Torsten och Tua Sandell på Elrim-institutet i Istanbul. De återvände till Finland i december 2022.

”Vi saknar kristenheten i Turkiet”

uppdrag.

Många i Istanbul söker ärligen Gud, även om de har en annan religion än vi, konstaterar Tua och Torsten Sandell. De har återvänt till Finland efter många år i Turkiet.

16.5.2023 kl. 21:10

Tua och Torsten Sandell återvände till Finland i december efter att ha vistats i Istanbul i Turkiet sedan mars 2014. Torsten Sandell jobbade som forskare vid ett universitet och som ledare för religionsforskningsinstitutet Elrim.

– Arbetet kretsade mycket kring undervisning i kristen tro för lokala kristna från olika kyrkor men också religionsdialog med muslimer, säger han.

Tua Sandell var aktiv i församlingen.

– Jag fungerade i praktiken som diakonissa, mentor och ”mamma” för unga kristna.

Tua jobbar nu som diakonissa i Petrus församling och Torsten arbetar den här våren som resepredikant i Slefs hemlandsarbete. Från juni kommer han att arbeta inom Al Massira International som global koordinator av bibelgrupper.

Vilka likheter och olikheter har ni lagt märke till mellan den finska och turkiska kulturen?

– Många i Istanbul söker ärligen Gud, även om de har en annan religion än vi. Sekulariseringen är inte lika långt hunnen som i Finland och man är intresserad av vad utlänningar tror på, säger Torsten.

– Vi har många gånger blivit överväldigade av turkisk gästvänlighet. Vi lyckas aldrig bjuda tillbaka lika mycket som vi får! säger Tua.

På vilket sätt har ert arbete begränsats av att ni vistas i ett land med muslimsk majoritet?

– Turkar överlag är religiösa. Nästan alla tror att det finns en gud, att det finns en högre makt som styr våra liv, de tror också på ett liv efter döden. Vi har fått föra många intressanta samtal om tro och religion. Man accepterar fullt ut att vi européer är kristna men blir ändå smått förvånad över att vi tar vår tro på allvar. Svårigheter uppstår om en turk vill bli kristen. Det är inte okej för oss att ”evangelisera”, säger Tua.

– Vi får vara kristna men islam är ändå närvarande överallt. Vi får välja vilken attityd vi har till det. Böneutropet fem gånger om dagen kan bli en påminnelse att be till Jesus, tillägger hon.

På vilket sätt har ni känt er kallade och ledda i ert uppdrag? Och har det någon gång känts extra svårt?

– Vi har känt oss mycket kallade och ledda i vårt uppdrag. Vårt behov av Herrens ledning har varit stort i en situation där det mesta i omgivningen är främmande och bönen har blivit viktigare än förr. Det var fint att få chansen att jobba utomlands efter decennier i det finländska arbetslivet, säger Torsten.

– Vi har fått djupa vänskapsrelationer under våra år i landet. Det svåraste har varit när vänner vänt oss ryggen. I några fall har vi kunnat återupprätta relationen flera år senare. Vi ser tydligare än någonsin att förlåtelse och försoning behövs på den här jorden, den förlåtelse som Kristus ger oss, som i sin tur öppnar vägen till försoning mellan människor, konstaterar de gemensamt.

Hur har ni upplevt människorna i Istanbul?

– Människorna i Istanbul är varma och gästvänliga. Det är lätt att komma i samspråk med främlingar, speciellt då de inser att vi talar turkiska. För att vara en stad med ca 20 miljoner invånare är Istanbul tryggt, kriminaliteten är låg. På områden där turister rör sig måste man vara mer på sin vakt men på vår lilla gränd fungerade grannarnas kontroll som ett slags trygghet, beskriver de.

Vad kommer ni att sakna?

– I början av maj gjorde vi ett återbesök. Vi åt färska jordgubbar, vi fick känna vårens mjuka värme och njöt av blomprakten, men framför allt träffade vi vänner, både kristna och muslimska. I söndagens gudstjänst fick vi sjunga och be på turkiska, säger Tua.

Torsten höll också en predikan på turkiska under återbesöket.

– Vi saknar den lilla kristenheten i landet som tar sitt gudsförhållande på stort allvar. Vi gläds över att den växer trots många utmaningar, säger han.



VÄNFAMILJER. När flyktingvågen nådde Finland 2015 ställde Linnea Ekstrand och hennes man upp som vänfamilj. 18.3.2022 kl. 08:17

UKRAINAINSAMLING. Åttaåriga Edda Klingenberg började tillverka Ukrainaflaggor som örhängen för att samla pengar till Röda korset. – Det känns bra att hjälpa till, säger hon. 17.3.2022 kl. 12:50

sorg. Susanne Ringell har skrivit en bok som handlar om kärlek, vänskap, nåd och tro. – Det finns nåd, och den är enkel. 16.3.2022 kl. 16:50

KRIGET I UKRAINA. Familjen Björk har välkomnat fyra ukrainska flyktingar i gästlägenheten i sin källare i Helsingfors. Just nu köar de på polisstationen för att få familjen registrerad. – Vi tänkte att vi har ett hus som vi upplever Gud gett oss av en orsak, säger de. 15.3.2022 kl. 13:57

Ukraina. Stig Kankkonens barnbarn har anslutit sig till den frivilliga hjälpbataljonen i Ukraina. Läs Stigs tankar här. 14.3.2022 kl. 10:40

Ukraina. Ukrainakriget har också hämtat sin grund i den ryska ortodoxa kyrkans nyskrivna doktrin. President Vladimir Putin har under vägen plockat upp den som ett redskap. Patriarken talar om det mytiska riket Rus – och är nog inte den som övertalar Putin om att ingå fred, säger en finländsk forskare. 9.3.2022 kl. 16:08

sammanslagning. Församlingarna i Malax, Petalax och Bergö dras in vid årsskiftet och i stället grundas en ny, tvåspråkig församling, meddelar domkapitlet. 9.3.2022 kl. 12:04

LEDIGA TJÄNSTER. Tjänsten som stiftssekreterare för personalvård vid domkapitlet i Borgå stift har lockat fyra sökande. 7.3.2022 kl. 17:41

Helsingfors. Det blir fel när Helsingfors samfällighet fortsätter ha den lägsta kyrkoskatten i landet och samtidigt lägger ett massivt sparprogram på sina församlingar. Det anser lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå stift, som bevakar den svenska minoritetens intressen. 7.3.2022 kl. 10:43

NÄRSTÅENDEVÅLD. – Misshandel sker bland höginkomsttagare och låginkomsttagare, bland alla yrkesgrupper, religioner och minoriteter. 4.3.2022 kl. 08:36

LEVA. Livet har ljusnat för Ulrika Mylius. Men vägen dit har varit lång och slingrig. Hon berättar om självskadebeteende och självmordsförsök, men också om orubblig vänskap och om hur den där viljan att leva kan återvända. 3.3.2022 kl. 00:00

Svenska kyrkan. Klimatförändringarna kommer att påverka oss alla globalt och de kommer att väcka existentiella frågor. Ska vi då skicka in våra unga i en sådan tid utan att ge dem redskap? Det tycker jag är ett svek, säger Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén. 2.3.2022 kl. 15:43

domkapitlet. Pastor Dennis Svenfelt avstängs fortsättningsvis från prästämbetet fram till den sista april, beslöt domkapitlet idag. Kyrkoherdetjänsten i Tammerfors ledigförklaras på nytt. 1.3.2022 kl. 16:15

ryssland. – Jag är rädd för min kyrkas säkerhet och ärligt talat är jag trött på att vara rädd för min egen säkerhet. Jag kan inte säga att jag inte är rädd för Putin – han skrämmer ju hela världen. 1.3.2022 kl. 12:06

krig. – I svåra situationer, när man inte kan se någon framtid, knäpper man sina händer och suckar uppåt även om man inte skulle vara så troende, säger kyrkoherde Kim Rantala, som varit präst inom de fredsbevarande styrkorna i Libanon och Bosnien. 1.3.2022 kl. 08:51

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31

KYRKOMÖTET. Borgå stift har sex ombud i kyrkomötet: två präster, tre lekmän och ett ombud från Åland. Fyra av de tidigare ombuden ställer inte upp för omval. Det innebär ett spännande val för Borgå stift. 29.11.2023 kl. 16:48

KONFIRMANDTIDEN. Ungefär 68 procent av unga som konfirmerades i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland under 2023 tycker att konfirmandtiden har påverkat deras psykiska välbefinnande på ett positivt sätt. Det här kommer fram i kyrkans nationella självutvärdering för konfirmander. 29.11.2023 kl. 08:00

kulturpris. I trettio år var Stefan Härus redaktör för programmet Tack och lov i Yle Vega. Programmet presenterade andlig musik enligt lyssnarnas önskemål, och präglades starkt av Härus röst, personlighet, närvaro och kunskap. Dessa motiveringar lyftes fram när Stefan Härus fick Församlingsförbundets kulturpris år 2023. 28.11.2023 kl. 15:33