"Jag har byggt djupare relationer med människor än vad jag skulle ha gjort över en liten kaffekopp"

Kolumn.

Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman.

31.5.2023 kl. 08:00



Denna stund fick mig att fundera på samhörighet som en församling. Hur en bekant melodi med annan text kan få mig att känna samhörighet med andra kristna. En känsla som har varit stark under min tid i Oman är att jag aldrig upplevt en liknande samhörighet i en kyrka som här. Jag får en stark och konkret känsla av hur stor den kristna kyrkan är och hur jag bara har befunnit mig i ett litet hörn av den. Jag går i en kyrka där det finns människor från olika håll i världen, mestadels från olika håll i Asien, och den ser inte alls ut som den kyrka jag växte upp i.

Eftersom största delen av människorna i församlingen inte är härifrån, blir kyrkan och församlingen en knutpunkt som förenar människor som annars är ute på främmande mark, medan resten av släkten och vänner befinner sig på andra sidan världen. Då har kyrkan blivit ett hem och en knutpunkt för samhörighet i vardagen. Det som vi har gemensamt är vår tro, även om vi kommer från olika grenar av den. Denna samhörighet bygger också starkt på andra kulturella seder än vad jag är van med, eftersom gästvänlighet och samhörighet visas och praktiseras på ett helt annat sätt än inom den finska kontexten. Flera generationer bor under samma tak, nya församlingsmedlemmar tas emot med stor nyfikenhet. Särskilt måltider efter kyrkan är en viktig del av hur man umgås och bygger relationer. För en person som jag, som är van med att man inte pratar så mycket med folk man möter i gudstjänsten, har det varit både en social och andlig övning i att anpassa sig till detta sätt att bygga samhörighet.

En särskild sida med samhörigheten är också att prästen är en aktiv del av den, hen bjuds stup i kvarten på mat hemma hos medlemmar i kyrkan. Det är inte ett nytt, men ett ovant koncept för mig att se. Jag kan bara tänka mig hur annorlunda kontakt och insikt man får i sina församlingsmedlemmars liv då man gör sådana besök i friare form och att prästen så starkt är en del av samhörigheten i församlingen. Jag har umgåtts över många måltider här och det märks att jag har byggt djupare relationer med människor än vad jag skulle ha gjort över en liten kaffekopp. Kanske det är något vi borde satsa mer på hemma.

Så jag frågar dig, när har du senast bjudit in din präst, någon annan församlingsmedlem eller en bekant för en måltid?

Ina Laakso är teologie magister och befinner sig just nu som volontär för Finska Missionssällskapet i Oman.


FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapets verksamhetsledare Rolf Steffansson säger upp sig och flyttar till Fuengirola på spanska solkusten. Där blir han pastor i den finska församlingen från den 1 september. 2.3.2023 kl. 16:37

kyrkolagen. Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus. 3.3.2023 kl. 14:00

riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31

pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet