Nummer ett: Se kungarnas och drottningarnas Storkyrkan, nyrenoverad till sin färg från 1743.
Nummer ett: Se kungarnas och drottningarnas Storkyrkan, nyrenoverad till sin färg från 1743.

Här är kyrkorna du ska se i Stockholm! - ladda ner KP-guiden

STOCKHOLM.

Med alla sevärdheter, affärer och restauranger i Stockholm är det lätt hänt att du går förbi kyrkorna. De är många, stora och gamla, men stig in. Många har en egen profil och en aktiv verksamhet. Kyrkpressen har sammanställt vad du bör se. Efter artikeln kan du ladda ner KP:s kyrkguide för Stockholm.

14.6.2023 kl. 14:00

Sankta Clara kyrka står med sitt 116 meter höga torn mitt i Stockholms city. Innanför kyrkdörren hörs ett maj 7-ackord på gitarr ur en modern lovsång i ett sidokapell. I kyrkgången står uteliggares kassar, brokiga ekipage på hjul, pick och pack; det här är den legendariska diakonikyrkan i stan.

Kyrkflanera i Stockholm när du är där. Upptäck att det som direkt avslöjar profilen på kyrkorna är – musiken.

I Hedvig Eleonora på Östermalm står en väldig svart Bösendorfer-flygel framför altarringen; en vaktmästare ställer en synt på sitt stativ. Kyrkan finns på den kristna kartan i Stockholm genom sin rockiga kyrkokör.

I Katarinamässan på Södermalm ljuder en klockren Pie Jesu, tv-talangshowernas pop­sakrala melodi, av Andrew Lloyd Webber.

I Allhelgonakyrkan längre söderut vid Skanstull inleds kvällsgudstjänsten med en unison Taizémelodi, Herre, hör vår bön.

Längre ut i förorten, 15 kilometer ut med röda tunnelbanelinjen är det friluftslördag kring det öppna torget med vattenbassängerna i invandrartäta Skärholmen. I den moderna kyrkan alldeles intill torget har den etiopiska Mekane Yesus-kyrkan gudstjänst. Den som inleds med komp på en massiv synt, med den amerikanska 1800-talsmelodin Skurar av nåd ska jag sända, på amarinja.

Det finns 180 kyrkor i Stockholms stift. Utmed stadens gator behöver du bara kliva ut ur en, så ser du för det mesta redan nästa. En del gudstjänstplatser är mycket gamla, ända från tidig medeltid. Från Sveriges stormaktstid på 1600-talet är kyrkorna stora, och många. Kyrkorna är i regel öppna dagligen från klockan 11 till 17.



Det är mångfald i kyrkorna i Stockholm – etiopisk gudstjänst hos Mekane Yesus i Skärholmen.

Katarina: enkel populär mässa

För dagen i Stockholm ligger trendande Katarina kyrka närmast de röda båtarnas terminal. Till kyrkan går man på en dryg kvart, lite bortåt från Slussen och så uppför Folkungagatan.

Katarinamässan är en gudstjänst med låga trösklar, sparsam liturgi och många lekmän i aktion. Och det är kyrklunch efteråt.

Trosbekännelsen ersätts av psalmen Jag skulle vilja våga tro att någon har mig kär. Musiklivet tangerar populärmusiken. När vi hälsar på sjunger sångledaren som ledde gudstjänstbesökarna i psalm­sången själv Beatleslåten Blackbird. I snitt 400 personer går i Katarinamässan, en medelklass i stan, säger Ulf Lindgren, tf domprost i Stockholm.

– Kanske till och med övre medelklass; ofta de som känner att livet inte har en mening. Det är skilsmässor, jobbyte, alkohol. Mässan har ett tilltal till den som grubblar, söker, funderar, säger han.

"Sankta Clara deklarerar att man vill 'reformera Svenska kyrkan' genom sitt sätt att arbeta."

Sankta Clara: vill reformera kyrkan

Alldeles intill shoppingstråket Drottninggatan och Sergels torg är Sankta Clara en annan välbesökt kyrka i Stockholm. Församlingen har länge varit kyrka för samhällets utslagna. Det är daglig matutdelning, juristhjälp för flyktingar och evangelisation på ”Plattan” på Sergels torg.

– Har man ett böneliv i en kyrka ligger diakoni runt hörnet. Och har man börjat med diakoni så blir det evangelisation, säger församlingsledaren Mats Nyholm, med rötter i Esse och Munsala i Finland.

Sankta Clara är sedan 2009 en församling i kyrkans evangeliska EFS-rörelse. Mats Nyholms ambitioner är inte låga; Sankta Clara deklarerar att man vill ”reformera Svenska kyrkan” genom sitt sätt att arbeta.

Mycket nytt har rötter i Stockholm

En dag bland kyrkorna i Stockholm är en utfärd i kyrkolivets moderna historia i Norden.

Emeritabiskop Caroline Krook, 78, öppnar hemma hos sig på Rosenlundsgatan på Söder. Hon var 1990 den första kvinnan som domprost i Stockholm, själv uppvuxen i en KFUK-miljö på Östermalm. Senare var hon bis­kop i Stockholm i elva år.

Caroline Krook, emeritabiskop i Stockholm

Pandemitiden har hon använt till att skriva stiftets historia. Kyrkan har verkat i Stockholm länge, men Stockholms stift kom till först 1942, då det bröts ur Uppsala ärkestift.

I Storkyrkan i Stockholm – inte i Uppsala – samlade dåvarande ärkebiskopen Nathan Söderblom 1925 det stora världsekumeniska möte som lade grunden för Kyrkornas världsråd.

"Estoniagudstjänsten är mitt starkaste minne från Storkyrkan."

I Storkyrkan hade dåvarande pastor primarius Ludvig Jönsson en av de första öppna mötesplatserna för homosexuella i Stockholm. Storkyrkan var centrum för sorgen och chocken efter Estoniakatastrofen 1995, med Caroline Krook på kort varsel som rikets själasörjare.

– Jag tror jag talade över någonting ur Romarbrevet. Vi fick veta vid lunch att det skulle bli stor gudstjänst med kungaparet och tv samma kväll. Det är ett av mina starkaste minnen från kyrkan, säger hon.

Fortfarande ska Storkyrkan vid en stor samhällskris i Sverige inom tre timmar kunna ha en första samling som nationens andliga centrum.

I Allhelgonakyrkan på Söder föddes sinnesrogudstjänsterna på 1990-talet med bland andra finlandssvenska pastorn Harry Månsus.

Gustaf Vasakyrkan vid Odenplan var hem för gudstjänstförnyelsen på 1960- och 1970-talet. Kristen visa på gitarr och jazzmässor kom in i kyrkan med namn som Lars-Åke Lundberg; han med Guds kärlek är som stranden.

Barnet på äventyr

I Storkyrkan är Ulf Lindgren, gymnasielärare i historia innan han blev präst, en god berättare och uppskattad guide.



Tf. domprost Ulf Lindgren i Storkyrkan är en uppskattad guide.


Varje år ger han ett barn en äventyrs­vandring i kyrkans vinklar och vrår som födelse­dagsgåva. Prinsessan Estelle, vanligen i sällskap med sin mamma Victoria, brukar komma på besök i kyrkan med dess 700-åriga kungahistoria, någon gång i februari.

– Hon kommer att axla sitt stora ansvar i den här byggnaden. Hon ska sitta här på sin morfars, och på sin mammas begravning. Jag tänker att om hon som barn får uppleva lite äventyr bakom kulisserna så ska det förhoppningsvis hjälpa henne när hon sitter här som vuxen. Att minnas att just här sprang vi uppe på vinden och busade.



* * *

I slutet av artikeln kan du ladda ner Kyrkpressens
Stockholmsguide till de viktigaste kyrkorna i Stockholm.


Kyrkguiden-appen kan du ha i telefonen för att hitta
ladda ner för att hitta information om 3 000 kyrkor i Sverige.
Finns för både iOS och Android.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Saul Mäenpää har aldrig behövt skämmas för att han är kristen eller laestadian.

LIVSBERÄTTELSE. Gud visar sin storhet i bön då han förvandlar, leder och upprättar. Det säger Saul Mäenpää, delägare i Friends & Burgers. – Jag ber inför arbetsdagen och inför möten. När man praktiserar bön ser man också med tiden Guds svar. Det är mycket som börjar med bön. 14.6.2023 kl. 14:00
Ivana Milosavljevic vid en av sina tavlor ur serien 
Fin(t)land. Hon vill måla ett normalt liv där inte allt är perfekt.

LIVSFÖRÄNDRING. Under sin uppväxt och sina konststudier i Serbien fick Ivana Milosavljevic en bild av en avlägsen Gud som bryr sig om och älskar oss, men vars kärlek man måste förtjäna. Kyrkan förstärkte den bilden med sina regler och ritualer. 14.6.2023 kl. 10:00
Ingrid Björklöf tyckte om församlingens konfirmandläger, i höst konfirmeras hon i Åbo domkyrka.

konfirmand. Ingrid Björklöf blir konfirmerad i Åbo svenska församling i år. – Konfirmandtiden har öppnat min syn på tro, säger hon. 15.6.2023 kl. 19:00
Peter Kankkonen är bosatt i Karleby och trivs med pensionärstillvaron.

PRÄSTSKJORTA. Svordomarna tystnar på bensinstationskaféet i Karleby och äldre damer i Spanien gör korstecknet. – Att gå klädd i prästskjorta påverkar prästen, men också andra, säger Peter Kankkonen. 13.6.2023 kl. 12:00
Lägret hölls på Ohta­kari lägergård.

KONFIRMANDLÄGER. Hela lägret på en lägergård i Lochteå närmare 200 kilometer bort åkte hem. "Många upplevelser gick nu förlorade", säger kyrkoherde Camilla Svevar. 12.6.2023 kl. 19:00
Miia Kontro undersökte hur evangelisk-lutherska präster resonerar om eutanasi.

eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34
Fältbiskopen välsignas till tjänst på torsdagen 15 juni klockan 18 i Helsingfors domkyrka.

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00
– Som kyrkoherde vill jag kunna medge att det finns saker jag inte är bra på. Jag vill kunna be om hjälp i stället för att delegera, säger Patricia Högnabba.

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31
Kirsi Saarinen är på slutrakan med sina teologiska studier. Hon granskar bokföringar vid polisinrättningen.

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00
Lena Blomstedt jobbar som diakon i Sibbo svenska församling.

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29
På webbplatsen finns förslag på psalmer för bland annat livets stora fester.

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00
Enkäten besvarades av 7 356 finländare över 15 år.

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15
Helhetsbilden av förändringen är tydlig, menar forskare Kimmo Ketola.

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22
Idag behöver marknadsföring inte kosta stora summor, bland annat tack vare sociala medier.

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09
Ett stenkast från tågstationen i Åbo driver ett gäng birgittinsystrar ett gästhem.

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43
”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29
Mohammed Nasser i Borgå ska aldrig ge upp sitt blåa palestinska flyktingspass.

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55