Från vänster Mari Johnson, Sini Aschan och Heidi Salminen vid Lärkkulla.
Från vänster Mari Johnson, Sini Aschan och Heidi Salminen vid Lärkkulla.

Det helande samtalet

vanda.

Tre anställda i Vanda svenska församling går just nu en utbildning i själavård, vilket i förlängningen ska gagna församlingsmedlemmarna.

16.5.2023 kl. 20:57

– Jag har lärt mig extremt mycket. Själavård är förvånansvärt helande. Jag har gått tillbaka och sett saker som jag själv behöver bearbeta, säger projektkoordinator Mari Johnson.

Hon och kollegerna Heidi Salminen, diakon, och Sini Aschan, ungdomspastor, är nu halvvägs i den specialutbildning i själavård som Borgå stift ordanar. Utbildningen är treårig och består av när- och distansstudier samt praktik.

Präster och diakoner har automatiskt en själavårdande uppgift.

– Men kursen stöder det arbete vi redan gör, säger Sini Aschan.

Aschan har jobbat mycket med själavård innan hon blev präst.

– Jag trodde jag kunde mycket, men insåg att oj, det är mycket nytt också. Det är tankearbete jag inte haft möjlighet att göra tidigare, sådant som tar tid och energi, kanske för att det är saker som går under huden och därför kan vara tunga att bearbeta.

Heidi Salminen upplever det också som givande att jobba med sig själv.

– Kursen har varit ögonöppnande för mig, jag har förstått mitt eget liv på ett annat sätt, och sett saker från andra synvinklar, säger hon.

Till nytta för medlemmarna

Efter avslutad utbildning vill de satsa på själavård i någon form för församlingsmedlemmarna.

– Det kan vara genom musik, en stödgrupp eller gudstjänst, det måste inte vara enbart samtal, säger Heidi Salminen.

– Vi gör också olika slutarbeten, och de kunde exempelvis ha med ork, utbrändhet och självmedkänsla att göra, sådant folk kämpar med i vardagen, säger Sini Aschan.

Inom själavården ryms hela upplevelsespektret av kriser, skilsmässor, död, tro, skam och skuld.

– Sådant som belastar människan genom olika faser under hela livet, säger Aschan.

– I själavård måste man kolla inåt; om du har bearbetat dina egna saker kan du stå stadigt när du möter klienten, säger Mari Johnson, som tidigare också varit diakoniarbetare i Matteus församling.

Inom terapi jobbar man mycket med att diagnostisera utifrån olika metoder, förklarar Sini Aschan, medan själavård är samtalsbetonat. Själavården kan ha en beröringspunkt med det andliga, såsom bön och bikt, men måste inte ha det, säger hon.

– Själavård är ett helande samtal. Allt man säger och allt som händer i rummet ska vara helande. Klienten ska känna sig sedd, hörd och buren, säger Aschan.

– Själavård kan också vara en andlig vägledning, och att man vandrar med en människa en tid, säger Mari Johnson.

De upplever att det finns ett förtroende för personer i präst- eller diakonkrage, och också ett behov av att prata.

– Det är väldigt vanligt att folk på gatan börjar prata med mig för att jag är präst. Det dyker upp samtal i förbifarten med människor, och så ska det få vara. Det är svårt att få prata med någon i dag, och köerna till psykologhjälp är långa. Man ska kunna komma till kyrkan och prata om man behöver det, säger Aschan.

– Och man måste inte ha någon speciell orsak eller någon diagnos eller remiss. Som diakoniarbetare tänkte jag att första hjälpen främst var ekonomisk. Men ofta var det i stället någon som sa: Jag vill bara prata. En del ville prata om en specifik sak endast en gång och sedan kunde de lämna det, säger Mari Johnson.



Zacharias Topelius vid sitt arbetsbord i Björkudden i Sibbo år 1897. Bilden till höger visar utkastet till ”Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt” som skrevs 1887.

Jubileum. Under sin uppväxt i Nykarleby var Zacharias Topelius en flitig kyrkobesökare. Den söndag han inte varit i kyrkan skrev han ”okyrka” i sin dagbok. Kom han för sent till gudstjänsten gick han upp på läktaren för att inte störa. 12.1.2018 kl. 17:53
Miika Auvinen

förföljelse. Nordkorea och Afghanistan är de farligaste länderna att leva i som kristen. Nordkorea har toppat listan flera år men nu har den tvivelaktiga äran att inneha tätpositionen hotats av Afghanistan. 10.1.2018 kl. 13:22
Tapio Luoma uppskattar erfarenheterna både från de österbottniska församlingarna och den urbana miljön som biskop i Esbo stift.

ärkebiskopsval 20. Esbobiskopen Tapio Luoma är först ut i KP:s fem kandidatporträtt 4.1.2018 kl. 15:35

jul. Ett ord på bara tre bokstäver. Men ett ord som framkallar så mycket känslor, minnen och gläjde. Men också sorg. Karin Erlandsson berättar om minnen av sin barndoms jular. Och hur hon ser på julen idag. 22.12.2017 kl. 09:39

julevangeliet. Det var tur att julevangeliet skrevs av en så förnuftig och sansad människa som just evangelisten och läkaren Lukas. Hade han inte tagit sig an uppdraget hade julevangeliet kanske skrivits av en Terjärvbo. Eller ännu värre, en sportreporter... 21.12.2017 kl. 09:15

Kyrkpressen. Nummer 50 på webben redan idag. 15.12.2017 kl. 17:16
Teemu Laajasalo är ny biskop i Helsingfors. Han hoppas att kyrkan ska klara en åsiktsmångfald.

Helsingfors. Biskop Teemu Laajasalo önskar helsingforsarna en jul utan vardagssorger. 15.12.2017 kl. 10:00
Psykiskt illamående kostar, både de som drabbas, deras nära och samhället. Organisationer och frivilliga erbjuder stödformer som sjukvården inte kan ge.

psykisk ohälsa. Över en miljon finländare drabbas varje år av psykisk ohälsa. Föreningen Sympati hör till dem som sprider kunskap, öppnar sina dörrar och delar erfarenheter för att främja mental hälsa. 14.12.2017 kl. 15:12
På webbsidan totuusvapauttaa.fi kan man ta del av berättelser om övergrepp i kyrkliga miljöer.

upprop. #sanningenbefriar heter kampanjen som samlar in berättelser om övergrepp och trakasserier i församlingar och kyrkliga sammanhang. 12.12.2017 kl. 09:00
Det var festdag när barnhemmet Dikoni återinvigdes efter renoveringen.

viborg. Skyddshemmet Dikoni i Viborg invigdes för några veckor sedan och glädjen var total. Kyrkpressen var med. 6.12.2017 kl. 12:48
Tapio Luoma, Björn Vikström, Heli Inkinen, Ville Auvinen eller Ilkka Kantola är vår nya ärkebiskop.

ärkebiskopsval. Det kommer antagligen att behövas en andra omgång i ärkebiskopsvalet. Det är också sannolikt att Esbobiskopen Tapio Luoma är av de två som går till andra omgången. Åtminstone om man får tro på stödet just nu. 5.12.2017 kl. 14:38

Dammenbrister. 29.11.2017 kl. 11:23
#dammenbrister avslöjar också trakasserier i kyrkliga sammanhang.

Trakasserier. Också i kyrkan och i kyrkliga sammanhang sker sexuella övergrepp och trakasserier. 29.11.2017 kl. 11:03

Trakasserier. Skammen ska placeras där den hör hemma. Inte hos den som fick sina gränser överträdda, utan hos den som överträdde gränserna. 29.11.2017 kl. 09:55
Tro är mer än försanthållande, säger Bibeln. Men myndigheterna väljer ändå att mäta kunskap.

asylpolitik. Asylsökande som blivit kristna måste utvärderas, men hur kan man mäta tro? Hundratals asylsökande i Finland har döpts och på Migrationsverkets och rättsväsendets lott faller att utvärdera äktheten i deras omvändelse. 24.11.2017 kl. 09:48

Kantors- och prästparet Eeva-Stiina och Paula Lönnemo vill se kyrkan ta ett mera ansvarsfullt grepp om sina skogar.

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53
– Jag har själv varit entusiastisk för skogsbruk utan kalhyggen, säger Carl-Johan Jansson. Men det fungerar inte.

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11
Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00
Rebecka Stråhlman arbetar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan – något årtionde efter konfirmationen.

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34
Ingrid Mutai och Olivia Franck (i telefonskärmen) vill lyfta 
sekundär traumatisering på bordet.

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03