Demonerna sliter i den hårt prövade bonden Henrik. Från vänster: Eva Hietanen, Andreas Hägglund, Roland Nylund, Johanna Liljeström Kontor, Maria Forsblom och Elias Kackur.
Demonerna sliter i den hårt prövade bonden Henrik. Från vänster: Eva Hietanen, Andreas Hägglund, Roland Nylund, Johanna Liljeström Kontor, Maria Forsblom och Elias Kackur.

Den nystartade Myrbergsteatern i Vörå gör teater på kristen grund

sommarteater.

I juli framför Myrbergsteatern pjäsen ”Guds kvarnar mala”. – Det är en otrolig satsning som de frivilliga skådespelarna gör, säger Eva Hietanen.

7.7.2023 kl. 12:00

Eva Hietanen, pensionerad bibliotekarie, har alltid tyckt om teater, liksom om historia och litteratur. Det i kombination med en personlig tro blev något av ett avstamp för Myrbergsteatern, en förening grundad av sex personer senaste höst.

– När man är ensam vill man ha sällskap och en uppgift, ”arbeit ilag”, säger Eva Hietanen som dramatiserat den lokala författaren Ester Härtulls roman från 1939, ”Guds kvarnar mala”, som ges som föreställning i Vörå i juli.

Eva Hietanens man Mischa Hietanen, tv-redaktör och skådespelare, gick bort för sju år sedan. Då höll också hennes teaterintresse på att dö ut.

– Jag tänkte att nu får det vara. Men plötsligt kände jag: jag vill nog.

För ett och ett halvt år sedan satte hon sig ner och påbörjade dramatiseringen.


Vad gjorde att ni vågade satsa på något helt nytt?

– Dumdristighet, säger hon och skrattar.

– Jag visste att det skulle bli mycket jobb, men jag kände ändå att det här är viktigt och att det behövs. Det är lite nytt att vi står på en tydlig kristen grund. För mig är det kristna jätteviktigt. När man är troende så påverkar det egentligen väldigt mycket. Man kan berätta om det kristna mer eller mindre, men det finns en kraft bakom och då blir det en annan historia. Vad som når fram till åskådaren är något jag inte riktigt vet.

Eva Hietanen har funderat på vad som utmärker en teater på kristen grund.

– Att Gud finns, att det får vara med, inte bara som en krydda. Att utgå ifrån det, att vi är hans skapade verk, det ändrar perspektivet tror jag, hoppas jag.

Pjäsen handlar om en familj som åskådarna får följa i tre generationer, från 1600- till 1700-tal.

– Den här familjen har drabbats av illvilja, svek och skvaller, vilket gör att de slutligen känner sig utanför. Det handlar mycket om folk i allmänhet, tanklöst prat och sensationslystnad, att föra vidare sådant man hör och som skadar andra.

Handlingen, förlagd till Vörå, tar avstamp i en häxprocess, men berättelsen följer två olika personer som drabbas hårt i livet. En soldatänka inflyttad från Tyskland och en storbonde och riksdagsman som utsätts för andras maktlystnad.

– Vi har fjorton vuxna och tre barn som spelar pjäsen. Vissa gör dubbelroller eftersom rollerna är 26. Det är en otrolig satsning de gör. Jag har haft lite skuldkänslor ibland och tänkt: Hur mycket lägger jag på människor?

Allt bygger på frivilliga insatser, men för regissörens arvode har man fått loss lite pengar.

– Isak Järnmark som regisserar visade sig vara jätteduktig.

Han är från Sverige men har studerat scenkonst i Jakobstad.

Att dramatisera en roman är inte lätt.

– Det är viktigt att hitta tråden och den dramatiska kurvan. Och otroligt mycket måste skalas bort. Mycket bygger på dialog i en pjäs, medan den här romanen är mer berättande, så det gäller att hitta karaktärernas uttryck.

Satsningen har varit en både ångestfylld och härlig process, konstaterar hon.

– Det finns flera bland dem som är med som säger att det här känns som ett bönesvar, att de längtat efter det här.


Vad berör dig mest i en pjäs eller film?

– Jag kommer ihåg en Robin Hood-pjäs för länge sedan där min son var med. Det som berörde mig mest var när Robin Hood knäböjde inför kungen när han kom tillbaka från sitt korståg. När det finns något större man böjer sig inför, det är häftigt. Och när någon ger upp något för en annan. Det kan handla om den egna tiden, pengar, anseende, något som verkligen känns. Det är så vackert, och ett viktigt kristet värde.



Pjäsen framförs bakom prästgården i Vörå, Bertby-Lålaxvägen 10. Föreställningarna är fem och spelas 20–29.7. Mer info: myrbergsteatern.fi och myrbergsteatern@gmail.com. Pjäsen rekommenderas inte för barn under 12 år.

Ulrika Hansson


När vi låser in allt och definierar det, då dödar vi det, säger Mikael Kurkiala.

heliga platser. I en avförtrollad värld, en värld där människan är allestädes närvarande, spanar vi efter glimtar av helighet. Mikael Kurkiala vill klä glimtarna i ett språk där vi verkligen kan mötas. – Så fort vi har definierat något har vi låst in det. När vi gör det så dödar vi det. 23.10.2023 kl. 10:05

webbplats. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har förnyat sina webbplatser, evl.fi och evl.fi/plus. 19.10.2023 kl. 17:44
Kyrkan står där för att du ska kunna gå in där när du behöver det.

OVAN I KYRKAN. Du brukar kanske inte ”gå i kyrkan” men den är din, och du får gå in i den när som helst. 17.10.2023 kl. 16:26
Den 17 oktober är det De bostadslösas natt. Bilden är arrangerad.

HEMLÖSHET. I oktober ordnas De bostadslösas natt. Det räcker inte enligt diakoniarbetare Henrika Lemberg, diakoniarbetare i Borgå. 12.10.2023 kl. 13:36
Karis kyrka och Pojo kyrka är Karis-Pojo svenska församlings huvudkyrkor.

Herdeval. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström har sökt kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Domkapitlet placerar af Hällström i första förslagsrum. Valet hålls den 10 december. 13.10.2023 kl. 15:23
– När man spelar fotboll gör man misstag som känns tunga ibland. Men livet går ju vidare och Jesus har ju fortfarande vunnit seger. Jag försöker ha den inställningen att ”jag kör igen”.

andreaskyrkan. Ifol scoutade fotbollsklubben HJK Nils Svensson på en match i Ettan i Sverige. Ett år senare är han med i ungdomsledarteamet i Andreaskyrkan i Helsingfors. 12.10.2023 kl. 12:00
Johanneskyrkan är Johannes församlings huvudkyrka.

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09
Henrik Törnqvist är kyrko-
herde på industriorten Trollhättan norr om Göteborg.

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32
Lika kyrkor, men olika roll för församlingsledarna.

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24
Erik Wessman blev prästvigd under coronapandemin – och inom ett år kyrkoherde.

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36
Louise Britze i Simeons kirke i Köpenhamn har fokus på studerande, unga vuxna och diakoni.

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34
– Filmen ger en bra bild av hur en kristen församling borde verka och hur Jesusrörelsen tog hand om människor.

film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05
Församlingspastor Annica Smeds, kyrkoherde Per Stenberg och biskop Bo-Göran Åstrand.

KVINNA OCH PRÄST. På andra försöket lyckades församlingsrådet i Karleby svenska församling enas om ett utlåtande till domkapitlet i Borgå stift gällande Annica Smeds förordnande som församlingspastor till församlingen. Nu föreslår man att förordnandet blir tidsbestämt till två år och beslutet kom efter omröstning där rösterna föll 9-3. 6.10.2023 kl. 10:25
För Annika Holm blev Alpha en oas av djupa samtal, och en plats att hitta tillbaka till sin relation med Gud.

jakobstad. Annika Holm hade glömt hur man gör då man stillar sig. I dag är hennes vardag lika stressig som förr, men hon har hittat små stunder av andakt. 22.9.2023 kl. 10:35
– Den lutherska kyrkan har av tradition betonat arbetets värde. Människovärdet är däremot alltid större än arbetets värde.

REGERINGSPROGRAMMET. Ärkebiskop Tapio Luoma kommenterar i ett ställningstagande den senaste tidens diskussion om de förslag till lagändringar som regeringen gjort. – Kyrkan inte får tiga om fattigdomen i samhället, säger han. 4.10.2023 kl. 15:38

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39