– Som kyrkoherde vill jag kunna medge att det finns saker jag inte är bra på. Jag vill kunna be om hjälp i stället för att delegera, säger Patricia Högnabba.
– Som kyrkoherde vill jag kunna medge att det finns saker jag inte är bra på. Jag vill kunna be om hjälp i stället för att delegera, säger Patricia Högnabba.

"Vi måste ha en så bra andakt att ungdomarna slutar titta på telefonen"

MATTEUS FÖRSAMLING.

Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september.

31.5.2023 kl. 19:31

När Patricia Högnabba bestämde sig för att hon ville jobba med ungdomar var det för att det kändes så viktigt.

– Det är en supertuff tid med många stora förändringar. Det känns meningsfullt, men jobbet följer också med mig överallt och är svårt att begränsa. Många mår psykiskt dåligt och vårdköerna är långa. Så församlingen får ett stort ansvar medan unga väntar i den kön.


Matteus församling är känt för sitt goda ungdomsarbete och du vill själv vigas till kyrkoherde i ungdomsmässan. Hur jobbar ni med ungdomar i Matteus?

– Vi har en kultur där ungdomar säger väldigt rakt vad som fungerar och vad som inte fungerar, och vi ber om mycket feedback. Vi lyssnar på dem.

– Om jag bygger upp ett diskussionspass som jag tycker är jättebra och de säger att de ger tre poäng av fem och det var jättetungt och att det var bara några som pratade – då måste vi göra om allt även om jag tyckte att det var ett genialiskt pedagogiskt bidrag.


Hur ser konfirmandundervisningen ut i Matteus församling?

– Jag tror det är viktigt att vi talar om det som är viktigt för unga. Vi har think-shower – lite som talk shower: korta snuttar som avbryts av musik och intervjuer och omröstningar och interaktiva delar, för att hålla intresset uppe.

– När vi pratade om andaktsro föreslog någon att vi skulle samla in telefonerna, men vi tänkte att inte blir ju andakten bättre av det. Vi måste lyckas ha en så bra andakt att de inte vill ta fram telefonen. Vi märker också att telefonen är en trygghet för många: de kanske lyssnar men vågar inte visa att de är intresserade.


Vad tror du att människor i allmänhet idag behöver av kyrkan?

– Under de sex-sju år jag varit präst har antalet personliga möten ökat mycket. Efter coronan exploderade antalet enskilda samtal. Så samtal behövs.

– Vi har också märkt att projekt fungerar jättebra. Vi hade nyligen en stor välgörenhetskonsert med många unga och föräldrar, där vi samlade in medel för Gemensamt Ansvar. Men jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre. Jag tror att det är vår tydliga, trygga och kravlösa andliga profil som är jätteviktig – och låga trösklar.


Hur ser din vision för församlingen ut?

– Det beror lite på perspektivet. Om jag tänker på medarbetarskaran så handlar det om att göra tillsammans – det funkar bättre när vi hjälper varandra. Sedan tänker jag att det är vårt jobb att röja hinder för människor att söka sig till kyrkan. Vi kan inte bestämma ett format och försöka få folk att passa in i det. Budskapet förändras inte, men paketeringen förändras.


Vad känner du inför att bli kyrkoherde?

– Det känns utmanande. Allt som en kyrkoherde borde vara bra på kan inte rymmas i en människa, speciellt inte i en liten församling som vår. Vår samfällighet gör ett otroligt utvecklingsarbete, men det är svårt att räcka till för det. Byråkrati är inte heller min hjärtesak.

– Det roliga är den här församlingen. Jag skulle inte ha sökt ett kyrkoherdejobb i någon annan församling. Jag brinner inte för att vara kyrkoherde, men den här församlingen brinner jag för. Vi har ett suveränt medarbetarlag och församlingsråd, och de som är aktiva i församlingen är jätteengagerade.

– Som kyrkoherde vill jag kunna medge att det finns saker jag inte är bra på. Jag vill kunna be om hjälp i stället för att delegera. Jag vill kunna säga att det finns mycket jag inte förstår och behöver hjälp med.


Patricia Högnabba

GÖR: Blivande kyrkoherde i Matteus församling i Helsingfors. Kyrkoherdeinstallationen sker vid ungdomsmässan den 13 september.

FAMILJ: Man och barn.

INSPIRERAS AV: Mina barns daghem Vironniemen päiväkoti. Personalen är 100 procent närvarande och engagerade. De ser både barnen och föräldrarna och får föräldrarna med i verksamheten.

Text och foto: Sofia Torvalds


Tiina Kaaresvirta är studentpräst på Metropolia, Alexandra Eriksson socialpolitiskt ansvarig i Hankens studentkår.

Studerande. Studerande behöver stöd under undantagstiden – och antagligen klarnar det verkliga stödbehovet först när livet börjar normaliseras. 14.4.2021 kl. 00:00
Att småprata och verkligen se patienten kan för en stund lindra det som smärtar. Det vet Andreas
Ahlfors som möter sjuka och oroliga människor under varje arbetspass.

Akutvård. Andreas Ahlfors är akutvårdare och kör ambulans till vardags. För att klara jobbet måste man vara lugn och observant. Men minst lika viktigt är det med empati – att verkligen se den man vårdar. 13.4.2021 kl. 08:31
Skärmdump från huutokaupat.com

Försäljning. Karleby kyrkliga samfällighet har lagt ut församlingshemmet i Björkhagen ut på auktion på huutokaupat.com, skriver ÖT. 8.4.2021 kl. 15:50

Kyrkomötet. Det är inte möjligt att inhibera kyrkomötets första session 2021 på grund av det stora antalet frågor som ska behandlas. 7.4.2021 kl. 16:02
Sara Svensson – den snälla barnflickan som tvingades till mord. Hon talar ut i en dokumentär som har premiär på HBO Nordic på söndag.

dokumentär. En kvinna mördas. Barnflickan fälls för dådet, kvinnans man för anstiftan. Allt sker i en by i Sverige där församlingen väntar på att Jesus ska komma tillbaka, eftersom deras pastor är Kristi brud. I två år undersökte journalisterna Anton Berg och Martin Johnson vad som egentligen hände i Knutby. 3.4.2021 kl. 14:25
Eva Roos tycker att det är viktigt att vara ärlig och sann med det mörker man gått igenom.
  – Men jag tror också människor behöver mera ljus och hopp vid sidan om mörkret.

livet. Evas Roos mammas plötsliga död, när Eva var bara tio år gammal, satte djupa spår i henne. 1.4.2021 kl. 04:53

tro. Ibland är patienten mycket svag, sedan piggnar den till. Tua Forsström och Sofia Torvalds möttes i ett samtal om hur deras tro klarat av sorg och uteblivna bönesvar. 2.4.2021 kl. 07:24

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01
Man kan ju inte förstå påsken, men jag har kunnat sätta in den i ett sammanhang, säger Sören Lillkung.

Påsk. – Som människa och sångare har jag upplevt en enorm rikedom genom att ta del av påskens musikverk, säger Sören Lillkung. 31.3.2021 kl. 13:05
Patrik Hagman är teolog och författare.

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00

pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50

Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55
Niko Huttunen är forskare i teologi och Anneli Portman är socialpsykolog och värderingsforskare.

värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01
Lisa Enckell är präst och  journalist.

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00

Burma. Att kunna hjälpa kyrkan är den överlägset svåraste utmaningen för biskopen av Burma. Johan Candelin arbetar från Karleby för att få hjälp till en av de fattigaste lutherska kyrkorna i världen. 25.3.2021 kl. 11:08

Idag behöver marknadsföring inte kosta stora summor, bland annat tack vare sociala medier.

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00
Kyrkan behåller netto från vårdreformen.

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10
Biskop Bo-Göran Åstrand fascineras av ChatGPT:s predikningar och tal – även om han känner att de saknar själ.

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00
– Kyrkoherden hamnar i en konstig roll om hen ska försvara sina beredningar, samla ihop åsikterna och samtidigt fatta beslut, säger Martina Harms-Aalto.

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00
– Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss, säger Joel Halldorf.

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19