En del filtar lottas ut, som den vackra blåvita filten som ledarna Maggie Haga (t.h.) och Birgit Granås (t.v.) håller upp. T.h. ”bönhuset” i Taklax. FOTO: ROSE-MAJ FRIMAN

Träffpunkt Taklax: Där värmande filtar föds

KORSNÄS.

Handarbete ger harmoni för både kropp och själ! Kyrkoherde Rose-Maj Friman besökte gruppen Träffpunkt i Taklax.

17.5.2023 kl. 16:10

Taklax är en långsträckt by cirka 10 km sydost om kyrkbyn i Korsnäs kommun. Då jag viker av från Strandvägen, livsnerven genom Korsnäs, står skogen tät. Här och där finns hyggen som öppnar för vårens ljus. Efter några kilometer kommer de första gårdarna och sedan följer devarandra som pärlor på ett halsband. Den forna havsviken har länge varit bördig åkermark.

Redan då jag stiger in i farstun hörs glada kvinnoröster inifrån serveringsrummet. Den varma stämningen välkomnar mig och jag finner mig snabbt till rätta. Som ny kyrkoherde vill jag komma i kontakt med olika grupper som samlas i församlingen och det är en av orsakerna till mitt besök. Damerna berättar hur de brukar lägga upp programmet. Till en början stillar vi oss för sång och andakt med bön. Sedan följer handarbetande och servering under livligt och gemytligt prat om allt mellan himmel och jord.

Träffpunkt har en lång historia. Den började på 1980-talet. För 20 år sedan tog Maggie Haga över ledarskapet och styrde in gruppen på regelbundna träffar. Maggies målsättning var att få gruppen att växa, att ha ett andligt innehåll, att samlas kring en gemensam målsättning och att erbjuda gemenskap för deltagarna. Dessa målsättningar har uppfyllts och Träffpunkt ångar vidare med god fart. Svackan som infann sig på grund av restriktionerna vid pandemin är övervunnen. Damerna intygar att det är gott att träffas och umgås igen.

Rutor växer fram

Stickboomen under pandemin är säkert ingen tillfällighet. Under långa tider har kvinnor fått terapi av att ha något för händerna som inbegriper att sitta ner, stilla sig och ha sysselsättning för händerna. Att handarbeta ger lugn och ro för kroppen och själen. Det vet damerna kring bordet i bönehuset. Det kännspaka ljudet av stickorna som under arbetets gång möter varandra medan maskorna radas upp till rutor i olika färger vittnar om ivern och glädjen för det gemensamma projektet.

Under åren har otaliga filtar stickats ihop för att sändas till dem som behöver värme under kalla nätter och dagar. Under ett verksamhetsår mellan höst och vår tillverkar gruppen sex filtar. Inkomster från lotterier, serveringar, auktioner och kollekt vid samlingar går till Svenska Lutherska Evangeliföreningen (SLEF) och dessutom via Kyrkans Utlandshjälp till Ukraina och senast till jordbävningsoffer i Syrien.

Under ”bönhusets” nästan 100 år har olika verksamheter kommit och gått. För den som leder, berättar Maggie Haga, är det viktigt att vara lyhörd och flexibel för strömningar och behov i tiden. Nu behövs en samlingspunkt, en Träffpunkt, för ensamma i byn och näromgivningen.

Att vara tillsammans är en viktig del av välmåendet och en viktig byggsten i världens lyckligaste land, Finland.

Styrkan i gemenskapen

”Tillsammanskraft” är grunden för Träffpunkt. Guds kraft förmedlas till oss via gemenskapen: att vara tillsammans kring Guds ord, att sjunga tillsammans, att tillsammans jobba för ett gemensamt projekt och att få dela livet med varandra och förstås den finländska gemenskapens sigill: att samlas kring kaffekoppen.

Träffpunkt går bra ihop med firandet av Borgå stift 100 år. På stiftets hemsida står det:

”Ett av de bärande orden i firandet är tillsammanskraft. Ordet är dynamiskt och spännande. Här finns rikedomen i mångfalden. Här finns styrkan i gemenskapen. Här finns samhörighet trots olikheter. Alla är vi ett i Jesus Kristus.”

ROSE-MAJ FRIMAN


KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00