– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

Finströms kyrka har så mycket av allting – och än bjuder den på överraskningar

FINSTRÖM.

Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka.

22.5.2023 kl. 18:33

Åsa Ringboms familj har en sommarvilla i Bartsgårda i Finström, Åland. De bor granne till ett forntida gravfält.

– Redan när jag gick omkring där som ung tänkte jag: det här måste ju vara gamla husgrunder.

Idag tror hon att en av de små fyrkanterna kan vara resterna av ett kapell. När den svenska arkeologen Björn Cederhvarf i början av 1900-talet systematiskt gick in för att gräva fram järnåldersboplatser i relation till gravfält kom han till att det måste ha funnits verklig tätbebyggelse intill Bartsgårda gård. Gravfältet i Bartsgårda är alltjämt socknens största.

– Men sedan finns ju teorin om tomrummet, säger Ringbom.



Det första som måste sägas är att hon inte tror på den över huvudtaget. Teorin lanserades ursprungligen av arkeologen Helmer Salmon vid Helsingfors universitet, som menade att Åland var obebott i 150 år vid övergången mellan järnåldern och medeltiden, och befolkades på nytt av inflyttare från bland annat Roslagen.

– I två år har vi nu väntat på DNA-analyser från 1100-talsgravar intill Finströms kyrka. Jag har svårt att tro att Åland skulle ha varit obebott på 1100-talet, när vi ändå hittat mynt och skelett som bekräftar den tiden. Jag förväntar mig att DNA-analysen ska kunna avgöra frågan.


Kyrkans medeltiga liturgi bevarad

En av de mest spännande frågor Åsa Ringbom tar upp i volym IVa över Ålands kyrkor – som alltså handlar om kyrkan i Finström – är att den antagligen var dominikansk.

– För mig har det varit jättespännande att musikforskaren Anja Inkeri Lehtinen tipsade mig om sekvenserna som också ingår i Missale Aboensis, Åbo domkyrkans mässbok. Finström hade egna sekvensmelodier som nedtecknades vid universitetet i Sorbonne i Paris på 1320-talet.

Till Finström kom de antagligen med Sigurd Finastromiensis, som var kyrkoherde i Finström i början av 1300-talet och hade studerat vid Sorbonne. Det spännande med Finströms sekvenser – som sparades för eftervärlden tack vare att de användes som pärmar till räkenskaper bland annat i Kastelholms slott – är att de innehåller alla sekvenser ur Missale Aboensis – och en extra: Mikaelssekvensen Laus Erumpat.

– Den finns inte i Åbo för Mikael var inte skyddshelgon där.

Hon minns också hur det var när hennes gamla vän, dominikan och chef för Vatikanbiblioteket fader Leonard E. Boyle, kom på besök till Finström.

– Han fäste sig genast vid målningen som föreställde Petrus martyren.

Om den visste han också att berätta att varje dominikansk kyrka enligt regelverket var skyldig att ha en målning som föreställde Petrus martyren.

– Hela Finland var dominikanskt och ändå är den som finns i Finström den enda i sitt slag i Finland.

En annan sak som pekar på att det fanns dominikaner i Finström är en träskulptur som föreställer Ingrid av Skänninge, den dominikanska nunneordens helgon. Under hela medeltiden syns också de starka banden till Åbo domkyrka, som var dominikansk.

– Redan Valdemar Nyman, som var kyrkoherde i Finström 1934–1968, identifierade henne korrekt. Finströms kyrka var hans ögonsten och han tröttnade aldrig på att undersöka den. Han har insett många saker tidigare än andra.


Fanns det ett dominikankloster där?

– Det är frågan, för Finströms kyrka ligger märkligt i relation till kyrkogården – som i en grop med konstigt uppfyllda jordmassor mot norr.

En skanning av området har visat att vallarna döljer märkliga stenkonstruktioner.

– Eventuellt var klosterbröderna närvarande ända fram till reformationen.

Hon påpekar också att det är fel att tro att reformationen framför allt kämpade mot den medeltida bildvärlden. I Finströms kyrka finns en doptavla som är ett altarskåp. När man undersökt virket har man kommit till att skåpet är från 1600-talet.

– Men inne i skåpet finns medeltida skulpturer. Så i stället för att göra sig av med katolska skulpturer har man tagit dem tillvara.

Åtminstone i Finström har övergången mellan den katolska och den lutherska tiden varit långsam och tolerant.

– Det finns bevarade protokoll av Boetius Murenius, en präst i Saltvik som på 1600-talet förde protokoll över varje visitation i en åländsk kyrka. Han är tydlig med att prästerna som ansvarar för kyrkans underhåll ska lyda sakkunniga noggrant när det gäller reparationer. Så inställningen var: bevara.


Finlands viktigaste kyrka

Hur gammal är då kyrkan i Finström? Den första stenkyrkan är från 1280-talet, menar Ringbom.

– Vi har undersökt murbruk och ett trästycke inne i murbruket, och alla undersökningar ger samma resultat.

När det gäller dateringen har hon samarbetat med ett internationellt forskarnätverk. Tillsammans med dem har Åboforskarna bland annat daterat Colosseum, byggader utmed Via Fori Imperiali i Rom och annan antik arkitektur både i Portugal och Spanien.

– Den här medeltidsforskningen och metodutvecklingen har varit mitt livsinnehåll, säger Åsa Ringbom.

Det är inte bara hon som anser att Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste.

– Den är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar.

Att kalkmålningarna kunde tas fram mer eller mindra oskadda i början av 1900-talet är också det ett litet mirakel. När Fornminnesföreningen år 1871 företog en konstvetenskaplig expedition till Finström såg de inga målningar över huvudtaget. Arkitekten Carl Frankenhaeuser från Kullo gård i Borgå fick uppdraget att undersöka väggarna. Han hade i sin tur precis återvänt från Danmark, där han lärt sig restaurera kalkmålningar.

– Han fick i tiden kämpa för sin sak. Nyligen har man dessutom märkt att det finns spår av frescomålningar på östra korväggen – sådana har inte dokumenterats någon annanstans i Finland.

Det är alltså till Finström man ska bege sig om man vill se Finlands finaste kalkmålningar.

– På korväggen i Finström syns de fyra kyrkofäderna: Augustinus, Ambrosius, Gregorius och Hieronymus. Dessutom finns där en utsökt credoserie (alla apostlarna skildrade i en svit)runt hela långhuset. Det kontrasterar mot Finlands nästan slarvigaste målningar i ribbvalven västerut, säger Ringbom.

Ju längre västerut man kommer, desto värre blir det, konstaterar hon.

– Jag tolkar det som att man började med utländska expertbyggare. Och sedan i något skede började man använda lokala krafter.


Arbetet välsignat i sig

År 1969 utfördes noggranna arkeologiska utgrävningar vid Finströms kyrka. Då hittade man rester av den första träkyrkan, som låg innanför stenkyrkan. Den har blivit daterad indirekt, eftersom trävirket var så ruttet.

– I tornvalvet finns ett märkligt människoansikte i trä, jätten Finn. Vi har kommit till att den hör till den första träkyrkan och tagits tillvara och placerats där den är idag. Den har visat sig vara från 1100-talet.

Åsa Ringbom är tacksam – det känns att allt arbete med kyrkan varit meningsfullt och välsignat i sig. Hon har hittat många syskonsjälar både i historien och nutiden, andra som passionerat ägnat sig åt samma sak.

Kanske det snart blir dominikanfest i Finström, liksom det sedan länge firas Franciskusfest på Kökar?

– I så fall ska kyrkokören under Johanna Evensons ledning förstås uppträda med Mikaelssekvensen. Kyrkokören har lärt sig den och kommer att återkomma till den – och det var stort för mig att höra den ljuda i Finström efter en paus på så många hundra år.

Än är hon nyfiken på mycket.

– Jag är 77 år och leder nog inga fler utgrävningar, men jag tycker att kyrkans norra sida ska undersökas.

Text: Sofia Torvalds


sjukdom. Isak Snellman och Johanna Sundqvist-Snellman är i 20-årsåldern, men har redan tvingats hanterat nästan tio år av sjukdom tillsammans. De har blivit vana vid att ställa om och leta lösningar – men oron, tröttheten och dialysen har de alltid med sig. 26.3.2025 kl. 14:22

Lokalt. Tacos och lovsång står naturligtvis på programmet när Replot församling bjuder till Tacom och lovom-söndagar i församlingshemmet. 25.3.2025 kl. 16:48

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

sjukdom. Isak Snellman och Johanna Sundqvist-Snellman är i 20-årsåldern, men har redan tvingats hanterat nästan tio år av sjukdom tillsammans. De har blivit vana vid att ställa om och leta lösningar – men oron, tröttheten och dialysen har de alltid med sig. 26.3.2025 kl. 14:22

Lokalt. Tacos och lovsång står naturligtvis på programmet när Replot församling bjuder till Tacom och lovom-söndagar i församlingshemmet. 25.3.2025 kl. 16:48

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00