Demonerna sliter i den hårt prövade bonden Henrik. Från vänster: Eva Hietanen, Andreas Hägglund, Roland Nylund, Johanna Liljeström Kontor, Maria Forsblom och Elias Kackur.
Demonerna sliter i den hårt prövade bonden Henrik. Från vänster: Eva Hietanen, Andreas Hägglund, Roland Nylund, Johanna Liljeström Kontor, Maria Forsblom och Elias Kackur.

Den nystartade Myrbergsteatern i Vörå gör teater på kristen grund

sommarteater.

I juli framför Myrbergsteatern pjäsen ”Guds kvarnar mala”. – Det är en otrolig satsning som de frivilliga skådespelarna gör, säger Eva Hietanen.

7.7.2023 kl. 12:00

Eva Hietanen, pensionerad bibliotekarie, har alltid tyckt om teater, liksom om historia och litteratur. Det i kombination med en personlig tro blev något av ett avstamp för Myrbergsteatern, en förening grundad av sex personer senaste höst.

– När man är ensam vill man ha sällskap och en uppgift, ”arbeit ilag”, säger Eva Hietanen som dramatiserat den lokala författaren Ester Härtulls roman från 1939, ”Guds kvarnar mala”, som ges som föreställning i Vörå i juli.

Eva Hietanens man Mischa Hietanen, tv-redaktör och skådespelare, gick bort för sju år sedan. Då höll också hennes teaterintresse på att dö ut.

– Jag tänkte att nu får det vara. Men plötsligt kände jag: jag vill nog.

För ett och ett halvt år sedan satte hon sig ner och påbörjade dramatiseringen.


Vad gjorde att ni vågade satsa på något helt nytt?

– Dumdristighet, säger hon och skrattar.

– Jag visste att det skulle bli mycket jobb, men jag kände ändå att det här är viktigt och att det behövs. Det är lite nytt att vi står på en tydlig kristen grund. För mig är det kristna jätteviktigt. När man är troende så påverkar det egentligen väldigt mycket. Man kan berätta om det kristna mer eller mindre, men det finns en kraft bakom och då blir det en annan historia. Vad som når fram till åskådaren är något jag inte riktigt vet.

Eva Hietanen har funderat på vad som utmärker en teater på kristen grund.

– Att Gud finns, att det får vara med, inte bara som en krydda. Att utgå ifrån det, att vi är hans skapade verk, det ändrar perspektivet tror jag, hoppas jag.

Pjäsen handlar om en familj som åskådarna får följa i tre generationer, från 1600- till 1700-tal.

– Den här familjen har drabbats av illvilja, svek och skvaller, vilket gör att de slutligen känner sig utanför. Det handlar mycket om folk i allmänhet, tanklöst prat och sensationslystnad, att föra vidare sådant man hör och som skadar andra.

Handlingen, förlagd till Vörå, tar avstamp i en häxprocess, men berättelsen följer två olika personer som drabbas hårt i livet. En soldatänka inflyttad från Tyskland och en storbonde och riksdagsman som utsätts för andras maktlystnad.

– Vi har fjorton vuxna och tre barn som spelar pjäsen. Vissa gör dubbelroller eftersom rollerna är 26. Det är en otrolig satsning de gör. Jag har haft lite skuldkänslor ibland och tänkt: Hur mycket lägger jag på människor?

Allt bygger på frivilliga insatser, men för regissörens arvode har man fått loss lite pengar.

– Isak Järnmark som regisserar visade sig vara jätteduktig.

Han är från Sverige men har studerat scenkonst i Jakobstad.

Att dramatisera en roman är inte lätt.

– Det är viktigt att hitta tråden och den dramatiska kurvan. Och otroligt mycket måste skalas bort. Mycket bygger på dialog i en pjäs, medan den här romanen är mer berättande, så det gäller att hitta karaktärernas uttryck.

Satsningen har varit en både ångestfylld och härlig process, konstaterar hon.

– Det finns flera bland dem som är med som säger att det här känns som ett bönesvar, att de längtat efter det här.


Vad berör dig mest i en pjäs eller film?

– Jag kommer ihåg en Robin Hood-pjäs för länge sedan där min son var med. Det som berörde mig mest var när Robin Hood knäböjde inför kungen när han kom tillbaka från sitt korståg. När det finns något större man böjer sig inför, det är häftigt. Och när någon ger upp något för en annan. Det kan handla om den egna tiden, pengar, anseende, något som verkligen känns. Det är så vackert, och ett viktigt kristet värde.



Pjäsen framförs bakom prästgården i Vörå, Bertby-Lålaxvägen 10. Föreställningarna är fem och spelas 20–29.7. Mer info: myrbergsteatern.fi och myrbergsteatern@gmail.com. Pjäsen rekommenderas inte för barn under 12 år.

Ulrika Hansson


Vad lär man sig av Lotta på Bråkmakargatan? Att det ibland är blod på födelsedagen och att man behöver ha en tant Berg.

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15
Teemu Laajasalo är biskop i Helsingfors. Bilden är från hans biskopsvigning.

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00
På världens näst största flyktingbosättning i Uganda bygger Kyrkans Utlandshjälp skolor och vidareutbildar lärare. Skola och undervisning betraktas som livräddande i krissituationer.

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00
Emma Audas disputerar idag med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn.

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51
Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01
Röstberättigade i valet den 11 februari är prästerna samt församlingarnas förtroendevalda.

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33
Sedan Bo-Göran Åstrand installerades som biskop i Borgå stift i september har han hunnit resa runt i olika delar av stiftet. Söndagen den 26 januari kommer han att besöka Matteus församling.

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36
Magnus och Anna Dahlbacka under utgivningsfesten Maralal i december.

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53
Kronoby kyrka var välfylld när den nybildade församlingen höll sin första mässa på söndagen.

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28
Att Johan Myrskog började skriva lovsånger handlar delvis om hur hans egen tro och Gudsrelation utvecklats.

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14
Nu när papperstidningen utkommer bara varannan vecka vill redaktionen satsa lite mer på webbsidan.

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02
Personintervjuer och nyheter toppar listan på de mest lästa artiklarna år 2019.

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40
Hanna Lagerström kallar sig språknomad.

julevangeliet. Dialekten är Hanna Lagerströms hjärtespråk, det språk hon använder när hon rappar – och nu också när hon läser julevangeliet. 19.12.2019 kl. 12:00

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13
– Min jul är en ärkejul. Allt ska vara klart långt före jul­afton. Arbete är bannlyst, säger historikern Dick Harrison.

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00
Maryna Vilkhoryk visar upp den ärvda folkdräkten som hon fick med sig vid flykten från Ukraina.

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43