Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.
Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

Allt fler präster och kantorer känner sig utslitna i jobbet – arbetsbelastningen ökade framför allt under pandemin

MEDLEMSENKÄT.

Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare.

25.5.2023 kl. 09:00

Prästernas och kantorernas arbetsbelastning ökade framför allt under pandemin. Också upplevelsen av att det egna arbetet är viktig har minskat.

Det här framgår av forskningspublikationen Kallelsen under pandemins press: Prästers, teologers och kantorer förhållande till arbetet, välbefinnande i arbetet och deras inställning till aktuella frågor i AKI-förbundens medlemsundersökning 2022. (På finska: Kutsumus pandemian puristuksessa: Pappien, teologien ja kanttorien suhde työhön, työhyvinvointi ja suhtautuminen ajankohtaisiin kysymyksiin AKI-liittojen jäsentutkimuksessa 2022.)


– Förändringarna är på många sätt dystra: till exempel har andelen präster som känner sig helt slutkörda tredubblats medan andel kantorer som känner sig slutkörda har fördubblats, berättar professor Kati Tervo-Niemelä som gjort undersökningen.




Enkätresultaten om välbefinnande i arbetet bekymrar

Då bara var tionde präst varje vecka upplevde sig slutkörd i arbetet 1998 och 2006 så upplevde var tredje präst detta 2022. Också andelen kantorer som kände sig slutkörda har ökat. Den största förändringen skedde just under pandemin. Trots att arbetsbelastningen har ökat upplever en stor del av prästerna och kantorerna ett start arbetsengagemang.

Enligt den nya forskningen har till och med var tredje präst svårigheter att orka med sin arbetsmängd. Innan pandemin upplevde bara var femte det så. De största utmaningarna med arbetsmängden och orken har kyrkoherdarna.

– Resultaten är mycket oroande om man ser på det utifrån kyrkans anställdas välbefinnande i arbetet, bedömer verksamhetsledaren för AKI-förbunden Jussi Junni.


Upplevelsen av att församlingsarbetet är viktigt har minskat


Enligt enkätresultaten verkar det som om prästernas och kantorernas upplevelse av församlingsarbetets betydelse har minskat. Framför allt har den andel minskat som anser att förkunnelse av ordet, gudstjänsten, läsning av och undervisning om Bibeln, själavård, kyrkliga förrättningar och att hjälpa människor är viktigt.

– Förändringarna i framför allt prästernas syn på vikten av olika arbetsuppgifter är så stora att de ger en indikation om att prästernas identitet som präster och relation till arbetet har förändrats radikalt under pandemin, bedömer Kati Tervo-Niemelä.


Tron och kallelsen är viktiga resurser i arbetet

Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet. För majoriteten av prästerna (94 procent), kantorerna (79 procent) och teologerna (60 procent) är tron en mycket eller ganska viktig del av livet.

Däremot har just andelen som anser att tron är en viktig del av livet minskat bland både präster och kantorer. För unga kantorer är tron mera sällan mycket viktig. Också en upplevd kallelse till arbetet har minskat. På motsvarande sätt har inställningen till arbetet främst som en källa till inkomst ökat, speciellt bland kantorer.

– De förändringar som har skett i trons betydelse och upplevelsen av kallelse är viktiga med tanke på välbefinnande i arbetet. Kallelsen, den anställdas egen tro och andaktsutövning på fritiden är en viktig källa till välbefinnande i arbetet för präster och kantorer. Ett begränsat eget andaktsliv har samband med att man blir cynisk i arbetet, säger professor Kati Tervo-Niemelä.




Medlemsenkäten för 2022 genomfördes i maj 2022. På enkäten svarade 721 personer. Av dem hörde 174 till Kantor-organistförbundet, 507 till Finlands kyrkas prästförbund och till Finlands teologförbund. Svarsprocenten var 24 procent.

I AKI-förbundens medlemsundersökning har man granskat frågor som hör samman med teologiskt arbete bland Finlands kyrkas prästförbunds, Finlands Kantor-organistförbunds och Finlands teologförbunds medlemmar. För prästernas del har undersökningen genomförts med fyraårs intervaller sedan 1998 och för kantorernas del sedan 2006.




Tidningen Sändarens chefredaktör Annika Ahlefelt och Sändarens redaktion besökte Helsingfors i slutet av maj.

Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan i Sverige har äntligen fått ett namn för sitt gemensamma kyrkosamfund. 7.6.2013 kl. 13:46
Jeanette Ljungars har varit Oravaisbo sedan tonåren. Fjärdsändan är ett av landmärkena i den forna kommunen som numera är en del av Vörå.

Om inte kärleken får styra ledarskapet så styr rädslan.  Rädslan för att någon annan ska göra jobbet bättre än jag. Jeanette Ljungars tror på samarbete, inte konkurrens. Även inom företagsvärlden. 7.6.2013 kl. 10:14
Enligt det förslag som kyrkomötet röstat ja till kliver kyrkoherden ner från ordförandeposten i församlingsrådet. ILLUSTRATION: WILFRED HILDONEN

Kyrkomötet röstade ja till en ändring av församlingsrådstrukturen: kyrkoherden ska inte längre automatiskt vara ordförande. En del tror att det leder till problem. Andra tycker det blir perfekt. 6.6.2013 kl. 09:00
Johanneskyrkan i Helsingfors.

Problemen i Johannes församling är allvarliga och måste åtgärdas genast. 5.6.2013 kl. 15:00
Finländska stupade läggs i kistor i Kollaa, Loimola i juli 1941. FOTO: SA-KUVA

Under vinterkriget uppstod ett system som gäller än i dag – de finländare som stupar tas alltid om hand, och de skickas alltid hem. Niko Huttunen har forskat i varför det är så. 2.6.2013 kl. 12:00

Grattis till alla nyblivna studenter önskar alla vi på KP-redaktionen! 1.6.2013 kl. 09:00
Patrik Göransson besökte Helsingfors för att delta i Estlandsvännen Jarl Tidermans 90-årsfest i Esbo. FOTO: Tomas von Martens

S:t Mikaels svenska församling i Tallinn är ett centrum för kyrkligt engagerade estlandssvenskar. De sociala utmaningarna i Estland är enorma och kyrkan måste glömma alla illusioner om svunna storhetstider, säger kyrkoherde Patrik Göransson. 31.5.2013 kl. 13:13
För föräldrarna är det tacksamt att barnen kan vara på läger på sommaren då de själva jobbar. FOTO: SXC/EASTOP

På sommaren då föräldrarna jobbar men skolorna har stängt ordnar somliga församlingar dagsläger för barn. Lägren är ofta väldigt populära. 31.5.2013 kl. 09:39
Under resorna har musikern Nina Åström även funnit en evangelist i sig.

Under drygt tio år har musikern Nina Åström evangeliserat i mellan 250 till 300 fängelser i Ryssland, Baltikum, Kirgizistan, Ukraina samt i två västfängelser i Kanada och Holland. Arbetet är inte slut med det, för i det forna Sovjet finns cirka tusen fängelser. 30.5.2013 kl. 10:37
en stiftssekreterare för internationella ärenden ska anställas vid varje stift från och med år 2014. Beslutet innebär organisatoriska förändringar för FMS. FOTO: KP-ARKIV/CHRISTA MICKELSSON

Samarbetsförhandlingar blir aktuella vid Finska Missionssällskapet. Orsaken är de nya stiftssekreterarna för internationella ärenden som ska anställas i varje stift från och med årsskiftet. 30.5.2013 kl. 13:35
Professor emeritus Bo Lönnqvist hoppas att hans bok ska ge oss ett nytt perspektiv på döden.

Döden har i vår tid blivit avdramatiserad, avritualiserad och tabubelagd. Vi har förlorat viktiga kulturella strategier, säger professor emeritus Bo Lönnqvist. 26.5.2013 kl. 12:00

Kyrkan är inte en plats utan ett sammanhang där människor kan mötas i gemenskap. Det lärde sig en grupp ungdomar från Matteus församling när de besökte Hamburg för att delta i de tyska kyrkodagarna. 25.5.2013 kl. 12:00
Max-Olav Lassila, kyrkomötesombud och kyrkoherde i den självständiga Larsmo församling, vill helst att församlingar ska få förbli självständiga. FOTO: Johan Sandberg

Det kan bli slut med självständiga församlingar. Kyrkomötet har röstat för fortsatt beredning av förslaget att alla församlingar måste tillhöra en samfällighet. 24.5.2013 kl. 15:27
Gudstjänsten är ett heligt och mystiskt skådespel som vi förstår intuitivt - om vi har vant oss vid symbolerna och språket. FOTO: KP-ARKIV/Christa Mickelsson

Gudstjänsten är ett heligt skådespel som gör det möjligt för deltagarna att förvandlas och bearbeta sina livsfrågor. Men hur blir det om deltagarna inte kan läsa manus?– De känner sig uteslutna. 24.5.2013 kl. 09:33
Kopplingen mellan teologiska fakulteten och kyrkan kräver att undervisningen i teologi fyller kyrkans kvalitetskrav. FOTO:KP-ARKIV

Åbo Akademi omorganiseras i fyra fakulteter. Teologin ska lyda under filosofiska fakulteten.– Det innebär risker och möjligheter, säger professor Tage Kurtén. 23.5.2013 kl. 14:02

Zacharias Topelius i hemmet på Björkudden julen 1897, den sista julen han levde.

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46
– Men plötsligt kan sorgen hugga till i oväntade stunder, när man är som minst förberedd, säger Maria Eklund.

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00
 – Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin.

kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05
Hilkka Olkinuora närmar sig julen som ett sinnestillstånd. Det skalar bort många måsten.

annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00