– Som kyrkoherde vill jag kunna medge att det finns saker jag inte är bra på. Jag vill kunna be om hjälp i stället för att delegera, säger Patricia Högnabba.
– Som kyrkoherde vill jag kunna medge att det finns saker jag inte är bra på. Jag vill kunna be om hjälp i stället för att delegera, säger Patricia Högnabba.

"Vi måste ha en så bra andakt att ungdomarna slutar titta på telefonen"

MATTEUS FÖRSAMLING.

Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september.

31.5.2023 kl. 19:31

När Patricia Högnabba bestämde sig för att hon ville jobba med ungdomar var det för att det kändes så viktigt.

– Det är en supertuff tid med många stora förändringar. Det känns meningsfullt, men jobbet följer också med mig överallt och är svårt att begränsa. Många mår psykiskt dåligt och vårdköerna är långa. Så församlingen får ett stort ansvar medan unga väntar i den kön.


Matteus församling är känt för sitt goda ungdomsarbete och du vill själv vigas till kyrkoherde i ungdomsmässan. Hur jobbar ni med ungdomar i Matteus?

– Vi har en kultur där ungdomar säger väldigt rakt vad som fungerar och vad som inte fungerar, och vi ber om mycket feedback. Vi lyssnar på dem.

– Om jag bygger upp ett diskussionspass som jag tycker är jättebra och de säger att de ger tre poäng av fem och det var jättetungt och att det var bara några som pratade – då måste vi göra om allt även om jag tyckte att det var ett genialiskt pedagogiskt bidrag.


Hur ser konfirmandundervisningen ut i Matteus församling?

– Jag tror det är viktigt att vi talar om det som är viktigt för unga. Vi har think-shower – lite som talk shower: korta snuttar som avbryts av musik och intervjuer och omröstningar och interaktiva delar, för att hålla intresset uppe.

– När vi pratade om andaktsro föreslog någon att vi skulle samla in telefonerna, men vi tänkte att inte blir ju andakten bättre av det. Vi måste lyckas ha en så bra andakt att de inte vill ta fram telefonen. Vi märker också att telefonen är en trygghet för många: de kanske lyssnar men vågar inte visa att de är intresserade.


Vad tror du att människor i allmänhet idag behöver av kyrkan?

– Under de sex-sju år jag varit präst har antalet personliga möten ökat mycket. Efter coronan exploderade antalet enskilda samtal. Så samtal behövs.

– Vi har också märkt att projekt fungerar jättebra. Vi hade nyligen en stor välgörenhetskonsert med många unga och föräldrar, där vi samlade in medel för Gemensamt Ansvar. Men jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre. Jag tror att det är vår tydliga, trygga och kravlösa andliga profil som är jätteviktig – och låga trösklar.


Hur ser din vision för församlingen ut?

– Det beror lite på perspektivet. Om jag tänker på medarbetarskaran så handlar det om att göra tillsammans – det funkar bättre när vi hjälper varandra. Sedan tänker jag att det är vårt jobb att röja hinder för människor att söka sig till kyrkan. Vi kan inte bestämma ett format och försöka få folk att passa in i det. Budskapet förändras inte, men paketeringen förändras.


Vad känner du inför att bli kyrkoherde?

– Det känns utmanande. Allt som en kyrkoherde borde vara bra på kan inte rymmas i en människa, speciellt inte i en liten församling som vår. Vår samfällighet gör ett otroligt utvecklingsarbete, men det är svårt att räcka till för det. Byråkrati är inte heller min hjärtesak.

– Det roliga är den här församlingen. Jag skulle inte ha sökt ett kyrkoherdejobb i någon annan församling. Jag brinner inte för att vara kyrkoherde, men den här församlingen brinner jag för. Vi har ett suveränt medarbetarlag och församlingsråd, och de som är aktiva i församlingen är jätteengagerade.

– Som kyrkoherde vill jag kunna medge att det finns saker jag inte är bra på. Jag vill kunna be om hjälp i stället för att delegera. Jag vill kunna säga att det finns mycket jag inte förstår och behöver hjälp med.


Patricia Högnabba

GÖR: Blivande kyrkoherde i Matteus församling i Helsingfors. Kyrkoherdeinstallationen sker vid ungdomsmässan den 13 september.

FAMILJ: Man och barn.

INSPIRERAS AV: Mina barns daghem Vironniemen päiväkoti. Personalen är 100 procent närvarande och engagerade. De ser både barnen och föräldrarna och får föräldrarna med i verksamheten.

Text och foto: Sofia Torvalds


Kultur. I århundraden har historiker och astronomer försökt ge en naturlig förklaring till den mystiska stjärnans plötsliga uppdykande på natthimlen över Palestina vid tiden för Jesus födelse. Vad säger astronomin i dag? 3.1.2011 kl. 00:00

Kultur. Harriet Ahlnäs är rektor för yrkesinstitutet Prakticum och nybakad ordförande för Marthaförbundet. 2.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Finlands kristliga fredsrörelse har beviljat fredspriset för år 2011 till prosten Ilkka Turkka och verksamheten Icehearts som han har grundat. 1.1.2011 kl. 00:00

Kultur. I en rad andakter i radion, med start fredagmorgon den 7 januari, får lyssnarna följa med konstnären Rea Anner till Tyrvis kyrka. 1.1.2011 kl. 00:00

Människa. Efter jul drabbas vi lätt av ekologisk baksmälla. Kanske ett hållbart nyårslöfte kan bidra till ett måttfullt nytt år? 31.12.2010 kl. 00:00

Kultur. Den populära svenska nätsidan Bibelsajten får en chans till. Bibelsajten är hotad av nedläggning eftersom samfund och kristna ungdomsförbund inte kan skjuta till mer pengar. 30.12.2010 kl. 00:00

Samhälle. Finska Missionssällskapets julinsamling går i år till att förbättra barnens välfärd på olika håll i världen. 27.12.2010 kl. 00:00

Kultur. Läs Kyrkpressens julnovell skriven av Mats Fontell 25.12.2010 kl. 00:00

Nina Österholm. Läs biskopens julhälsning till stiftet 24.12.2010 kl. 00:00

Människa. Nyligen var han i Sri Lanka, Kenya och Togo. De följande resorna går till USA, Kuba och Pakistan. 23.12.2010 kl. 00:00

Människa. Maria Björkgren- Vikström är sig själv också som biskopsfru. Hon umgås gärna med gäster i biskopsgården men önskar mer tid på tu man hand med sin man under det kommande året. 23.12.2010 kl. 00:00

Människa. Sedan 1961 har Ingmar Härtull gått i julottan varje juldagsmorgon – och alltid i olika kyrkor. 23.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Inge mer glitter och blingbling, tack! Så här till julen skulle jag bara vilja känna mig trygg och få lite lugn och ro, både hemma och i världen. 23.12.2010 kl. 00:00

Ledare. Du är ett barn som ligger på ett jordgolv. Du fryser om vi inte griper in. 23.12.2010 kl. 00:00

Människa. Om vi äter rätt mår vi själva och hela samhället bättre, anser Kenneth Oker-Blom. 21.12.2010 kl. 00:00

Sakta täcks golvet med sovsäckar och mjukisdjur.

övernattning. Det fnissas och prasslar bakom altaret. En enorm luftmadrasspump surrar intill körläktaren och framför orgeln spelas det ett parti kort. Klockan närmar sig tio på lördag kväll men Matteuskyrkan i Östra centrum är bokstavligen full av liv när 25 barn sover över i kyrkan. 11.11.2019 kl. 13:34
Cittran är ett av de instrument Jan-Erk Nyholm spelar.

konsert. Musiken och teologin har varit sammanflätade under Jan-Erik Nyholms liv. Innan han gick i pension som kantor i Pedersöre församling 2013 hade han också varit pastor i Filadelfia i Korsnäs. 11.11.2019 kl. 09:15

Kyrka. Under fredagen meddelades att biträdande justitieombudsman Pasi Pölönen fattat beslut om att en skola i Kouvola inte får ordna sin julfest i kyrkan. Nu reagerar flera politiker på beslutet. 9.11.2019 kl. 19:31

religionsfrihet. Kyrkomötesombuden är kritiska till att riksdagsledamoten utreds för hets mot folkgrupp. Räsänen har enligt dem endast framfört den kristna synen på homosexualitet. Rättsväsendet kan inte avgöra frågor om bibeltolkning eller "vilken sexuell livsstil som är förenlig med Guds vilja". 8.11.2019 kl. 12:45
Mari Puska, Rolf Steffansson, Mia Anderssén-Löf, Stina Lindgård, Jan-Erik Nyberg och Ann-Mari Audas-Willman ställer upp i valet av prästombud i kyrkomötet.

Kyrkomötet. Fyra kvinnor och två män ställer upp på listan ”Tillsammans”, som tävlar om två platser som prästombud i kyrkomötet. I listans programförklaring står bland annat att par av samma kön ska få möjlighet till kyrklig vigsel, att kyrkan ska ha nolltolerans för trakasserier och att kyrkan ska gå mot en koldioxidneutral framtid. 7.11.2019 kl. 16:03