Rune Lindblom är kaplan i Korsholms svenska församling, inbiten motorcyklist som lever upp till sommaren.

Våren som (aldrig) kom

Kolumn.

Sakta nynnar jag på ”jag tror, jag tror på sommaren” och tittar på den sista hårt packade snöhögen som vägrar smälta på nordsidan av huset.

16.5.2023 kl. 21:06

Hoppet är en konstig sak. Hoppet innehåller längtan, oro och glädje i lika stora delar.

Jag längtar till det jag hoppas på, jag är orolig för hur länge eller ens om det kommer att bli, och jag kan redan vara glad över bara hoppet om att det ska bli.

Har man behövt prata väder har det funnits mycket att tala om denna ”vår”. Som alltid hoppades jag på en tidig vår. Att snön skulle ha smält bort och det blivit ovanligt varmt för säsongen egentligen genast efter sportlovet. Jag säger alltid att mänskor inte är tänkta att leva så långt norrut, inte i vårt klimat. Visst började solen sakta värma, alltid ett säkert och oundvikligt tecken på att det börjar våras. Men gång på gång har mina förhoppningar frusit, och ibland snöat bort.

På jobbet har känslorna i kyrkoåret speglat samma berg- och dalbana som temperaturgrafen och hoppet. Inför påsken jublar lärjungarna med alla andra när Jesus rider in i Jerusalem på åsnan, och faller i full förtvivlan när han korsfästs bara några dagar senare. De och jag ropar båda att ”det skulle ju inte gå så här” när snön faller efter valborg.

Jag delar lärjungarnas förvirring efter påsken och osäkra ”Vad ska vi göra nu?” när tiden går mot pingst. Jag har tagit fram motorcykeln, men har vinterdäck på bilen ännu alltför långt in maj. Den ena bilen fick sommardäck när allt verkade gå mot sommar, men jag har inte vågat köra den många morgnar i rädsla för halka efter nattfrosten.

Sakta nynnar jag på ”jag tror, jag tror på sommaren” och tittar på den sista hårt packade snöhögen som vägrar smälta på nordsidan av huset. Så här är det att leva i hoppet. Man VET att det kommer att bli bra, men vägen dit är fylld av längtan, oro och försiktiga försök till att glädjas över det som nog kommer.

Men efter alla dessa besvikelser och kalla vindar från nord har nu äntligen värmen kommit – hoppas jag.

Rune Lindblom


PEDERSÖRE. Oberoende av om Daniel Björk jobbar i Petrus eller Pedersöre är ett uppdrag exakt det samma – att kämpa mot byråkratin. 13.9.2023 kl. 19:00

tro. Merete Mazzarella kan inte säga om tron på Gud ”fungerar”, men hon vet att hon har glädje av den. – Jag tycker att tro är det enda som kan hjälpa mot en känsla av skuld. 13.9.2023 kl. 10:00

FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00

Äktenskap. Ett nytt land, ett nytt trossamfund och en tuff period ledde Borgåborna Pelagia Mitsitsou och Dimitris Amaxopoulos till ett beslut. 31.8.2023 kl. 14:00

rasism. Vid folkhögskolan med fokus på utlänningar som lär sig svenska är rektor Catharina von Schoultz orolig för den nya vågen av rasism. 30.8.2023 kl. 20:00

musik. Systrarna Britt-Mari och Gun-Helen Andtfolk har uppträtt över 1 500 gånger och är en dynamisk duo. De båda systrarna är öppna och välkomnande, men då vi pratar om tuffare saker blir orden färre. 30.8.2023 kl. 17:32

ETT GOTT RÅD. ”Lär dig lyssna. Ta auktoriteter med en nypa salt.” Det ärnågra av de goda råd baptistpastorn och gymnasieläraren Jan Edström skulle ha gett till sig själv, den 20-åriga Jani. 31.8.2023 kl. 20:00

UNDERSÖKNING. Kyrkpressen bad präster anonymt berätta vad som ligger bakom känslan av att vara utbränd. 30.8.2023 kl. 10:00

FÖRSAMLINGSFÖRBUNDET. Ina Laakso tar tillfälligt över Församlingsförbundets verksamhet. – Det är inspirerande och spännande. Jag ser fram emot det – hoppas vi ses! 28.8.2023 kl. 15:02

OVAN I KYRKAN. Här kommer några råd som hjälper dig att inte tro illa om hela kristenheten om prästen säger något dumt. 25.8.2023 kl. 14:44

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53