Rose-May Friman. FOTO: PRIVAT

"Förändring känns – det kan slita i rötterna"

Kolumn.

Kyrkan är en traditionsbärare – inte ett museum, skriver Rose-May Friman.

31.5.2023 kl. 09:29

På promenad med barnbarnet, åtta år, skryter jag med att jag känner en expert i Finland. Blixtsnabbt kommer frågan: ”Har han många ’likes’? Har han många följare?” Jag blir svarslös. Det är en uppenbar generationsklyfta.

”Vi borde börja podda”, sa jag både på skoj och allvar till diakon Hanna. Eller publicera på Instagram och få följare och likes. På mina arbetsresor har jag tid att lyssna på poddar som tar upp olika aktuella teman. ”Alldeles som predikan”, tänker jag, bara att omgivningen är en annan. Men vår församlings gudstjänster strömmas i alla fall på Youtube!


Församlingen på
sociala medier, vilka tankar väcker det? Det är en följdriktig och nödvändig utveckling, att följa med i tidens ström.

Utveckling sker på alla håll. Därför ska vi börja be ”Vår Fader, du som är i himlen ...” i våra gudstjänster och på våra samlingar. Herrens bön har länge lärts ut i den formen i våra skolor. Den har ord för vår tid.

Min egen utmaning blir att lära mig Herrens välsignelse som direkt tilltal:



Herren välsignar er och beskyddar er.

Herren låter sitt ansikte lysa mot er och visar er nåd.

Herren vänder sitt ansikte till er och ger er sin fred.

I Faderns och Sonens och den heliga Andens namn.


Kyrkan ska
följa med sin tid och samtidigt vara en motkraft. Allt är inte snabba klipp, många följare och likes. Att seniorer försöker vara ungdomliga, coola och inne är pinsamt. Därför ska vi i församlingen först göra det som vi kan och är bra på ännu bättre.

Att fira gudstjänst, det kan vi, och vi kan ösa ännu mera ur denna rika tradition. Vår vackra kyrka har rum och det finns tid för stillhet och eftertanke, andakt och tillbedjan på det sätt vi är vana vid och på andra sätt. Gudstjänstens tid och innehåll kan variera samtidigt som igenkänningsfaktorn är hög.

Förändring känns, det kan slita i rötterna. Du kan vara försiktigt positiv, kanske nyfiken. Kyrkan är en traditionsbärare, men inte ett museum. Ibland är förnyelse av nöden och länge väntad.

Rose-May Friman är kyrkoherde i Korsnäs församling.


KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39