Demonerna sliter i den hårt prövade bonden Henrik. Från vänster: Eva Hietanen, Andreas Hägglund, Roland Nylund, Johanna Liljeström Kontor, Maria Forsblom och Elias Kackur.

Den nystartade Myrbergsteatern i Vörå gör teater på kristen grund

sommarteater.

I juli framför Myrbergsteatern pjäsen ”Guds kvarnar mala”. – Det är en otrolig satsning som de frivilliga skådespelarna gör, säger Eva Hietanen.

7.7.2023 kl. 12:00

Eva Hietanen, pensionerad bibliotekarie, har alltid tyckt om teater, liksom om historia och litteratur. Det i kombination med en personlig tro blev något av ett avstamp för Myrbergsteatern, en förening grundad av sex personer senaste höst.

– När man är ensam vill man ha sällskap och en uppgift, ”arbeit ilag”, säger Eva Hietanen som dramatiserat den lokala författaren Ester Härtulls roman från 1939, ”Guds kvarnar mala”, som ges som föreställning i Vörå i juli.

Eva Hietanens man Mischa Hietanen, tv-redaktör och skådespelare, gick bort för sju år sedan. Då höll också hennes teaterintresse på att dö ut.

– Jag tänkte att nu får det vara. Men plötsligt kände jag: jag vill nog.

För ett och ett halvt år sedan satte hon sig ner och påbörjade dramatiseringen.


Vad gjorde att ni vågade satsa på något helt nytt?

– Dumdristighet, säger hon och skrattar.

– Jag visste att det skulle bli mycket jobb, men jag kände ändå att det här är viktigt och att det behövs. Det är lite nytt att vi står på en tydlig kristen grund. För mig är det kristna jätteviktigt. När man är troende så påverkar det egentligen väldigt mycket. Man kan berätta om det kristna mer eller mindre, men det finns en kraft bakom och då blir det en annan historia. Vad som når fram till åskådaren är något jag inte riktigt vet.

Eva Hietanen har funderat på vad som utmärker en teater på kristen grund.

– Att Gud finns, att det får vara med, inte bara som en krydda. Att utgå ifrån det, att vi är hans skapade verk, det ändrar perspektivet tror jag, hoppas jag.

Pjäsen handlar om en familj som åskådarna får följa i tre generationer, från 1600- till 1700-tal.

– Den här familjen har drabbats av illvilja, svek och skvaller, vilket gör att de slutligen känner sig utanför. Det handlar mycket om folk i allmänhet, tanklöst prat och sensationslystnad, att föra vidare sådant man hör och som skadar andra.

Handlingen, förlagd till Vörå, tar avstamp i en häxprocess, men berättelsen följer två olika personer som drabbas hårt i livet. En soldatänka inflyttad från Tyskland och en storbonde och riksdagsman som utsätts för andras maktlystnad.

– Vi har fjorton vuxna och tre barn som spelar pjäsen. Vissa gör dubbelroller eftersom rollerna är 26. Det är en otrolig satsning de gör. Jag har haft lite skuldkänslor ibland och tänkt: Hur mycket lägger jag på människor?

Allt bygger på frivilliga insatser, men för regissörens arvode har man fått loss lite pengar.

– Isak Järnmark som regisserar visade sig vara jätteduktig.

Han är från Sverige men har studerat scenkonst i Jakobstad.

Att dramatisera en roman är inte lätt.

– Det är viktigt att hitta tråden och den dramatiska kurvan. Och otroligt mycket måste skalas bort. Mycket bygger på dialog i en pjäs, medan den här romanen är mer berättande, så det gäller att hitta karaktärernas uttryck.

Satsningen har varit en både ångestfylld och härlig process, konstaterar hon.

– Det finns flera bland dem som är med som säger att det här känns som ett bönesvar, att de längtat efter det här.


Vad berör dig mest i en pjäs eller film?

– Jag kommer ihåg en Robin Hood-pjäs för länge sedan där min son var med. Det som berörde mig mest var när Robin Hood knäböjde inför kungen när han kom tillbaka från sitt korståg. När det finns något större man böjer sig inför, det är häftigt. Och när någon ger upp något för en annan. Det kan handla om den egna tiden, pengar, anseende, något som verkligen känns. Det är så vackert, och ett viktigt kristet värde.



Pjäsen framförs bakom prästgården i Vörå, Bertby-Lålaxvägen 10. Föreställningarna är fem och spelas 20–29.7. Mer info: myrbergsteatern.fi och myrbergsteatern@gmail.com. Pjäsen rekommenderas inte för barn under 12 år.

Ulrika Hansson


DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet