– Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss, säger Joel Halldorf.
– Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss, säger Joel Halldorf.

"Boken vidgar vår horisont, vidgar vårt hjärta och ger oss nya perspektiv och tankar"

LÄSNING.

Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”.

29.5.2023 kl. 19:19

När jag ska intervjua Joel Halldorf vill han att vi talas vid via Facetime på datorn.

– En gång i veckan kollar vi i familjen vem som har använt telefonen mest. Jag ville inte ta intervjun via telefonen – för då skulle jag få skärmtid på den och det skulle förstöra den här veckan. Jag brukar alltid förlora, men den här veckan har jag chans att vinna, skrattar Joel Halldorf, författare och professor i kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan Stockholm.

I Sverige konsumerar en genomsnittlig vuxen medier ungefär fyra timmar på skärm, medan tryckta medier får en halv timme per dag. Yngre personer konsumerar medier över fem timmar på skärm, medan tryckta medier får 20 minuter.

– Jag försöker förstå den stora digitala revolution som vi genomlever just nu genom att förstå hela den långa väg som vi har vandrat. Jag börjar med antiken, Jesus och de första kristna och ser hur vår kultur har formats av böcker i olika former.

– Vad hände när bokens form förändrades, när vi bytte från bokrullar till kodexar? När vi fick klostrens vackra manuskript, boktryckarkonsten eller den ångdrivna maskinpressen?

Alla de här sakerna har varit revolutioner som har förändrat bokens form – och som har förändrat vår kultur.

– Och när vi lärt känna det här samspelet så kan vi också förstå vad som håller på att hända just nu med skiftet till det digitala.


Djupläsningen i fara

Halldorf säger att vi läser mycket idag.

– Vi läser bland annat våra flöden på sociala medier och pushnotiser i telefonerna. Vi tar till oss väldigt mycket skriven information. Men skärmläsningen är en hastigare form av läsning.

Bokläsning och läsning i tidningar är mer eftertänksam, långsam och mer fokuserad.

– Vi behöver båda de här formerna av läsning. I ett informationssamhälle måste vi kunna läsa snabbt och skumma också. Men det som i dag riskerar att gå förlorat är djupläsningen, och det är det stora problemet med den här utvecklingen.


Joel Halldorf har jobbat med ”Bokens folk” i tio år. Foto: Zandra Erikshed

Du skriver att en av bokens styrkor är att den hjälper människan att utveckla dygder. Varför då?

– En bok kräver tålamod av oss. Det finns ett väldigt bra citat av Friedrich Nietzsche som jag gillar: ”Andlighet är förmågan att säga nej till en retning.” I vår tid har vi så otroligt mycket retningar och stimulanser runt om oss hela tiden. Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss.

– Jag tror mer och mer på närvarons betydelse och betydelsen av att kunna fokusera. Det handlar om att se det liv som faktiskt pågår, och om att bli närvarande i sitt eget liv.



Ser du någon koppling mellan bibelläsning och läsande i allmänhet?

– Ja, till den delen att bibelläsningen och bibelkunskapen också verkar gå ner. Det började redan på 50-talet med teven, och det accelererar väldigt kraftfullt nu när vi har de digitala medlen.

– I den kyrkliga, kristna läsningen av Bibeln har det ofta funnit ett interaktivt inslag: man antecknar och stryker under. Ofta har kristna haft sin egen bibel, som man har haft en personlig relation till. Nu läser många Bibeln via en app på sin telefon, och sedan använder man sin telefon till annat. Det gör att läsningen blir lite mindre personlig. Man ser också att många söker på nyckelord i Bibeln och plockar ut dem. Den del forskare kallar det här för pincettläsning. Man lyfter ut enskilda verser men läser inte sammanhang.


Du skriver att det är i de små gemenskaperna som räddningen finns. Hur tänker du att det skulle gå till i praktiken?

– Vi människor är sociala vare sig vi vill det eller inte. Vi klarar inte av att forma våra liv själva – vi formar alltid våra liv tillsammans med andra. Det finns egentligen två alternativ. Antingen följer vi med de stora trenderna i samhället och går mot en mer flyktig läsning. Eller också försöker vi, tillsammans med andra, utforma ett annat sätt att leva och läsa.

– Jag tror att det finns ett ganska utbrett missnöje med det senmoderna livet. Folk uppfattar att det är för stressigt. Det finns alltför många problem, man vill inte leva så här. Hur det här andra livet ska se ut vet vi inte riktigt. Vad finns det för alternativ till hur vi lever idag?

Halldorf säger att nya sätt att leva genom historien ofta varit något som har experimenterats fram i grupper.

– Kvinnligt ledarskap var något som utvecklades av Frälsningsarmén, demokrati var något som experimenterades fram bland annat av baptister. Det har uppstått små gemenskaper, kreativa minoriteter, som hjälper majoritetskulturen att inse att det går att leva på andra sätt. Det är något som jag tror behöver hända: Inte grupper som drar sig undan från samhället, utan grupper som lever mitt i samhället men gör det på ett inspirerande sätt så att andra människor vill ta efter dem.



Många tycker inte att det är så viktigt att läsa. Är det okej? Vilka risker ser du med det?

– Man måste inte läsa, men man går miste om något om man inte gör det. Boken vidgar vår horisont, vidgar vårt hjärta och ger oss nya perspektiv och tankar. Det är också en väldigt njutbar upplevelse att försvinna in i en bok.

– När vi hörde att Donald Trump inte läser böcker utan bara tittar på teve och får information via sitt twitterflöde så kändes det inte bra. Varför känner vi så? Vi vet att böcker ger oss förmåga till koncentration, tålamod och inlevelseförmåga.

Den som har läst mycket kan ta till sig en mer nyanserad bild av verkligheten, menar Halldorf.

– Jag tror att så som vi tänker kring Trump kan vi också tänka kring våra barn. Det är ett problem om de inte alls vill läsa, om de inte alls lär sig den färdigheten.



Joel Halldorf

– Författare och professor i kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan Stockholm.

– Aktuell med boken ”Bokens folk : En civilisationshistoria från papyrus till pixlar”, utgiven på förlaget Fri Tanke.

– Är medarbetare på Expressen Kultur.

– Driver Läsarpodden, tillsammans med den finlandssvenska teologen Patrik Hagman.

Text: Christa Mickelsson


Vad ska man göra med sitt häftiga temperament? 22.4.2016 kl. 14:05
Har du en förfader som varit tjänsteman?
Försök med att knappa in namnet i Arkivverkets digitalarkiv – kanske får du napp. KP:s redaktör hittade morfars farfars tjänste-
förteckning.

slktforskning. Om sekretessbestämmelserna vållar problem för släktforskaren kan församlingen hjälpa. 22.4.2016 kl. 13:52
Här, i Templet på Nylandsgatan i Helsingfors, har Eva Kleman fortfarande sitt arbetsrum. Men i hemmet i Munksnäs samlas redan flyttlådorna på hög inför det nya uppdraget i Sverige.

frälsningsarmén. – Jag kan nästan tycka att det är ett större under av Gud att orka hålla mig under armarna än att göra mig helt frisk, säger Eva Kleman, nyutnämnd kommendör för Frälsningsarmén i Sverige och Lettland. 22.4.2016 kl. 13:45

hanna lehtonen. För tre år sedan var hon osäker på om någon alls skulle vilja sjunga i hennes kör. 21.4.2016 kl. 07:16
Jenny Salminen ska vända Janina Salminen i framstupa sidoläge. Johan Nyman instruerar.

frsta hjlp. De lär sig rädda liv - till takten av Bee Gees hitlåt Stayin’ Alive. 20.4.2016 kl. 07:00

understd. Förbundet Kyrkans Ungdom (KU) fick 11 000 euro när Kyrkostyrelsens plenum delade ut understöd till kyrkliga organisationer. 19.4.2016 kl. 15:39

lediga tjnster. Däremot ville fyra bli stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet i Borgå, och en kyrkoherde i Sjundeå. 18.4.2016 kl. 15:45

tempelplatsens kyrka. Tusentals turister gästar sommartid tempelplatsens kyrka varje dag. 18.4.2016 kl. 11:17

våga fråga. Veckans läsarfråga handlar om föräldrar som lägger sig i sina vuxna barns liv. 18.4.2016 kl. 09:59

scouting. Under Scoutveckan 18-24.4 hörs och syns scouterna extra mycket. 15.4.2016 kl. 13:56

Försvarsmakten. Dopundervisning och att vistelsen i Finland är registrerad räcker för den som vill bli döpt och medlem i den evangelisk-lutherska kyrkan. 15.4.2016 kl. 11:36
Annika Luther har tillsammans med sina elever vid Tölö gymnasium förberett jorden för vårens plantor.

profilen. Annika Luther har grävt fram otrevligheter familjen inte pratade om. 15.4.2016 kl. 11:16
Våt hund medför en speciell lukt som endast hundägare tycker om.

diakoni. Hundägarna fick egen bönbok. 15.4.2016 kl. 08:25
Rasha, Eeva och Najla skils snart åt då alla asylsökande som kom till Nagu i oktober snart lämnar ön.

tagg. Flyktingförläggningen på skärgårdsön Nagu stängs i slutet av april. Känslorna ligger på ytan bland både frivilliga och asylsökande. 14.4.2016 kl. 11:26
Författaren Laura Honkasalo upptäckte snålandets konst när hon blev ensamförsörjare för två barn.

Kultur. En dag märkte författaren Laura Honkasalo att hon hade utvecklats till en snåljåp. Det var dags att skriva en bok om att vända på slantarna. 13.4.2016 kl. 16:47

Terese Norrvik, Jona Granlund, Ingrid Björkskog, Eva-Maria Ilmoni och Nenne Lappalainen börjar som medarbetare i Borgå stift.

BORGÅ STIFT. Borgå stift har fyra nya präster och en ny diakon. Vi ställde några frågor till dem. 19.1.2022 kl. 13:02

BORGÅ STIFT. På trettondagen vigdes fyra nya präster och en ny diakon i Borgå domkyrka. 11.1.2022 kl. 09:04

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar (UK) som skulle ordnas i januari 2022 kommer på grund av rådande coronarestriktioner att flyttas fram och hålls istället 21-24 april på Lärkkulla i Raseborg. 10.1.2022 kl. 13:33
Patrica Strömbäck är tf kyrkoherde i Solf från årskiftet.

Profil. Patrica Strömbäck är ny tf kyrkoherde i Solf. – Solfborna tycker om och värnar om sin församling, tror jag. 5.1.2022 kl. 14:13
När grannens vedlider
gapar tomt rycker församlingen och Leif Galls ut med ved.

diakoni. Runebergs dikt om bonden Paavo och president Kyösti Kallios bön under vinterkriget formulerar den teologi som Leif Galls förespråkar. 4.1.2022 kl. 11:14