Sebastian Holmgård är programledare för "Tänk, tänkare, tänkast" som hittas på Yle Arenan.
Sebastian Holmgård är programledare för "Tänk, tänkare, tänkast" som hittas på Yle Arenan.

”Jag vill gå genom livet med sund skepsis”

profilen.

Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga?

16.5.2023 kl. 13:58

På Yle Arenan hittas programmet ”Tänk, tänkare, tänkast” där Sebastian Holmgård diskuterar livets gråzoner med barn, allt från lögner och orättvisor till lycka och livets mening.

– Barn är fantastiska att prata etik och moral med. De är öppna och tycker om att fundera på stora frågor. De har inga svårigheter att förstå koncept som rätt och fel, rättvisa och empati och de är inte alls lika rädda som vuxna ofta är att prata djupa frågor där man kan ha olika åsikter.

I programmet lyckas du få fram att det finns många gråzoner i exempelvis uttalandet ”Du ska inte ljuga”. Hur balanserar du själv som förälder i att ge tydliga rättesnören och ändå visa att allt inte är så enkelt?

– Jag försöker hålla det tydligt för mig själv och för barnen vad olika regler grundar sig på. Många av de regler som barn måste följa i samhället är praktiskt snarare än etiskt betingade. När det gäller moraliska dilemman försöker jag vara öppen med att det inte alltid går att ge ett enkelt svar. Det finns en ganska stark tradition i vår kultur av att dölja allt som är komplext för barn av rädsla att förvirra dem. Det finns en balansgång där som inte är så lätt.

Hur skulle du svara om ett barn ställde frågor om saker du själv kämpar med, exempelvis: Gick Jesus faktiskt på vatten? Föddes han utan en mänsklig pappa? Gjorde han vatten till vin?

– Det beror förstås på vilket barn det är fråga om. Överlag pratar jag så ärligt jag kan med barn och jag skulle nog i de flesta fall svara som det är, att jag inte tror det. Med mina egna barn försöker jag dock lägga till att många vi känner tror att han gjorde de där sakerna. Jag tror att det är viktigt för dem att se att människor som de tycker om kan tycka olika. Helt vettiga människor kan sitta i en bastu och vara oöverens om huruvida en viss person för 2 000 år sedan kunde gå på vatten eller inte, och sen fortsätta umgås som att det här inte är något konstigt.

Vad är heligt för dig?

– Jag vet inte om jag skulle använda ordet heligt, det låter lite auktoritärt för mig, men jag antar att miljön, allas lika värde och allas rätt att leva fritt så länge de inte skadar någon annan kunde kvala in.

Med barnen i programmet visar du hur komplext livet är, men tycker du att det finns någon absolut sanning som gäller för alla i alla tider?

– Jag tror absolut att det finns absoluta sanningar som gäller i alla kontexter. Dock tror jag att människan dras med begränsningar som gör det ytterst svårt för oss att nå dem och, framför allt, att veta vilka de är när vi hittat dem. För det mesta tror jag att vi får finna oss i att vår verklighet består av sannolikheter, och vi får orientera oss så gott vi kan därefter.

Ni pratar också om rättvisa, ska den som är hungrig få en större kakbit. Har du upplevt någon stor orättvisa i ditt liv? Och har du lätt eller svårt för att förlåta sådant?

– Jag skulle inte säga att jag själv har upplevt stora orättvisor och jag har nog ganska lätt att förlåta och gå vidare från de små oförrätter jag utsätts för. Däremot blir jag lätt väldigt besvärad av de större orättvisor som man får se på nyheterna varje dag. Jag försöker fokusera på de saker som ligger inom min kontroll att påverka, men det är inte alltid så lätt.

Vad vill du inte föra över till dina barn?

– Tusen små saker, och ett par stora. Jag hoppas att de inte ska låta livet gå fullt så långt innan de lär sig att inte noja så mycket över vad alla tycker, att våga lita på att man vet vad man tycker är roligt även om det avviker från mängden. När jag var yngre var jag så säker på att jag hade rätt om de stora frågorna. Jag kunde tänka kritiskt när andra sa vad de tyckte och trodde på, men jag tillämpade inte samma färdigheter för att granska vad jag själv trodde på. Idag försöker jag gå genom livet med en hälsosam skepsis och en medvetenhet om att ”jag kan ha fel om det här”.

SEBASTIAN HOLMGÅRD

GÖR: Gymnasielärare i engelska och franska.

FAMILJ: Fru och tre barn, 6,5 och 3 år samt bulldogen Churchill. Bor i Jakobstad.

INTRESSEN: Umgås med familjen, spelar fjol och gitarr och läser så mycket han hinner.



Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06
Kyrkorna stängs för gudstjänstgemenskap, men hålls öppna för stillhet och bön.

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21
Anita Ismark bar korset vid ingångsprocessionen.

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15
Petrus församlings kyrkoherde Daniel Björk och Pedersöre församlings kyrkoherde Kaj Granlund har båda varit tvungna att pausa mycket av verksamheten i sina församlingar.

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49
Biskop Bo-Göran Åstrands visitation i Korsnäs församling blir mycket avskalad.

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02
Kyrkostyrelsen uppmanar nu alla i kyrkan att jobba på distans, om bara möjligt.

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19
Philip Teir är uppvuxen i Jakobstad men bor sedan länge i Helsingfors.

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38
Tomas Ray, Emma Audas, Robert Lemberg och Stina Lindgård vill bli vikarie för stiftsdekanen.

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59
– Nu kan vi kombinera församligens lokala informationsbehov med den större utblick som Kyrkpressen ger, säger Boije.

Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12
Församlingsanställda uppmanas till god handhygien och att i sin verksamhet speciellt beakta riskgruppen, dit äldre och långtidssjuka hör.

Corona. På grund av Coronaviruset har man från Kyrkostyrelsen skickat ut ett cirkulär där man avråder församlingsanställda från handskakning, uppmanar till god hand- och hosthygien och betonar församlingarnas ansvar att tillhandahålla andlig vård vid krissituationer. 9.3.2020 kl. 11:31
Tapio Luoma, ärkebiskop, Evangelisk-lutherska kyrkan i är en av dom de nordiska kyrkoledarna som har undertecknat uttalandet.

europa. Nordiska kyrkoledare har undertecknat ett uttalande där dom uttrycker sin oro. 10.3.2020 kl. 13:26

För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00