– Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss, säger Joel Halldorf.
– Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss, säger Joel Halldorf.

"Boken vidgar vår horisont, vidgar vårt hjärta och ger oss nya perspektiv och tankar"

LÄSNING.

Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”.

29.5.2023 kl. 19:19

När jag ska intervjua Joel Halldorf vill han att vi talas vid via Facetime på datorn.

– En gång i veckan kollar vi i familjen vem som har använt telefonen mest. Jag ville inte ta intervjun via telefonen – för då skulle jag få skärmtid på den och det skulle förstöra den här veckan. Jag brukar alltid förlora, men den här veckan har jag chans att vinna, skrattar Joel Halldorf, författare och professor i kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan Stockholm.

I Sverige konsumerar en genomsnittlig vuxen medier ungefär fyra timmar på skärm, medan tryckta medier får en halv timme per dag. Yngre personer konsumerar medier över fem timmar på skärm, medan tryckta medier får 20 minuter.

– Jag försöker förstå den stora digitala revolution som vi genomlever just nu genom att förstå hela den långa väg som vi har vandrat. Jag börjar med antiken, Jesus och de första kristna och ser hur vår kultur har formats av böcker i olika former.

– Vad hände när bokens form förändrades, när vi bytte från bokrullar till kodexar? När vi fick klostrens vackra manuskript, boktryckarkonsten eller den ångdrivna maskinpressen?

Alla de här sakerna har varit revolutioner som har förändrat bokens form – och som har förändrat vår kultur.

– Och när vi lärt känna det här samspelet så kan vi också förstå vad som håller på att hända just nu med skiftet till det digitala.


Djupläsningen i fara

Halldorf säger att vi läser mycket idag.

– Vi läser bland annat våra flöden på sociala medier och pushnotiser i telefonerna. Vi tar till oss väldigt mycket skriven information. Men skärmläsningen är en hastigare form av läsning.

Bokläsning och läsning i tidningar är mer eftertänksam, långsam och mer fokuserad.

– Vi behöver båda de här formerna av läsning. I ett informationssamhälle måste vi kunna läsa snabbt och skumma också. Men det som i dag riskerar att gå förlorat är djupläsningen, och det är det stora problemet med den här utvecklingen.


Joel Halldorf har jobbat med ”Bokens folk” i tio år. Foto: Zandra Erikshed

Du skriver att en av bokens styrkor är att den hjälper människan att utveckla dygder. Varför då?

– En bok kräver tålamod av oss. Det finns ett väldigt bra citat av Friedrich Nietzsche som jag gillar: ”Andlighet är förmågan att säga nej till en retning.” I vår tid har vi så otroligt mycket retningar och stimulanser runt om oss hela tiden. Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss.

– Jag tror mer och mer på närvarons betydelse och betydelsen av att kunna fokusera. Det handlar om att se det liv som faktiskt pågår, och om att bli närvarande i sitt eget liv.



Ser du någon koppling mellan bibelläsning och läsande i allmänhet?

– Ja, till den delen att bibelläsningen och bibelkunskapen också verkar gå ner. Det började redan på 50-talet med teven, och det accelererar väldigt kraftfullt nu när vi har de digitala medlen.

– I den kyrkliga, kristna läsningen av Bibeln har det ofta funnit ett interaktivt inslag: man antecknar och stryker under. Ofta har kristna haft sin egen bibel, som man har haft en personlig relation till. Nu läser många Bibeln via en app på sin telefon, och sedan använder man sin telefon till annat. Det gör att läsningen blir lite mindre personlig. Man ser också att många söker på nyckelord i Bibeln och plockar ut dem. Den del forskare kallar det här för pincettläsning. Man lyfter ut enskilda verser men läser inte sammanhang.


Du skriver att det är i de små gemenskaperna som räddningen finns. Hur tänker du att det skulle gå till i praktiken?

– Vi människor är sociala vare sig vi vill det eller inte. Vi klarar inte av att forma våra liv själva – vi formar alltid våra liv tillsammans med andra. Det finns egentligen två alternativ. Antingen följer vi med de stora trenderna i samhället och går mot en mer flyktig läsning. Eller också försöker vi, tillsammans med andra, utforma ett annat sätt att leva och läsa.

– Jag tror att det finns ett ganska utbrett missnöje med det senmoderna livet. Folk uppfattar att det är för stressigt. Det finns alltför många problem, man vill inte leva så här. Hur det här andra livet ska se ut vet vi inte riktigt. Vad finns det för alternativ till hur vi lever idag?

Halldorf säger att nya sätt att leva genom historien ofta varit något som har experimenterats fram i grupper.

– Kvinnligt ledarskap var något som utvecklades av Frälsningsarmén, demokrati var något som experimenterades fram bland annat av baptister. Det har uppstått små gemenskaper, kreativa minoriteter, som hjälper majoritetskulturen att inse att det går att leva på andra sätt. Det är något som jag tror behöver hända: Inte grupper som drar sig undan från samhället, utan grupper som lever mitt i samhället men gör det på ett inspirerande sätt så att andra människor vill ta efter dem.



Många tycker inte att det är så viktigt att läsa. Är det okej? Vilka risker ser du med det?

– Man måste inte läsa, men man går miste om något om man inte gör det. Boken vidgar vår horisont, vidgar vårt hjärta och ger oss nya perspektiv och tankar. Det är också en väldigt njutbar upplevelse att försvinna in i en bok.

– När vi hörde att Donald Trump inte läser böcker utan bara tittar på teve och får information via sitt twitterflöde så kändes det inte bra. Varför känner vi så? Vi vet att böcker ger oss förmåga till koncentration, tålamod och inlevelseförmåga.

Den som har läst mycket kan ta till sig en mer nyanserad bild av verkligheten, menar Halldorf.

– Jag tror att så som vi tänker kring Trump kan vi också tänka kring våra barn. Det är ett problem om de inte alls vill läsa, om de inte alls lär sig den färdigheten.



Joel Halldorf

– Författare och professor i kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan Stockholm.

– Aktuell med boken ”Bokens folk : En civilisationshistoria från papyrus till pixlar”, utgiven på förlaget Fri Tanke.

– Är medarbetare på Expressen Kultur.

– Driver Läsarpodden, tillsammans med den finlandssvenska teologen Patrik Hagman.

Text: Christa Mickelsson


En husförsäljning som slutade i katastrof gjorde att Catarina Nylund-Wentus plötsligt hade skulder upp över öronen.

profilen. När pengarna tar slut eller blir berg av skulder blir det tungt. Fråga bara Catarina Nylund-Wentus. 26.7.2017 kl. 16:01
I Hawaii jobbar Samuel Snellman bland annat med barn som deltar i efter-skolan-programmet Ulu Pono. Han uppskattar ansvaret och utmaningarna volontärjobbet ger.

frivilligarbete. En nekad studieplats ledde Samuel Snellman till andra sidan jorden och en ny relation med Gud. Nu jobbar han med utsatta människor i surfarnas paradis och drömmer om att berätta om Jesus på nya platser. 5.7.2017 kl. 13:53
De träffades i början av 90-talet. Sirkka-Liisa Kiveläs bakgrund som professor och forskare i geriatrik hjälper henne i vården av minnessjuka Mauri Akkanen.

MINNESSJUKDOM. På hösten 2011 märkte Sirkka-Liisa Kivelä att något inte stod rätt till med hennes man Mauri Akkanen. Han hade svårt att komma ihåg saker och han gick inte som han brukade. 4.7.2017 kl. 15:50

barn och unga. Barnkonsekvensanalysen skulle få kyrkan att lyssna på barnen, men hur väl fungerar den i praktiken? Församlingarna upplever det som viktigt men svårt att genomföra i vardagen. 22.6.2017 kl. 13:00
Hemma i Pyttis har Harriet Sillanpää två hundar och en liten hönsgård.

profilen. Hur stor kan tomheten efter ett lägerområde vara i en familjs hjärta? Stor, säger Harriet Sillanpää, som ordnar midsommarmöten vid sommarstugan för att förvalta det andliga arv som byggts upp på Fiskartorp i Sundom. 20.6.2017 kl. 10:01

bistånd. 2016 fördubblade Kyrkans utlandshjälp antalet projekt med målet att öka tillgången till högklassig utbildning för barn och unga. 20.6.2017 kl. 11:04
"Hundratals år av historia att låsa upp" är Juliana Sfeirs uttryck om jämställdhetsarbetet i den arabisktalande världen.

Kvinnoarbete. En kvinna i Mellanöstern möter både fördomar och juridiska hinder för jämlik behandling. Teveproducenten Juliana Sfeir jobbar för förändring. 15.6.2017 kl. 17:25

politik. Jiska Gröhn vill att Kristdemokraterna tar emot utbrytargruppen "Nytt alternativ". 15.6.2017 kl. 11:26
Albanus väntar på pilgrimernas ankomst från vandringen utanför Sottunga.

pilgrimsvandring. Om två år ska förlängningen av Sankt Olofsleden från Åbo till Trondheim vara klar som certifierad pilgrimsväg. Den första provseglingen av den vattenburna leden St Olav Waterway är nu gjord. 13.6.2017 kl. 11:30

film. Kyrkans mediestiftelse har beviljat produktionsstöd till sammanlagt sjutton projekt i sin vårutdelning. 12.6.2017 kl. 13:26
Leif Salméns bok ”Det orientaliska rummet” innehåller idé- och litteraturhistoriska funderingar.

Bok. Europas kristna har valt kristendom framom mänsklighet, menar Leif Salmén. Svante Lundgren har läst Salméns bok Det orientaliska rummet. 15.6.2017 kl. 08:58

polisutredning. Flera anställda på fastighetskontoret vid Helsingfors kyrkliga samfällighet misstänks för brott. De misstänkta förflyttats från sina uppgifter medan polisutredningen pågår. 12.6.2017 kl. 08:47

kyrkoherdeval. Mikael Forslund, kaplan i Vasa svenska församling, valdes i går till församlingens nya kyrkoherde. Han fick 56,9 procent av rösterna. 11.6.2017 kl. 22:39

Gudsbevis. Det är kanske lite enklare att tro på Gud i början av juni än i gråa november. 1.6.2017 kl. 00:00

sommar. Cirka 260 vägkyrkor från norr till söder öppnar sina dörrar igen till glädje för sommarresenärerna. 9.6.2017 kl. 09:06

– Skjut upp avverkning och skapa blandskogar som gör skogen stresståligare, råder kyrkomötesombudet och skogsforskaren Anna Lintunen.

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00
Doris Ståhl gillar att pyssla med blommor.

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27
- Vi har precis skyddat 14 hektar skog, säger förvaltningsdirektör Anne Jokela i Karleby

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59
– Behovet av bostäder för ukrainare är ofantligt stort, säger diakonichef Katri Valve i Vanda.

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38
– Jag tror inte det är en slump att vi är här. Det finns något för oss alla, säger Elina Sagne-Ollikainen.

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15