Patrica Strömbäck är ny kaplan i Närpes församling. FOTO: CLAIRE DEPIT

"Jag tycker bättre om att prata med, och lyssna på, än att prata åt människor"

NÄRPES.

Nya Närpeskaplanen Patrica Strömbäck trivs bäst med att prata med och lyssna på människor.

19.5.2023 kl. 10:46

När jag ringer upp Patrica Strömbäck för intervju har hon bara hunnit tillbringa en halv dag på nya jobbet som kaplan i Närpes församling. Hon har fått kämpa med den klassiska utmaningen på en dagsfärsk arbetsplats – att få e-posten att fungera – men är i övrigt trygg i det nya.

– Jag känner folk och känner Närpes, så det känns fint.

Närmast kommer hon från jobbet som tf kyrkoherde i Solfs församling. Eftersom hon är bosatt i Nämpnäs i Närpes hoppas hon få mer tid över för annat nu när hon inte längre pendlar till arbetet.

– Det måste finnas annat att göra i livet än att köra bil! säger hon.


Vad ser du fram emot i arbetet?

– Jag ser särskilt fram emot att få möta människor vid förrättningar, och vid gudstjänster, där man möts på ett annat sätt.

När det gäller övrig verksamhet vill hon först se och känna in vart församlingen är på väg.

– Om man vill göra saker så behöver man vara flera, och inte ensam. Så där är jag mest öppet nyfiken på vad man kan göra.


Tidigare jobb stöder prästuppdraget

Patrica Strömbäck har en rätt ovanlig arbetshistoria, med hela tre olika yrken i bagaget. Först jobbade hon som ergoterapeut i tjugo år. Sedan sadlade hon om och utbildade sig till diakon, och fortsatte efter det med teologin. Prästvigd blev hon år 2018.

– Jag tänker att min arbetshistoria stöder prästvarandet. Det formar hur man tänker när man möter människor, säger hon.

– Man måste tänka på vem det är man möter och hur man kan mötas. Det är onödigt att prata svårt åt barn, till exempel. När man är med barn ska det vara på barns vis och med vuxna på vuxnas vis.

En annan nyttig erfarenhet från åren som ergoterapeut är att hon då jobbade som företagare inom privata sektorn.

– Det ger en större förståelse för att allt inte är givet, om man inte hade arbete, något att göra, så hade man inte inkomst, man måste jobba själv för att driva saker framåt.


Marta och Maria

Som präst gäller det att ofta ställa sig framför människor. Att uppträda är ändå inte Patrica Strömbäcks första grej.

– Man får öva sig på det. Jag tycker bättre om att prata med, och lyssna på, än att prata åt människor.

Humor är en viktig sak i livet för henne. Humorn hjälper i prästyrket, liksom livserfarenhet som gör att man klarar sig i många olika situationer.

– Man får vara något av en mångsysslare.

När hon ska välja en biblisk förebild blir det därför både Marta och Maria: både den praktiskt lagda och den lyssnande. Båda behövs.

Patrica Strömbäcks rötter finns i Nyland. Till Närpes flyttade hon redan 1985, då hon och hennes man ännu var studerande. På heltid har hon bott i Närpes sedan 1988.


Vad tycker du är det bästa med Närpes?

– Jag tycker att Närpesborna är öppna och rättframma, på ett trevligt sätt. De är nyfikna på världen. Närpesbor finns lite överallt, det vittnar också om en nyfikenhet. Var man än är kommer man att höra Närpesdialekt!

– Jag tror att man är stolt över att vara Närpesbo, det finns något ”räjdigt” i det. Man är stolt här över att ha ett arbete. Det spelar ingen roll vad man gör, men det är viktigt att man har något att göra och klarar sig.



Patrica Strömbäck

Är kaplan i Närpes församling.

Familj: Man och hund. Tre vuxna barn, två barnbarn.

Bor i Nämpnäs, Närpes. Uppvuxen i Esbo och Helsingfors.

Favoritord på Närpesdialekt: ”gåråt”, som betyder lerigt.

Hemlig talang: Kan vifta på öronen. ”Det betyder ändå inte att jag skulle tjuvlyssna!”

På fritiden: långa promenader med hunden, läsa och sticka, vara på sommarstugan.”Tycker om att rita och måla, men det är så länge sedan jag gjort det, så jag tror att jag måste sluta säga det!”

PIAN WISTBACKA


SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet