– Det har varit så många unika händelser, till exempel före min första match med Jaro. Då blev jag uppmuntrad att dela med mig av min tro, säger David Carty.
– Det har varit så många unika händelser, till exempel före min första match med Jaro. Då blev jag uppmuntrad att dela med mig av min tro, säger David Carty.

Jaro-spelaren David Carty vill vinna själar och göra mål

VITTNESBÖRD.

Han kom till Jakobstad för att göra målen som ska vinna matcherna för Jaro. Men för David Carty är det minst lika viktigt att vinna själar för Gud.

5.7.2023 kl. 19:00

Det är ett bönesvar för David Carty att över huvudtaget spela fotboll. Senaste säsong var han skadad och spelade inte alls.

– När min agent i London berättade om Jaros intresse lät det ju bra. Men jag trodde inte jag kunde komma på grund av skadan. Jag var inte heller i särskilt bra kondition. Men jag tog ett steg i tro och kom.

Det handlade inte bara om en skada, utan det var upprepande skador.

– I flera månader bad jag om helande och jag sökte också förbön flera gånger.

Ännu i flyget och i bussen på väg till matchen där han för första gången skulle visa Jaro vad han går för kände han av skadan.

– I bussen bad jag och sa till Gud: ”Nu är jag här. Vad vill du jag ska göra?” När jag steg ut på planen vad smärtan borta. Gud hade helat mig! Det var första gången jag upplevt ett helande.

I skrivande stund har han gjort i medeltal ett mål eller gett en målgivande passning i varannan match och är lagets främsta målgörare.

Med tanke på de chanser jag haft är jag nöjd med antalet mål. Chanserna har inte varit så många. Jag ser målen som ett tecken på att Gud i sin nåd vill ha mig här i Jaro.

David växte upp i en arbetarmiljö i London och drömmen om att bli fotbollsproffs kändes avlägsen.

– I min desperation över att få bli fotbollsproffs tänkte jag som yngre att jag är lycklig om jag får spela professionellt en minut. Nu har jag spelat åtskilliga minuter och jag har lärt mig att endast Jesus tillfredsställer våra behov. Idag handlar det om vad Gud vill jag ska göra.

Som sjuttonåring fick han visionen att bli fotbollsproffs av Gud. Han befann sig då mänskligt sett i en nedåtgående spiral.

– Jag var vid den lägsta punkten i mitt liv och gick i självmordstankar nästan varje dag. Då gav Gud mig en övernaturlig syn som en scen i en film. Det gav mig ett hopp och löfte om att bli fotbollsproffs. Jag minns inte när jag senast hade gråtit, men känslan då var så euforisk att jag grät av glädje. Sedan dess har jag tagit ett steg i taget mot min dröm.

David Carty passar på bilden till höger bollen till Markus Kronholm som gör matchens enda mål mot SalPa.




Vill att Kristus ska synas genom honom

Medan han lever sin dröm bekänner han frimodigt sin tro. På sitt Instagramkonto har han laddat upp ett klipp från en teveintervju som han inleder med att ge all ära till Jesus.

– Jag har inte alltid varit så frimodig. Före den intervjun bad jag Herren att han skulle tala genom mig och det här sa jag. Jag talar inte så här formellt med mina vänner. Jag hoppas ändå att det hade betydelse för någon.

Inför varje match ber han att åskådarna på något sätt ska se Kristus igenom hans spel.

Det handlar mycket om ”souls before goals”.

– Det handlar mycket om ”souls before goals” (själar före mål). Samtidigt är jag här för att göra Jaro till ett så bra lag som möjligt och på så sätt hedra folket i stan. Genom att göra mitt bästa betjänar jag dem, säger han.

Han säger att vi som kristna är kallade att representera Kristus genom de liv vi lever.

– Vi kan vara den enda bibel som någon läser, bara genom sättet vi lever. För mig var min mamma det, hennes förböner och hur Guds ande förändrade henne hade en stor inverkan på mig.

Trots mammans tro beskriver han inte sin uppväxt som kristen, för hon ville inte tvinga sin tro på honom.

– För henne var det viktigt att jag fattade mina egna beslut och själv lärde mig känna Kristus. Jag blev heller inte döpt som barn.

Som elvaåring bad han Jesus att bli sin frälsare.

– Jag tror att jag varit fylld av helig Ande sedan dess. För tre–fyra år blev jag pånyttfödd och då blev jag döpt. Nu känner jag att jag lever för Gud.



Vad hände när du blev pånyttfödd?

– Jag tror det skett en utveckling med små steg genom åren där Gud har använt olika händelser och möten med människor. Men omkring 2020 kombinerades några händelser, jag utvecklades som fotbollsspelare och jag blev delaktig i en grupp kallad Ballers in God (betyder ungefär bollspelare för Gud). Den består av professionella fotbollsspelare som spelar för Jesus. Gruppen är världsomfattande, men de flesta finns i Storbritannien. Vi möts online varje morgon då vi ber, och vi har ett huvudsakligt möte varje onsdag.

Dagen vi träffas har David haft sitt onlinemöte, varit på bönemöte i stadens pingstkyrka och på eftermiddagen väntar fotbollsträningen.

– Det är underbart att få vara i närheten av Kristi kropp. När jag gav mitt liv till Jesus som elvaåring förstod jag inte vikten av att vara tillsammans med andra troende. Jag förändrades när jag insåg att de som är utanför Kristi kropp är som i ett brinnande hus medan man ropar åt dem att de ska komma ut. Alla människor behöver en frälsare och det är bara genom Guds nåd som vi inser det. Det är en ära och ett ansvar för mig att dela budskapet med alla som ännu inte hört det.

I det här sammanhanget ser David handling vara viktigare än ord. För det behöver man vara vis och be om Guds ledning, säger han.

– När jag ser på mina vänner och vet vilken miljö de kommer från förstår jag att de inte tror, för tron är ju inte förnuftig. Hade inte min mamma genom sina handlingar i tro sått frön i mitt liv skulle jag sannolikt inte heller vara troende idag.

Trots supportrarnas hängivenhet för sina lag ser han ingen frid i fotbollen.

– För många människor i England har fotbollen blivit en religion som tagit Guds plats. Men den går upp och ner. När det går bra för laget så är livet bra, men när det går dåligt ser man spelare och supportrar glida in i depression.

Han ser inget hinder i att man ber Gud om framgång för sitt lag och för sig själv.

– Fast själar går före målen så ber vi om mål, vi ber om segrar. Varför skulle vi inte kunna göra det, vi är ju den levande Gudens barn? Det viktigaste är att Guds vilja sker. Blir jag inte bönhörd, och mitt lag förlorar, kan jag vila i att Kristus redan har segrat.




Toppspelarna i England förtjänar hundratusen euro i veckan. Hur ser du på det?

– Pengarna i sig själva är ingen dålig sak, för rätt använda kan man med dem göra en stor skillnad här i världen. Men skriften varnar också för det. Har man mycket pengar riskerar man bli sin egen gud och då tycker man att Gud inte längre behövs.

– Men jag kom definitivt inte till Jaro för pengarnas skull. Jag överlever och har allt jag behöver. Sedan jag börjat följa Gud har han försett mig.

Jag har träffat många fantastiska kristna här i Finland och jag upplever att varje kyrka jag besökt är fylld av Guds ande.

I Jakobstad med omnejd har han redan besökt flera församlingar.

– Jag har träffat många fantastiska kristna här i Finland och jag upplever att varje kyrka jag besökt är fylld av Guds ande. Jag tror att det sker en väckelse i Finland.



Vad är det som gör att du tror det?

– Det har varit så många unika händelser, till exempel före min första match med Jaro. Då blev jag uppmuntrad att dela med mig av min tro. Jag har varit i hundratals omklädningsrum, men aldrig hört något motsvarande. Jag bara förundrades över vad Gud gör i denna stund.

– Det var varit överväldigande sedan jag kom till Jakobstad. Det är som Gud inte ger mig tid att vara för mig själv längre. Han känner mig och vet vad jag behöver. Jag behöver vara beroende av honom. Det har jag också bett över. Jag behöver honom varje millisekund om dagen, inte bara en timme i veckan i kyrkan.



David Carty

Ålder: 29.

Född och uppvuxen i västra London.

Familj: flickvän, föräldrar och en äldre syster som är gift och har barn.

Tidigare lag: Havant & Waterlooville och Tooting & Mitcham i England, Institute i Nordirland, Bangor City i Wales och Cowdenbeath i Skottland.


Johan Sandberg


Kyrka. De svenskspråkiga församlingarnas ”riksdag” stiftsfullmäktige samlas undantagsvis inte i höst. 29.8.2011 kl. 00:00

Kultur. Det är svårt att vara stadsbo. Alla utanför ring ettan vet ”precis” hurdan du är. Ännu värre är det – som i Kjell Westös fall – att vara född förortsbo med rötterna utanför stadskärnan. Då vet också de som gynnats av storken och blivit nedsläppta inom spårvagnsnätet ”precis” hurdan du är. 26.8.2011 kl. 00:00

Människa. Hans första fråga till stamgästerna på Helsingfors järnvägsstation är inte ”känner du Jesus?, utan ”Hur mår du?”. 25.8.2011 kl. 00:00

Ledare. Hösten rullar igång verksamhetsmaskineriet i församlingarna. Samtidigt går – även den här hösten – mer än en församlingsanställd tillbaka till jobbet med en molande oro i maggropen. Ska man faktiskt orka ännu ett varv? Alla orkar inte heller. 25.8.2011 kl. 00:00

Johan Sandberg. Det är med ett lätt vemod jag igen får konstatera att semestern är slut och att skolorna börjat. Inte för att jag har något emot att börja jobba igen. Det är rätt skönt att återgå till vardagsrutinerna utan att varje dag behöva ägna tankemöda åt familjens program eftersom dagen är färdigt inrutad. 25.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Tro gärna, men var inte för radikal. Det är merparten av finländarnas inställning till religion, visar en färsk internationell undersökning. 24.8.2011 kl. 00:00

Människa. Eveliina Kujala är volontär i Taizé. – Första gången jag var här avskydde jag det. 24.8.2011 kl. 00:00

Insändare. Jag vill tacka Eva Hietanen för hennes synnerligen visa och tänkvärda insändare i KP nr 33! Jag håller med  Eva om att vi nog måste söka orsakerna i den andliga och osynliga världen, då vi talar om det hemska som Breivik gjorde i Norge,. Jag gillade särskilt denna mening i Evas insändare: "Så handfallna som vi nu står inför det onda borde vi kristna inte behöva vara". Precis som Eva har också jag ständigt förundrat mig över den handfallenhet och förvåning som många, även kristna, har visat efter våldsdåden i Norge. Man hör ofta kommentarer som: "det här är ofattbart", "hur KAN nåt sådant här hända?" eller "varifrån kommer denna ondska?". Men, ÄR det nu verkligen så ofattbart det som har hänt? Bibeln säger trots allt att det finns en personlig djävul, en fallen ängel som enbart är ute efter att: "stjäla, slakta och döda"(Joh 10:10). 1 Petrusbrevet 5:8 säger: "er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka". Jag finner det tragiskt att vissa kristna kan sin Bibel så dåligt, att de inte kan lokalisera varifrån ondskan kommer. Om djävulen bara vill stjäla, slakta och döda, och går runt som ett rytande lejon, behöver vi då verkligen vara osäkra på vilken andemakt som inspirerade Breivik till att meja ner oskyldiga människor? Med tanke på att djävulen och hans många demoner är närvarande här i denna fallna värld, är det snarare mer ofattbart att det inte händer ännu mer elände i världen än vad det faktiskt gör. Till all lycka behöver vi som kristna dock inte vara rädda för satan. Vi vet att Jesus har vunnit seger över all ondska på Golgata kors, då han dog och uppstod för att ge oss liv och liv i överflöd. Tror vi på Honom, så har vi evigt liv, och ingen kan ta det livet ifrån oss. Dödar någon vår jordiska kropp, så kommer vi till himlen, där vi får njuta av en mycket godare värld än denna. I Guds närhet är vi trygga och skyddade mot djävulen. 23.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Samma kapell. Ena församlingen går i procession med rökelsekar. Andra har ett lovsångsteam. Håller församlingarna på att nischa sig? 23.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Teologernas åsikter om yoga går i sär. Max-Olav Lassila avråder kristna från yogaträning, men Patrik Hagman tycker inte att man kan dra allt österländskt över en kam. 22.8.2011 kl. 00:00

Människa. För drygt fem år sedan förlorade Heidi och Ove Hagnäs sin dotter Moa i en tragisk drunkningsolycka hemma på gården i Kronoby. Kort därefter insjuknade Heidi i cancer. 19.8.2011 kl. 00:00

Marina Wiik. 18.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Militära experter tillkallades till Pedersöre församlingshem i går för att ta hand om en krigstida granat som hittades i närheten av ingången till pastorskansliet i Kyrkostrand. 18.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Pressträffar med medierna, andlig fördjupning och smarta förvaltningsstrategier. Den stora utmaningen för stiftets biskop och domkapitlet är ändå att inspirera dem som jobbar i kyrkan att hålla ångan uppe. 17.8.2011 kl. 00:00

Ann-Luise Bertell säger att vi pratar mycket om våra framgångar, men vad gjorde oss till de människor vi är? Det är det vi borde prata om.

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38
Daniel Björk är liturg i gudstjänsten och Bo-Göran Åstrand predikar.

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10
Två gånger har Sanna Karlsson repat sig från arbetsrelaterad utmattning. Nu har hon skapat webbportalen Overload för att informera om utmattning.

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55