Ingrid Björklöf tyckte om församlingens konfirmandläger, i höst konfirmeras hon i Åbo domkyrka.

”Det handlar om hur man behandlar andra människor”

konfirmand.

Ingrid Björklöf blir konfirmerad i Åbo svenska församling i år. – Konfirmandtiden har öppnat min syn på tro,
säger hon.

15.6.2023 kl. 19:00

Under sportlovet deltog Ingrid Björklöf i ett konfirmandläger, ordnat av Åbo svenska församling. I en vecka vistades ungdomarna vid lägerområdet Kuntenniemi i Nådendal. I Åbo ordnar man läger först, sedan följer det andra som hör konfirmandtiden till. I början av september konfirmeras Ingrid Björklöf i Åbo domkyrka.

Vad tyckte du om lägret?

–Det var jättekiva! Det var mycket snö och trevliga människor. Jag fick många nya kompisar, speciellt bland hjälpisarna. Det var ganska kaotiskt, men ett helt bra gäng.

– Vi hade snöbollskrig, lite undervisning med grundkunskap om Bibeln, vi pratade mycket om tron och livet, sjöng och lekte. Nu efteråt har vi haft träffar där vi haft en andakt, ätit, pratat, lekt lite och dramatiserat något stycke från Bibeln.

Vad tycker du att du lärt dig av den här tiden?

– Kanske att mycket det jag hört om en konservativ syn på kristendom och tro inte alltid stämmer. Jag tycker det har varit väldigt öppet, och det har öppnat min syn på tro. Vi har inte fått lära oss fasta regler; gör så här så kommer du till himlen!

Vad betyder tro för dig?

– Det handlar kanske om hur man behandlar andra människor, helt enkelt om att vara en god människa. Och så älskar jag jul, i jultid kommer jag att tänka mer på historien bakom nu.

Hurdan är Gud, tror du?

– Snäll, god och förlåtande. Men om du gjort något riktigt hemskt så är han inte bara så där: det är helt okej. Man får kanske lära sig något av det så man inte gör det på nytt.

Varför vill du konfirmera dig?

– För att få bli fadder, och för att få gå en hjälpisutbildning. Det är också en tradition i familjen.

Vad tänker du om själva konfirmationen i kyrkan, finns det något du spänner dig för?

– Jag tror det blir riktigt roligt, kanske lite pirrigt. Jag har tidigare varit med och planerat gudstjänster, så jag tycker det är jätteroligt att tåga in i kyrkan.

Hur kommer du att ordna konfirmandfest?

– Vi har bokat ett utrymme i en kyrka nära där vi bor. Det ryms bra med människor så där ordnar vi fest för släkt och vänner.

Har du varit intresserad av församlingens verksamhet redan före konfirmandtiden?

– Jag har alltid varit med i körer i församlingen, men inte varit speciellt aktiv annars. Nu går jag varje vecka till Ungdomshålan som Åbo svenska församling har. Där finns lite mat och så kan man hänga med kompisar och nya människor och spela brädspel, en vardagskväll i veckan.

Har du märkt någon uppdelning bland ungdomarna, att vissa tycker det är töntigt med kristendom medan andra är positiva?

– När jag frågat människor före jag själv blev konfirmand var det jättedelat. Några tyckte konfirmandtiden och lägret var roligt, andra att det var det värsta som hänt. Det beror så mycket på vilken inställning man har till det.

Finns det något i kristendomen du tycker speciellt mycket om?

– Traditioner! Och hur man träffar nya människor som man kan prata om tro och liv med. Alla kommer ganska bra överens i församlingen här.

Hurdan är en bra ungdomsledare eller -präst?

– Inte för sträng, men om någon inte alls klarar av att följa regler så kan den hålla ”kuri”. Sedan är det viktigt att kunna prata om nästan allt och att vara bra på att undervisa. Det är också viktigt att han eller hon är öppen för nya idéer, inte konservativ, så där som man trott som liten att präster är stränga.

INGRID BJÖRKLÖF

GÖR: Är konfirmand i Åbo svenska församling.
FAMILJ: Mamma, pappa och lillasyster.
INTRESSEN: Cheerleading. Dansar flamenco sedan tolv år tillbaka.

Ulrika Hansson


kyrkolagen. Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus. 3.3.2023 kl. 14:00

riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31

pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet