Mia Anderssén-Löf håller i arbetet med Borgå stifts strategi.

Mia Anderssén-Löf har strategi och framtid på sitt nya skrivbord i Borgå

BORGÅ STIFT.

Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord.

16.5.2023 kl. 10:02

När Mia Anderssén-Löf kommer på jobb till domkapitlet tänder hon varje dag ett lyktljus på bokhyllan. Det vilar i ett tjockt glas och lyser så att hon alltid ska komma ihåg att hon inte är ensam här, säger hon.

Väggarna i domkapitelshuset är från 1750-talet och tjocka. Stämningen inomhus blir lätt som i en borg med sparsamt dagsljus; den lilla lågan fladdrar i sitt glas. Stiftsdekanens rum är inte stort. Här i domkapitlets trämörka valv utformas det hur Borgå stift ska ledas.

Efter att ha varit en mycket synlig och aktiv kyrkoherde i Nykarleby och i Pedersöre har det varit tyst om Mia Anderssén-Löf sedan hon började som stiftsdekan i Borgå.

– Jag har kanske lite att växa in i och lära känna mina nya kolleger och våra gränssnitt, säger hon.

En av stiftssekreterarna är också ny i domkapitelshuset och det har varit ett stort ombyte i ett litet arbetslag, säger hon.

Vill se 20 år framåt

Efter att ha börjat som stiftsdekan i augusti ifjol har Mia Anderssén-Löf tagit två större saker på sitt bord.

Att stiftsdekanen ansvarar för utbildning och fortbildning i stiftet är en evergreen som alla känner till, säger hon. Utöver det har hon tagit itu med rekryteringen inom kyrkan. Hon är också nu den som håller i arbetet med att utveckla en ny strategi för Borgå stift.

– Jag har föreslagit den arbetsprocessen. Och jag är handläggare för den och ser till att vi kommer framåt i den takt vi ska.

Att inspirera nya människor att välja att jobba i kyrkan och strategiarbete går in i varandra. Med det följer också framtidsspaning.

– Jag behöver försöka lyssna in var stiftet kommer att vara om 20 år, säger Mia Anderssén-Löf.

I arbetet med stiftsdekanen som pådrivare kommer arbetsgruppen kring strategin att intervjua mellan 35 och 70 personer och att också ta in forskning som tankesmedjor har gjort.

Söker kyrkans finlandssvenska ton

I arbetet går Svenskfinland och Borgå stift in i varandra och mycket av det man tittar på i strategin gäller kyrklig identitet på svenska. Domkapitlet har också öppnat en webbenkät som vem som helst är välkommen att svara på fram till tisdagen den 23 maj.

– Nyttan med den är att samla in så många intryck, så många tankar som möjligt så att vi får en välgrundad förståelse av stiftets situation, säger hon.

Enkäten finns på elektronisk länk och tar ungefär tio minuter att fylla i. Den tar upp hur medlemmarna i Borgå stift upplever stiftet, deras del av församlingslivet och det kyrkliga livet. Hur ser medlemmarna på sin identitet?

Arbetsgruppen vill ha reda på vad de som svarar har för tankar inför framtiden.

– Vad behöver kyrkan och församlingen utveckla? Vad oroar dem och vad ger dem hopp? En fråga som jag är särskilt nyfiken på är vilka ord människor förknippar med Borgå stift, säger Mia Anderssén-Löf.

Strategin kommer att presenteras som en delrapport vid stiftsfullmäktige i juni, för att slutligt klubbas i samma organ i februari 2024.

– Strategin kommer att föreslå ett tänkesätt, ett sätt att närma sig, lite på samma sätt som som konfirmandplanen Ett stort under.

Mia Anderssén-Löf hoppas att stiftstrategin ska kunna visa på en samsyn i stiftet och på de gemensamma utmaningarna inför framtiden.

– Det kan tillföra den här styrkan av att till vilken församlingen jag än far, var jag än rör mig, så känner jag igen något av den här tonen, ackordet.

Ett finlandssvenskt kyrkligt sound? Ja,det tycker Mia Anderssén-Löf är en fin bild.

Men samtidigt är en polarisering på gång. Vi skriver här i samma tidning om laestadianer som utreder hur de ska lämna kyrkan .

– Ja … säger Mia Anderssén-Löf och håller en lång paus ... det låter ju lite dystert och gör ont när du frågar så där. Jag hoppas att vi når varandra. Men i en hälsosam gemenskap måste det finnas frihet att gå om det inte känns bra. Oron över vad följderna kan bli får inte vara ett hinder att föra en diskussion. Varje levande kropp måste göra det, säger hon.

Kommer du själv att vara ute och inspirera för den här strategin?

– Ja. Jag vill så gärna stå i dialog. Och det betyder att jag måste vara på fältet nu. Hittills har min bästa kontaktyta varit fortbildningar för olika yrkesgrupper, men jag hoppas också kunna besöka församlingarna inom ramen för strategiarbetet.

Men den offentliga Mia Anderssén-Löf har varit lite i kulisserna ett tag.

– Det har kanske blivit lite stopp i maskin för min del sedan jag kom hit, säger hon. Att flytta och komma in i en ny vardag har tagit sin tid. Jag bloggade förr och skrev krönikor, men det har stannat av. Men jag hoppas få mer rytm i det, för att också där ha en samtalsyta.


STRATEGI FÖR BORGÅ STIFT

  • Borgå stift ska få en strategi våren 2024.
  • I arbetsgruppen sitter biskop Bo-Göran Åstrand, förvaltningsexperten Siv Sandberg, ex-riksdagsledamoten Ulla-Maj Wideroos, kyrkoherdarna Anders Lindström och Mari Puska och Stefan Myrskog från Kyrkostyrelsen.
  • Enkäten finns på webbadress https://www.borga­stift.fi/strategi/
  • Direktlänk till enkäten HÄR.
Text: Jan-Erik Andelin, Christa Mickelsson


kyrkolagen. Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus. 3.3.2023 kl. 14:00

riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31

pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet