Mia Aspgård är trädgårdsmästare. På Solfs begravningsplats jobbar hon från maj till oktober.

”Ibland stannar jag upp och läser på stenarna”

Solf.

Solfs begravningsplats är i goda händer när säsongsarbetaren Mia Aspgård börjar jobba i maj. Vilka blommor ska man satsa på för enkel skötsel? Hur hinner hon med 300 avtalsgravar? Och vad tänker hon om alla de döda?

31.5.2023 kl. 16:38

När säsongen börjar på begravningsplatsen i maj finns det många rutinuppgifter att sköta.

– Jag krattar, plockar bort kvistar och tar bort grus från gräsmattorna. Sedan börjar jag sköta avtalsgravarna, berättar säsongsarbetare Mia Aspgård.

Avtalsgravarna, det vill säga de gravar som församlingen sköter, är hela 300 stycken, så det kan bli stressigt.

– Jag tycker ibland att jag borde hinna med mer än jag gör, men jag försöker hinna till alla gravar en gång i veckan för att luckra upp jorden och plocka bort vissnade blad.

Gravarna vattnas tre gånger i veckan, och där har hon hjälp av sommarungdomarna.

– När alla 300 är genomgångna får jag börja från nummer ett igen.

För det mesta är gravskötseln ett arbete som vilket som helst.

– Men många gånger stannar jag upp och läser på gravstenarna, speciellt om det är något barn. På gamla stenar finns ofta barn uppräknade som inte blev gamla. Det får en att tänka på hur eländigt det kunde vara förr.

Trädgårdsmästarens bästa tips

Mia Aspgård har hela sitt liv velat bli trädgårdsmästare.

– Kring 40 tänkte jag att det är nu eller aldrig. Så jag började studera och blev klar 2012.

Hon fick direkt jobb som säsongsarbetare i Solfs församling. Hon jobbar från maj till slutet av oktober varje år.

– Jag vill inte sitta på ett ställe, så det passar mig perfekt att få röra på mig.

Hon odlar också hemma.

– Men inte när det är som värst här, säger hon med ett skratt. Man kanske orkar ut en stund där hemma, men sen vill man nog helst ligga på soffan ett tag.

Om man vill komma lite enklare undan med skötseln av gravblommor har hon några tips på lämpliga blommor.

– Husarknapp! Jag brukar säga att det är så nära en plastblomma man kan komma. Det är en gul ganska låg blomma som breder ut sig och som tål regn, skugga och sol.

Pelargoner tål sol och torka, men blir lätt hängiga om det regnar mycket. Om man vill att de blommar hela sommaren måste man gödselvattna en gång i veckan.

– Nejlikor är ganska tacksamma. Och många som bor långt från graven brukar satsa på perenner, till exempel funkia.

Ett par blommor skulle hon inte satsa på som gravblommor.

– Flitiga Lisa och lyckliga Lotta skulle jag inte lägga på graven. Då ska man ha nära till graven och kunna vattna ofta. De är jättetörstiga blommor.

Mia Aspgård själv får också försöka tåla alla slags väder i sitt jobb.

– Jag tycker bäst om våren. På sommaren när det är 30 grader i skuggan tar det mycket energi. Sådana dagar är jag glad om det kommer regn.

Ofta kommer hon i samspråk med dem som besöker begravningsplatsen.

– Jag har börjat känna folk här. Vi pratar om väder och vind. Och om någon nyligen dött så talar vi om det om de anhöriga vill, jag märker om de vill prata eller inte. Det är kanske enkelt att prata med en helt vanlig människa som man eventuellt känner från förr.

MIA ASPGÅRD

  • Bor: I Munsmo i Solf.
  • Familj: Gift och har en vuxen son.
  • Fritidsintressen: Odling, pyssla med björkris och mossa, läsning, ljudböcker och film.
  • Favoritblommor: Palettblad, pelargon, funkia och tagetes.


KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39