTEGÅNG. Vasa hovrätt gör samma bedömning som Mellersta Österbottens tingsrätt och friar Martyrkyrkans vänners ordförande Johan Candelin samt den styrelsemedlem som stått åtalade för penninginsamlingsbrott. Den springande punkten i åtalet har handlat om huruvida Martyrkyrkans vänner i sin insamling riktat sig till en på förhand bestämd och avgränsad grupp för vilket det inte krävs insamlingstillstånd eller om man riktat sig till en bredare allmänhet, vilket hade krävt ett insamlingstillstånd. 2.7.2021 kl. 15:21
Henrik Lindberg har inget eget arbetsrum, utan sitter där det finns en ledig stol.

ledarskap. Vad är en ledares viktigaste egenskap? Gott självförtroende, säger Henrik ”Henka” Lindberg, som leder produktionsbolaget Parad. Han vill skapa en arbetskultur där det är tryggt att misslyckas. 
– Först då kan kreativiteten flöda. 27.6.2021 kl. 13:42
Döden är en del av livet. Att inte blunda för den är livsviktigt i synnerhet för oss som är gamla, säger Patricia Tudor-
Sandahl.

ÅLDRANDE. Författaren och psykoterapeuten Patricia Tudor-Sandahl har skrivit en ny bok, ”Mer levande med åren”, om modet att åldras och bli sams med det paradoxala och motsägelsefulla som ryms inom oss. 24.6.2021 kl. 00:00
Jimmy är väldigt tacksam för sin familj. – Det är till stor del på grund av dem som jag orkat under de senaste åren.

FÖRLÅTELSE. Jimmy Sundström har levt med konstant värk i kroppen i femton år. Bakom värken ligger ett trauma – han var med om övergrepp när han var tolv år. – De senaste femton åren har inte varit lätta, men med Guds hjälp har jag kunnat förlåta och få frid. 23.6.2021 kl. 09:00
– Jag vill visa att kyrkan har mitt ansikte också, inte bara biskopens, säger Laura Leipakka.

GENERATION Y. – När man frågar millennialer vad de vill att kyrkan ska göra svarar många: Vi vill inte ha något av kyrkan, det räcker att kyrkan finns där. Vi kan komma om det är någon kris eller om vi vill gifta oss, säger Laura Leipakka. 8.7.2021 kl. 06:00