Demonerna sliter i den hårt prövade bonden Henrik. Från vänster: Eva Hietanen, Andreas Hägglund, Roland Nylund, Johanna Liljeström Kontor, Maria Forsblom och Elias Kackur.

Den nystartade Myrbergsteatern i Vörå gör teater på kristen grund

sommarteater.

I juli framför Myrbergsteatern pjäsen ”Guds kvarnar mala”. – Det är en otrolig satsning som de frivilliga skådespelarna gör, säger Eva Hietanen.

7.7.2023 kl. 12:00

Eva Hietanen, pensionerad bibliotekarie, har alltid tyckt om teater, liksom om historia och litteratur. Det i kombination med en personlig tro blev något av ett avstamp för Myrbergsteatern, en förening grundad av sex personer senaste höst.

– När man är ensam vill man ha sällskap och en uppgift, ”arbeit ilag”, säger Eva Hietanen som dramatiserat den lokala författaren Ester Härtulls roman från 1939, ”Guds kvarnar mala”, som ges som föreställning i Vörå i juli.

Eva Hietanens man Mischa Hietanen, tv-redaktör och skådespelare, gick bort för sju år sedan. Då höll också hennes teaterintresse på att dö ut.

– Jag tänkte att nu får det vara. Men plötsligt kände jag: jag vill nog.

För ett och ett halvt år sedan satte hon sig ner och påbörjade dramatiseringen.


Vad gjorde att ni vågade satsa på något helt nytt?

– Dumdristighet, säger hon och skrattar.

– Jag visste att det skulle bli mycket jobb, men jag kände ändå att det här är viktigt och att det behövs. Det är lite nytt att vi står på en tydlig kristen grund. För mig är det kristna jätteviktigt. När man är troende så påverkar det egentligen väldigt mycket. Man kan berätta om det kristna mer eller mindre, men det finns en kraft bakom och då blir det en annan historia. Vad som når fram till åskådaren är något jag inte riktigt vet.

Eva Hietanen har funderat på vad som utmärker en teater på kristen grund.

– Att Gud finns, att det får vara med, inte bara som en krydda. Att utgå ifrån det, att vi är hans skapade verk, det ändrar perspektivet tror jag, hoppas jag.

Pjäsen handlar om en familj som åskådarna får följa i tre generationer, från 1600- till 1700-tal.

– Den här familjen har drabbats av illvilja, svek och skvaller, vilket gör att de slutligen känner sig utanför. Det handlar mycket om folk i allmänhet, tanklöst prat och sensationslystnad, att föra vidare sådant man hör och som skadar andra.

Handlingen, förlagd till Vörå, tar avstamp i en häxprocess, men berättelsen följer två olika personer som drabbas hårt i livet. En soldatänka inflyttad från Tyskland och en storbonde och riksdagsman som utsätts för andras maktlystnad.

– Vi har fjorton vuxna och tre barn som spelar pjäsen. Vissa gör dubbelroller eftersom rollerna är 26. Det är en otrolig satsning de gör. Jag har haft lite skuldkänslor ibland och tänkt: Hur mycket lägger jag på människor?

Allt bygger på frivilliga insatser, men för regissörens arvode har man fått loss lite pengar.

– Isak Järnmark som regisserar visade sig vara jätteduktig.

Han är från Sverige men har studerat scenkonst i Jakobstad.

Att dramatisera en roman är inte lätt.

– Det är viktigt att hitta tråden och den dramatiska kurvan. Och otroligt mycket måste skalas bort. Mycket bygger på dialog i en pjäs, medan den här romanen är mer berättande, så det gäller att hitta karaktärernas uttryck.

Satsningen har varit en både ångestfylld och härlig process, konstaterar hon.

– Det finns flera bland dem som är med som säger att det här känns som ett bönesvar, att de längtat efter det här.


Vad berör dig mest i en pjäs eller film?

– Jag kommer ihåg en Robin Hood-pjäs för länge sedan där min son var med. Det som berörde mig mest var när Robin Hood knäböjde inför kungen när han kom tillbaka från sitt korståg. När det finns något större man böjer sig inför, det är häftigt. Och när någon ger upp något för en annan. Det kan handla om den egna tiden, pengar, anseende, något som verkligen känns. Det är så vackert, och ett viktigt kristet värde.



Pjäsen framförs bakom prästgården i Vörå, Bertby-Lålaxvägen 10. Föreställningarna är fem och spelas 20–29.7. Mer info: myrbergsteatern.fi och myrbergsteatern@gmail.com. Pjäsen rekommenderas inte för barn under 12 år.

Ulrika Hansson


tro. Merete Mazzarella kan inte säga om tron på Gud ”fungerar”, men hon vet att hon har glädje av den. – Jag tycker att tro är det enda som kan hjälpa mot en känsla av skuld. 13.9.2023 kl. 10:00

FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00

Äktenskap. Ett nytt land, ett nytt trossamfund och en tuff period ledde Borgåborna Pelagia Mitsitsou och Dimitris Amaxopoulos till ett beslut. 31.8.2023 kl. 14:00

rasism. Vid folkhögskolan med fokus på utlänningar som lär sig svenska är rektor Catharina von Schoultz orolig för den nya vågen av rasism. 30.8.2023 kl. 20:00

musik. Systrarna Britt-Mari och Gun-Helen Andtfolk har uppträtt över 1 500 gånger och är en dynamisk duo. De båda systrarna är öppna och välkomnande, men då vi pratar om tuffare saker blir orden färre. 30.8.2023 kl. 17:32

ETT GOTT RÅD. ”Lär dig lyssna. Ta auktoriteter med en nypa salt.” Det ärnågra av de goda råd baptistpastorn och gymnasieläraren Jan Edström skulle ha gett till sig själv, den 20-åriga Jani. 31.8.2023 kl. 20:00

UNDERSÖKNING. Kyrkpressen bad präster anonymt berätta vad som ligger bakom känslan av att vara utbränd. 30.8.2023 kl. 10:00

FÖRSAMLINGSFÖRBUNDET. Ina Laakso tar tillfälligt över Församlingsförbundets verksamhet. – Det är inspirerande och spännande. Jag ser fram emot det – hoppas vi ses! 28.8.2023 kl. 15:02

OVAN I KYRKAN. Här kommer några råd som hjälper dig att inte tro illa om hela kristenheten om prästen säger något dumt. 25.8.2023 kl. 14:44

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karis-Pojo svenska församling ledigförklarar kyrkoherdetjänsten, skriver domkapitlet i sin notis från torsdagens möte. Kyrkoherden väljs genom direkt val och ska tillträda tidigast den 1 juni 2024. I Saltvik torde Carolina Lindström bli vald till kyrkoherde, i Väståboland måste församlingen söka kaplan på nytt. 25.8.2023 kl. 14:14

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet