Ingrid Björklöf tyckte om församlingens konfirmandläger, i höst konfirmeras hon i Åbo domkyrka.
Ingrid Björklöf tyckte om församlingens konfirmandläger, i höst konfirmeras hon i Åbo domkyrka.

”Det handlar om hur man behandlar andra människor”

konfirmand.

Ingrid Björklöf blir konfirmerad i Åbo svenska församling i år. – Konfirmandtiden har öppnat min syn på tro,
säger hon.

15.6.2023 kl. 19:00

Under sportlovet deltog Ingrid Björklöf i ett konfirmandläger, ordnat av Åbo svenska församling. I en vecka vistades ungdomarna vid lägerområdet Kuntenniemi i Nådendal. I Åbo ordnar man läger först, sedan följer det andra som hör konfirmandtiden till. I början av september konfirmeras Ingrid Björklöf i Åbo domkyrka.

Vad tyckte du om lägret?

–Det var jättekiva! Det var mycket snö och trevliga människor. Jag fick många nya kompisar, speciellt bland hjälpisarna. Det var ganska kaotiskt, men ett helt bra gäng.

– Vi hade snöbollskrig, lite undervisning med grundkunskap om Bibeln, vi pratade mycket om tron och livet, sjöng och lekte. Nu efteråt har vi haft träffar där vi haft en andakt, ätit, pratat, lekt lite och dramatiserat något stycke från Bibeln.

Vad tycker du att du lärt dig av den här tiden?

– Kanske att mycket det jag hört om en konservativ syn på kristendom och tro inte alltid stämmer. Jag tycker det har varit väldigt öppet, och det har öppnat min syn på tro. Vi har inte fått lära oss fasta regler; gör så här så kommer du till himlen!

Vad betyder tro för dig?

– Det handlar kanske om hur man behandlar andra människor, helt enkelt om att vara en god människa. Och så älskar jag jul, i jultid kommer jag att tänka mer på historien bakom nu.

Hurdan är Gud, tror du?

– Snäll, god och förlåtande. Men om du gjort något riktigt hemskt så är han inte bara så där: det är helt okej. Man får kanske lära sig något av det så man inte gör det på nytt.

Varför vill du konfirmera dig?

– För att få bli fadder, och för att få gå en hjälpisutbildning. Det är också en tradition i familjen.

Vad tänker du om själva konfirmationen i kyrkan, finns det något du spänner dig för?

– Jag tror det blir riktigt roligt, kanske lite pirrigt. Jag har tidigare varit med och planerat gudstjänster, så jag tycker det är jätteroligt att tåga in i kyrkan.

Hur kommer du att ordna konfirmandfest?

– Vi har bokat ett utrymme i en kyrka nära där vi bor. Det ryms bra med människor så där ordnar vi fest för släkt och vänner.

Har du varit intresserad av församlingens verksamhet redan före konfirmandtiden?

– Jag har alltid varit med i körer i församlingen, men inte varit speciellt aktiv annars. Nu går jag varje vecka till Ungdomshålan som Åbo svenska församling har. Där finns lite mat och så kan man hänga med kompisar och nya människor och spela brädspel, en vardagskväll i veckan.

Har du märkt någon uppdelning bland ungdomarna, att vissa tycker det är töntigt med kristendom medan andra är positiva?

– När jag frågat människor före jag själv blev konfirmand var det jättedelat. Några tyckte konfirmandtiden och lägret var roligt, andra att det var det värsta som hänt. Det beror så mycket på vilken inställning man har till det.

Finns det något i kristendomen du tycker speciellt mycket om?

– Traditioner! Och hur man träffar nya människor som man kan prata om tro och liv med. Alla kommer ganska bra överens i församlingen här.

Hurdan är en bra ungdomsledare eller -präst?

– Inte för sträng, men om någon inte alls klarar av att följa regler så kan den hålla ”kuri”. Sedan är det viktigt att kunna prata om nästan allt och att vara bra på att undervisa. Det är också viktigt att han eller hon är öppen för nya idéer, inte konservativ, så där som man trott som liten att präster är stränga.

INGRID BJÖRKLÖF

GÖR: Är konfirmand i Åbo svenska församling.
FAMILJ: Mamma, pappa och lillasyster.
INTRESSEN: Cheerleading. Dansar flamenco sedan tolv år tillbaka.

Ulrika Hansson


Ledare. På film möts vi av prästen som tigande måste bära ogärningsmäns våldsamma bekännelser utan att kunna lyfta biktens insegel. 17.2.2011 kl. 00:00

Människa. Varken livet eller tron får handla bara om det egna jaget, säger Ann Heberlein. 17.2.2011 kl. 00:00

. Julen som kom och gick blev den sista med min farmor. Det är redan flera år sedan hon dog, men först den här julen tömde vi släktingar hennes hem, det som fanns ovanför lanthandeln som stängts någon månad tidigare. 17.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Väckelserörelser, församlingen och Marthorna samarbetar kring storsamling. 16.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. När och hur får man sända kyrkliga evenemang på webben? Vilka lagar är det som gäller för sändingar över nätet? Osäkerheten om vad som gäller stoppade den planerade streamingen från Ungdomens kyrkodagar förra månaden. 16.2.2011 kl. 00:00

Kultur. Dödsannonsen hör till vår kulturs starkaste ritualer. När allt fler andra ritualer skalas bort kvarstår dödsannonsen – även om innehållet förändras. Katriina Hulkkonen har forskat i våra dödsannonser och vad de säger om religionens roll i medierna. 15.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Borgå kyrkliga samfällighet utreder möjligheten att sälja kaplansgården i Borgå, rapporterar Yle. 15.2.2011 kl. 00:00

Kultur. – Man är begränsad som människa, men genom film kan man få känna på hurudana existentiella frågor andra människor tänker på, säger Liisa Mendelin. Den existentiella filmfestivalen Exist ordnades i Åbo i helgen. 14.2.2011 kl. 00:00

Samhälle. De rumänska romer som kommer till Finland får inte betraktas som ett ordningsproblem utan som diskriminerade och hjälpbehövande medmänniskor. I stället för att försöka hindra romer som tigger att komma till Finland bör våra myndigheter verka för att trygga romernas mänskliga rättighet. Det krävde årsmötet för Emmaus Finland i Helsingfors i lördags. 14.2.2011 kl. 00:00

Världen. Kvinnor i Svenska kyrkan har fått en ny, webbaserad medlemstidning. 12.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Erfarenheter från barndomen har stir betydelse för hur aktivt man besöker gudstjänster som vuxen. Det visar en internationell undersökning med över 1000 deltagare från Finland. 11.2.2011 kl. 00:00

Kultur. I mars eller april, bara några månader efter att han gett ut skivan Linin’ Track kommer nästa skiva av Christian-Charles de Plicque, Dying to Live. 11.2.2011 kl. 00:00

Samhälle. Att få prata bort en stund, ta en promenad eller hjälpa till i hemmet är gott och trevligt. Att verkligen få bli någons vän är ett riktigt hedersuppdrag. 10.2.2011 kl. 00:00

Ledare. På femtonhundratalet körde Västeuropa förbi Kina i världsekonomin. Invånarna i resterna av romarriket hade, åtminstone statistiskt sett, högre köpkraft mätt i BNP per capita än den kultur som dittills hade behärskat världshandeln. Skillnaden mellan Väst och Öst ökade ännu mer i samband med den industriella revolutionen. 10.2.2011 kl. 00:00

Människa. Grå och fjärmad från verkligheten? Kyrkostyrelsen bekänner färg och tentar politikerna. 10.2.2011 kl. 00:00

Välkommen till Matteus för att fira jul med bland andra diakoniarbetare Mari Johnson och frivilligarbetarna Marina Alén och Annica Söderström, eller till Petrus där julaftonen firas hemma hos Rebecka och Daniel Björk med familj.

julafton. I Matteus och Petrus församlingar sträcker sig julaftonens gemenskap ännu längre än julbönen. I Matteus firar man tillsammans i kyrkan och i Petrus hemma hos kyrkoherden. 12.12.2019 kl. 00:01
I butiken Lundagård i Jakobstad. Aja Lunds samlande är både jobb och hobby.

samlare. Man ska inte samla skatter på jorden, men tänk om sakerna är terapi, lek, möten och känslobehållare? 7.12.2019 kl. 11:13
I somras fick Svenska församlingshemmet en vattenläcka, och sedan dess har huset inte haft varmvatten.

Borgå. Borgå kyrkliga samfällighets omstridda fastighetsstrategi har återremitterats till gemensamma kyrkorådet. – Nu får församlingsråden i lugn och ro säga vad de tycker om fastighetsläget, säger domprosten Mats Lindgård. 5.12.2019 kl. 15:42
Café Torpet har beskrivits som ett vardagsrum där människor kan komma samman.

engagemang. Det nedläggningshotade Café Torpet i Södra Haga i Helsingfors får en fortsättning tack vare en förening som grundats av lokala invånare som vill ha kvar caféet. 4.12.2019 kl. 14:27

delaktighet. – Kyrkans delegation för tillgänglighet och funktionsvariationer konstaterade för några veckor sedan att vi gör historia eftersom det inte finns något motsvarande ännu i de nordiska kyrkorna, säger Katri Suhonen och hänvisar till Aktivt delaktig – Kyrkans handlingsprogram 2019–2024. 3.12.2019 kl. 16:32