– Som kyrkoherde vill jag kunna medge att det finns saker jag inte är bra på. Jag vill kunna be om hjälp i stället för att delegera, säger Patricia Högnabba.
– Som kyrkoherde vill jag kunna medge att det finns saker jag inte är bra på. Jag vill kunna be om hjälp i stället för att delegera, säger Patricia Högnabba.

"Vi måste ha en så bra andakt att ungdomarna slutar titta på telefonen"

MATTEUS FÖRSAMLING.

Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september.

31.5.2023 kl. 19:31

När Patricia Högnabba bestämde sig för att hon ville jobba med ungdomar var det för att det kändes så viktigt.

– Det är en supertuff tid med många stora förändringar. Det känns meningsfullt, men jobbet följer också med mig överallt och är svårt att begränsa. Många mår psykiskt dåligt och vårdköerna är långa. Så församlingen får ett stort ansvar medan unga väntar i den kön.


Matteus församling är känt för sitt goda ungdomsarbete och du vill själv vigas till kyrkoherde i ungdomsmässan. Hur jobbar ni med ungdomar i Matteus?

– Vi har en kultur där ungdomar säger väldigt rakt vad som fungerar och vad som inte fungerar, och vi ber om mycket feedback. Vi lyssnar på dem.

– Om jag bygger upp ett diskussionspass som jag tycker är jättebra och de säger att de ger tre poäng av fem och det var jättetungt och att det var bara några som pratade – då måste vi göra om allt även om jag tyckte att det var ett genialiskt pedagogiskt bidrag.


Hur ser konfirmandundervisningen ut i Matteus församling?

– Jag tror det är viktigt att vi talar om det som är viktigt för unga. Vi har think-shower – lite som talk shower: korta snuttar som avbryts av musik och intervjuer och omröstningar och interaktiva delar, för att hålla intresset uppe.

– När vi pratade om andaktsro föreslog någon att vi skulle samla in telefonerna, men vi tänkte att inte blir ju andakten bättre av det. Vi måste lyckas ha en så bra andakt att de inte vill ta fram telefonen. Vi märker också att telefonen är en trygghet för många: de kanske lyssnar men vågar inte visa att de är intresserade.


Vad tror du att människor i allmänhet idag behöver av kyrkan?

– Under de sex-sju år jag varit präst har antalet personliga möten ökat mycket. Efter coronan exploderade antalet enskilda samtal. Så samtal behövs.

– Vi har också märkt att projekt fungerar jättebra. Vi hade nyligen en stor välgörenhetskonsert med många unga och föräldrar, där vi samlade in medel för Gemensamt Ansvar. Men jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre. Jag tror att det är vår tydliga, trygga och kravlösa andliga profil som är jätteviktig – och låga trösklar.


Hur ser din vision för församlingen ut?

– Det beror lite på perspektivet. Om jag tänker på medarbetarskaran så handlar det om att göra tillsammans – det funkar bättre när vi hjälper varandra. Sedan tänker jag att det är vårt jobb att röja hinder för människor att söka sig till kyrkan. Vi kan inte bestämma ett format och försöka få folk att passa in i det. Budskapet förändras inte, men paketeringen förändras.


Vad känner du inför att bli kyrkoherde?

– Det känns utmanande. Allt som en kyrkoherde borde vara bra på kan inte rymmas i en människa, speciellt inte i en liten församling som vår. Vår samfällighet gör ett otroligt utvecklingsarbete, men det är svårt att räcka till för det. Byråkrati är inte heller min hjärtesak.

– Det roliga är den här församlingen. Jag skulle inte ha sökt ett kyrkoherdejobb i någon annan församling. Jag brinner inte för att vara kyrkoherde, men den här församlingen brinner jag för. Vi har ett suveränt medarbetarlag och församlingsråd, och de som är aktiva i församlingen är jätteengagerade.

– Som kyrkoherde vill jag kunna medge att det finns saker jag inte är bra på. Jag vill kunna be om hjälp i stället för att delegera. Jag vill kunna säga att det finns mycket jag inte förstår och behöver hjälp med.


Patricia Högnabba

GÖR: Blivande kyrkoherde i Matteus församling i Helsingfors. Kyrkoherdeinstallationen sker vid ungdomsmässan den 13 september.

FAMILJ: Man och barn.

INSPIRERAS AV: Mina barns daghem Vironniemen päiväkoti. Personalen är 100 procent närvarande och engagerade. De ser både barnen och föräldrarna och får föräldrarna med i verksamheten.

Text och foto: Sofia Torvalds


Det är svårast att vara kristen i Nordkorea, Somalia, Jemen, Eritrea och Libyen.

FÖRFÖLJELSE. Kristna förföljs i 76 olika länder i värden, och i elva av dem utsätts de för extrem förföljelse. 360 miljoner kristna, det vill säga var sjunde kristen, upplever förföljelse. En av fem förföljs i Afrika och två av fem i Asien. 20.1.2023 kl. 10:35
Palestinafödda Sally Azar vigs till präst för lutherska kyrkan i Jordanien och Israel. 

jordanien. "Det känns fint och unikt att få assistera vid vigningen då kyrkorna i Mellanöstern får sin första präst som är kvinna." Det säger biskop Jari Jolkkonen. 18.1.2023 kl. 15:30
Just nu verkar Johannes församling huvudsakligen i Johanneskyrkan, som i framtiden blir väldigt dyr.

SPARMÅL. Johannes församling måste spara. Igår kväll hamnade de lokaler församlingen ska använda i framtiden på det nya församlingsrådets bord. – Nu är allt helt öppet, säger kyrkoherden. 17.1.2023 kl. 16:30
Att rå om sig själv innebär bland annat att Wolfgang Falk ibland kan jobba på distans från sommarstugan i Monäs.

KARRIÄRBYTE. Han har jobbat i kyrkliga sammanhang i stort sett hela arbetslivet. Först som pastor och sedan som ekonom. Wolfgang Falk ser det som ett liv i kyrkans hägn, men i olika roller. 13.1.2023 kl. 09:33

Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29
Bröstvärnet förblir fast även om bänkarna på båda sidan om mittgången längst fram i Sankta Birgitta kyrka blir löstagbara. Att museiverket godkände lösa bänkar överraskade projektledaren Daniel Wikström.

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11
”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00
Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02
– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

Kvartetten som vigdes till tjänst var Joakim Oldmark, Tuomas Toivonen, Eva Ahl-Waris och Kirsi Saarinen.

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18
Stina Lindgård, Rolf Steffansson och Maria Sten har fått titeln "prost", en hederstitel för en förtjänt präst.

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46
Fram till slutet av november hade 20 339 barn under ett år döpts i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06
Carola Juselis vet vad det är att mista ett barn man aldrig riktigt hunnit lära känna.

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01