Saul Mäenpää har aldrig behövt skämmas för att han är kristen eller laestadian.
Saul Mäenpää har aldrig behövt skämmas för att han är kristen eller laestadian.

"För mig är bönelivet otroligt viktigt, nånting som jag också implementerat i arbetet"

LIVSBERÄTTELSE.

Gud visar sin storhet i bön då han förvandlar, leder och upprättar. Det säger Saul Mäenpää, delägare i Friends & Burgers. – Jag ber inför arbetsdagen och inför möten. När man praktiserar bön ser man också med tiden Guds svar. Det är mycket som börjar med bön.

14.6.2023 kl. 14:00

Entreprenörskap är att bygga och få saker att växa. Det är något Guds skapat i oss. Då man får människor med sig behöver man ta hand om dem. Det är på ett sätt en gudstjänst i sig, säger Saul Mäenpää.

Han har varit entreprenör sedan 2007 och idag är han delägare i sju företag.

Han tycker om själva skapandeprocessen.

– Jag vill skapa arbetsplatser, ett bra företag och arbeta för att alla ska ha det bra. Jag har inget behov av att vara den som stiger fram och lyser utan jag trivs i min roll att jobba med människor, att få dem med mig och växa i sin potential.

Vi kristna har som uppdrag att upprätta varandra, säger han. Det är något han vill göra, och ibland upplever han det nästan som ett kall.

– Mitt uppdrag är att visa människor på nåden, frälsningen och upprättelsen oberoende av hur deras liv råkar se ut. När människor blir upprättade ser de nåd, vilket i dagens samhälle är en bristvara.

Han vill skapa ett arbetsklimat där mänskliga misstag ska vara accepterade och där maninte ska behöva förklara bort dem.

– Vårt gemensamma mål är att föra företaget framåt och då ska det vara tillåtet att fela. Finns den acceptansen skapar det framgång. Jag får också arbeta på att vara nådig mot mig själv. Är jag öppen med mina misstag och är sårbar kan andra lära sig av det. Jesu tålamod tog aldrig slut.

Han växte upp med nio bröder och två systrar. Bröderna Tomas och Johan står honom närmast.

– Med många bröder har min uppväxt varit välsignad på många sätt. Som barn åkte vi mycket skidor, för det fanns ett skidspår bakom vårt hus. Vi spelade också mycket fotboll tillsammans med våra kusiner som bodde i grannhusen.

Skidintresset i familjen lever fortfarande kvar i Ski Team Mäenpää. Där är både en bror och syskonbarn aktiva.

– Ramen var syskonen och kusinerna därhemma. Nästan alla syskon har någon jämngammal kusin. Jag har sett det som en stor rikedom och välsignelse att vara många, för jag har aldrig behövt känna mig ensam, jag har alltid varit inkluderad och trygg. I högstadiet började jag skapa en bredare kamratkrets.


Livet stannade upp

Tills han var i tjugoårsåldern har Sauls uppväxt också präglats av otaliga sjukhusbesök. Han är född med morbus banti, en sjukdom där portvenen, den stora venen till levern, är tilltäppt. Det kompenserade kroppen för med en ökad blodtillförsel via mjälten.

– Min mjälte växte och blev tio gånger större än normalt. Mjälten är livsviktig tills du är sex år och min förstorade mjälte var mer känslig för skador som kunde vara livshotande.

Med tilltäppt portven ökade trycket i småvenerna. Vid ansträngning kunde de gå sönder och leda till inre blödningar.

– Det hade jag ganska ofta. När jag gick i åttan hade jag tre blödningar på ett år. Det blev sagt att de opererar bort mjälten vid nästa blödning. Men jag mådde bra, kanske bäst av alla som haft den här sjukdomen.

Sjukdomen är så pass ovanlig att bara sex personer i Finland haft den.

– Jag har träffat en av dem och såg att hans hälsa var sämre. Jag har varit välsignad för jag har kunnat idrotta och klarat min skolgång bra.

Han kände sig aldrig bitter eller arg på Gud för att han var sjuk.

– Nej, jag hade livsglädje i alla situationer. Under min uppväxt var min bön och längtan att mjälten skulle opereras bort eftersom jag visste att det skulle bli fixat med det.

När han som sjuttonåring var på ett laestadianskt stormöte i Korpilombolo i Sverige blev läget akut.

– Jag blev otroligt sjuk i magen och den svällde upp. Jag förstod att det inte stod rätt till och en kompis körde mig till sjukhuset i Pajala. Trots att jag hade en massa täcken över mig och fick massage låg jag och skakade hela tiden på sjukhuset. De tre kompisar som var med mig hjälpte till. Då fick jag uppleva bönens kraft. På stormötet visste de ju vad som hänt och där bad man för mig. Helt plötsligt blev jag varm i hela kroppen och all värk försvann. Då kunde jag flyttas med helikopter till Gällivare.

Några kompisar följde efter i bil till Gällivare och föräldrarna samt bröderna Tomas och Johan startade genast med bil från Jakobstad.

– I Gällivare kändes det lugnt och när kompisarna lämnade sjukhuset på kvällen var jag full av kraft, engagemang och glädje och bad dem hälsa till stormötet. Men efter att de åkt fick jag en värkattack som jag fick morfin mot. Morfinet gjorde att blodtrycket försvann. Livet stannade av för en stund.

Just då kom föräldrarna och bröderna fram.

– Det var panik i rummet och läkaren satte genast mina bröder i funktion. Det var bråttom att få i mig plasma och bröderna tryckte på plasmapåsarna för att påskynda överföringen.

Nästa dag fördes han med ambulansflyg till Helsingfors där han låg en vecka på sjukhus utan att blödningen stannade. Operationen han väntat så länge på gjordes där samtidigt som ett stormöte hölls i Larsmo. Där bad man igen för honom.

– De som var nära mig oroade sig för operationen, men trots omständigheterna såg jag fram emot den. Äntligen skulle det jag såg som ett Guds ingripande ske. Min första fråga när jag vaknade efter operation var om mjälten är borta.

I sommar är det 24 år sedan operationen. Portvenen är fortfarande stockad. Den kan inte repareras.

– Jag lever ett helt normalt liv idag och behöver varken anpassa mig eller göra kontroller på sjukhus. Men den här tiden har präglat mig då jag fått se Guds omsorg och storhet i olika situationer. Jag har sett bönens kraft.


Ber inför arbetsdagen

Saul har alltid sett relationen till Gud och hoppet på frälsaren som en självklarhet.

– Även om jag har vänner som inte delar samma tro har jag aldrig behövt skämmas för den. För många kan det vara jobbigt att kallas laestadian. Men det har jag aldrig känt. Det handlar om min tro på frälsaren.

Den gemensamma tron har stärkt relationen mellan honom och hustrun Karin.

– När livsskeden förändras och utmanar oss stärks vi då vi söker hjälp och har vår trygghet i samma tro. Då delar man livet på riktigt. Annars kan det bli riktigt utmanande.

Karin har vuxit upp inom väckelsen i Luleå medan Saul är uppväxt i Skutnäs bönehus i Jakobstad.

– Jag har bott på orter där laestadianförsamlingarna är mindre och medan vi bodde i Hamburg i Tyskland var vi aktiva i en internationell frikyrka.

Nu är det Skutnäs som gäller igen. De senaste åren har de även varit aktiva med Alphakurserna i Jakobstads svenska församling.

– De kurserna har gett vår personliga tro och utveckling i tron otroligt mycket.

Saul säger att han ber dagligen, både om stort och smått.

– För mig har bönelivet blivit något otroligt viktigt som jag också implementerat i arbetet. Jag ber inför arbetsdagen och inför möten. När man praktiserar bön ser man också med tiden Guds svar. Det är mycket som börjar med bön. Gud visar sin storhet i bön då han förvandlar, leder och upprättar.

Flytten till Tyskland ser han som ett bönesvar.

– Då var det viktigt för vårt äktenskap och vår familj att få egen tid och en egen församling. Det stärkte också vår tro. När man ser tillbaka kan man förvånas över att Gud ledde oss till Hamburg. Tänk att vi fick vara där, ha en församling och växa i tro. Och tänk att vår gemenskap var kvar när vi kom tillbaka och fortsatte med Alpha. Hur hade mitt liv varit om vi inte fick vara i bön till Gud? Nu ser jag bönesvar på bönesvar.

Att få dela böneämnen med när vänner ser han som en stor förmån.

– När andra ber för det som är jobbigt får jag ta paus från det och tala med Gud om andra saker.



Saul Mäenpää

– Gift med Karin, har två barn, Jamila 9 år och Viggo 7 år. Bosatt i Larsmo.

– Delägare i Friends & Burgers, Trivsel, Omsorg, Eco-Wash, Koia med sammanlagt drygt 500 anställda, ett investeringsbolag och konsultbolag. Sätter häften av arbetstiden på Friends & Burgers och hälften på de övriga.

– Aktiv i Skutnäs bönehusförening och med Alphakurserna i Jakobstads svenska församling.

Text och foto: Johan Sandberg


Kopplingen mellan teologiska fakulteten och kyrkan kräver att undervisningen i teologi fyller kyrkans kvalitetskrav. FOTO:KP-ARKIV

Åbo Akademi omorganiseras i fyra fakulteter. Teologin ska lyda under filosofiska fakulteten.– Det innebär risker och möjligheter, säger professor Tage Kurtén. 23.5.2013 kl. 14:02
Johan Terho säger sig vara beredd på att vänta länge men vill börja jobba som präst så fort han får chansen. FOTO: Gunnar Gothóni

Just nu är behovet av präster mättat i Borgå stift. En handfull teologer står på kö för att bli prästvigda. Det är en ny situation för stiftet - och vad gör man om man studerat klart och inte får bli prästvigd? 23.5.2013 kl. 09:35

Ärendet vidare till Kyrkostyrelsen för lagberedning enligt samfällighetsmodellen. 16.5.2013 kl. 16:31

Kyrkan hakar på eurovisiontemat Marry me. 16.5.2013 kl. 14:14
Gudstjänsten och nattvarden uppenbarar en gemenskap som går över alla gränser, påminner Patrik Hagman. 
FOTO: EASTPRESS/ Seppo JJ Sirkka

Dagens kyrka har lånat sin teologi från affärs-livet och sopat undan gudstjänsten. I teologen Patrik Hagmans kyrka står nattvarden i centrum. I hans kyrka försöker medlemmarna leva ett kristet liv.– Dopet och nattvarden är tydligt kristna handlingar. 17.5.2013 kl. 12:00
Neda kämpade länge med att kunna placera islams profet och Jesus i rätt ordning. När hon såg Jesus i en vision fick hon svar på sina frågor.

Hon tog religionen på allvar. Hon följde reglerna, gick klädd enligt föreskrifterna och bad regelbundet. Men ändå kände Neda en tomhet i sitt hjärta. I Finland mötte hon Jesus i en vision. 17.5.2013 kl. 12:00
Pingst (Tizian)

Nådegåvor och den heliga Anden får inte så mycket utrymme i kyrkan. Med rätt grund och med ett bra ledarskap kunde den dimensionen få växa fram. 19.5.2013 kl. 09:00
Nicaraguaresenärerna är från vänster Ingmari Björkman, Tuula Öhman, Marianne Sandstedt, Bo-Erik Ek, Kerstin Torrkulla, Helena Vikström, Siv Meriläinen och Sonja Hellsten. Sittande Guy Djupsjöbacka, Bengt-Eric Rönn och Eivor Kangasniemi. Tre resenärer saknas på bilden.

Fyllda med intryck och kanske också lite förändrade har nu eleverna på Kredus första volontärslinje återvänt från Nicaragua. 17.5.2013 kl. 09:00
Missionsstiftet har nu en egen biskop i prosten Risto Soramies. FOTO: TOMAS GARAISI

Både biskop Seppo Häkkinen och ärkebiskop Kari Mäkinen säger att Missionsstiftets präster inte kan höra till evangelisk-lutherska kyrkan. 16.5.2013 kl. 09:00
En mamma ska inte lyftas på piedestal för att hon är mamma. Hon ska ha ett eget liv också för att vara en tillräcklig mamma, säger samtalsterapeuten Inger Sjöberg. FOTO: Rolf af Hällström

Trettioårskris, att bli pensionär, förlora sin man är livskriser på samma sätt som arbetsplatsmobbning, ofrivillig barnlöshet eller ofrivilligt singelskap. Alla är livskriser men det betyder inte att man är sjuk.– Men de kan vara fruktansvärt jobbiga, säger Sjöberg. 12.5.2013 kl. 12:00
Alphonsine Uwizeyimana har i nästan tre år kämpat för att få politisk asyl i Finland men fått avslag två gånger.FOTO: Mathias Luther

Strax före gryningen den 2 maj var det tänkt att polisen skulle hämta en rwandisk mor och hennes tioåriga dotter på flyktingförläggningen i Åbo. Det behövde de inte göra. 11.5.2013 kl. 12:00
Att vara mor är ett hårt jobb och utdelningen är ofta mager. Men kanske ser vi ljusning i horisonten? FOTO: SXC

Moderns väg har varit lång och svår. Först skulle hon belönas. Sen var allt hennes fel. I dag vet hon att hon borde vara älskad. Sofia Torvalds har skrivit en essä om vådan att vara mor. 12.5.2013 kl. 09:00
I väntan på att Gud ska uppenbara det nästa steget är Joel Norrvik trygg. FOTO: Johan Sandberg

Han har varit jurist, bonde och missionär. Vägen har gått från Lappfjärd via Helsingfors och Savolax till Kenya och Mongoliet. Joel Norrviks hjärta klappar än för mongolerna. 10.5.2013 kl. 12:00
Förutom de få bibelställen som finns är det våra egna föreställningar som beskriver himlen allra bäst.

Vad tänker vi egentligen om himlen? Nedan några utdrag ur tidningsartikeln. Fem personer med olika bakgrund har svarat. 9.5.2013 kl. 12:00
Ungdomsverksamheten med bas i Grankulla metodistkyrka var smått legendariskt på sin tid. FOTO: Malin Aho

Reagera genast, kontakta ledningen, kräv åtgärder och se till att offren får hjälp. Det är några råd från dem som rett ut sexuella övergrepp inom sina organisationer. 9.5.2013 kl. 10:00

Hilkka Olkinuora närmar sig julen som ett sinnestillstånd. Det skalar bort många måsten.

annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00

prostar. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar: kyrkoherden i Larsmo församling Max-Olav Lassila, kyrkoherden i Tammerfors svenska församling Kim Rantala och chefen för familjerådgivningscentralen inom Raseborgs kyrkliga samfällighet Ann-Sofi Storbacka. 15.12.2020 kl. 16:14
Tua Sandell bor i Istanbul  sedan sex år tillbaka.

jultraditioner. "Gemenskapen i församlingsvåningen blir det egentliga julfirandet." 16.12.2020 kl. 10:00

julafton. – Jag tror det kommer att bli en speciell stämning. Jag tror att radion blir ett surrogat för den kontakt man vanligtvis haft med släktingar, säger Kjell Ekholm. 16.12.2020 kl. 09:00
Mari Leppänen är glad, tacksam och förundrad över resultatet i biskopsvalet.

biskop. Mari Leppänen är den tredje kvinnan som blir biskop i Finlands evangelisk-lutherska kyrka – och den första med rötter i den laestadianska väckelsen. – Det har lärt mig sådant om utanförskap som jag hoppas jag får nytta av. 15.12.2020 kl. 09:18