Punsar bönehus
Punsar bönehus

Laestadianer bäddar för utträden ur kyrkan

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND.

En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta.

15.5.2023 kl. 17:59

De nio bönehusföreningarna som bildar stommen i rörelsen har genom sitt centralförbund Laestadianernas Fridsföreningars Förbund, LFF, tillsatt en arbetsgrupp som utarbetar en fördjupad rapport utgående från alternativet att bilda en föreningsbaserad kyrka. Arbetsgruppen ska ha sitt arbete klart i oktober.

– Vi kommer inte att ge något förslag, bara att presentera fakta, säger Seppo Tupeli, sekreterare i arbetsgruppen.

Bönehusföreningarna ska sedan ställning till rapporten och till hur den ska implementeras där.

– Vi ska ta hand om våra medlemmar, oavsett om de hör till kyrkan eller inte, säger Tupeli.

Arbetsgruppens arbete svarar mot oron för de medlemmar som redan lämnat kyrkan och strävar efter hålla dem kvar inom bönehusföreningarna. Hittills har en viss trafik gått i riktning mot den lutherska frikyrkan Missionsstiftet.

– Vi förbereder oss och vill betjäna våra medlemmar i bönehusföreningarna på bästa möjliga sätt. Vi vill försöka lösa de praktiska utmaningarna de har så att de inta ska behöva söka något nytt kyrkosamfund. I framtiden kommer vi att ha både medlemmar som hör till kyrkan och inte gör det, säger Olav Vikström, viceordförande för LFF som leder styrelsen tills en ny ordförande väljs.

Något större laestadianskt exodus ur kyrkan väntar varken han eller LFF:s tidigare ordförande Torvald Hjulfors.

– Jag skulle säga att processen rullar vidare och jag tror att det kommer att ske en gradvis övergång, säger Hjulfors.

Flynängens bönehus.

Sedan Mia Anderssén-Löf blev vald till kyrkoherde i Pedersöre i augusti 2021 har 251 Pedersörebor utträtt ur kyrkan. Vem som utträtt framgår inte ur statistiken, men en fingervisning är färre än sex utträtt ur församlingen månaderna innan hon blev vald. Under samma tidsperiod har 36 personer utträtt ur Larsmo församling, där den laestadianska rörelsen också har ett starkt fäste. Sedan januari i år har färre än sex utträtt ur Pedersöre eller Larsmo församlingar.

– I Larsmo har vi nu en väldigt bra relation till kyrkan, så där finns inte samma behov som vi hade i Pedersöre för två år sedan. Men vi vet ju att kyrkans riktning är given på lång sikt. Där kommer man inte att backa. Vi måste förbereda oss på hur vi ska handha sakramenten och hur vi ska registrera våra medlemmar. Vi ska också fundera på vilka tjänster och pastorer vi ska ha och hur vi ska utbilda pastorerna, säger Hjulfors.

Han beskriver dem som lämnar kyrkan på samma sätt som de som börjar rösta på Kristdemokraterna, ett fenomen vi skrev om senaste nummer av Kyrkpressen:

– Det är ungdomarna som varit snabbast att ta beslut. De är kanske mer radikala. De som är femtio plus har en stor kärlek till kyrkan och vill inte lämna den.

Åldersmässigt passar Olav Vikström in i den yngre kategorin.

– Jag har inte lämnat kyrkan utan jag hör till Larsmo församling. Men samtidigt har jag vissa ramar. Jag följer med vad som händer i kyrkan och det är avgörande för mig och många andra hur samarbetet med den egna församlingen fungerar. Beslutet att lämna kan bli aktuellt när man ser förändringarna i den egna församlingen.

Larsmo församling har nu två manliga präster.

– Personligen har jag inte tagit beslut om, när, var och hur jag lämnar kyrkan eller om jag alls gör det. Men kvinnoprästfrågan kan göra det svårt för mig att stanna. Finns det då ett bra alternativ att gå in i så är tröskeln att lämna kyrkan lägre. Men när det kan tänkas bli vill jag inte spekulera i. Man vet inte vad som händer och vad som är Guds plan.


De första barnen har döpts

De första dopen av barn har redan förrättats i de laestadianska bönehusen Flynängen och Punsar i Pedersöre och Risöhäll i Larsmo.

– Barnen har döpts till medlemmar i bönehusförsamlingen. Dopen har förrättats av predikanter som prästvigda i den ingermanländska kyrkan, säger Hjulfors.

Inom rörelsen finns ett antal predikanter som den ingermanländska kyrkan utbildat och prästvigd för tjänst i den.Men de har inga prästrättigheter i Finland.

– De har inte fått tillstånd av kyrkan att döpa. Men dopen har skett utanför den evangelisk lutherska kyrkan eftersom föräldrarna inte hör till kyrkan.

Hur många dop det handlar om kan Hjulfors inte säga.

– Det handlar om en handfull.

Nattvardsfirandet inom bönehusen har skett i samråd med kyrkan.

– Det har fungerat jättebra.

Någon vigselrätt har rörelsen inte.

– Tanken är att man kan ha en borgerlig vigsel med en välsignelseakt i bönehuset efteråt, säger Hjulfors.

Olav Vikström understryker att arbetsgruppen också ska ta reda på vilka förutsättningar rörelsen har att fortsätta verka inom kyrkan.

– Det är inte uteslutet att vi stannar kvar i kyrkan om vi får rum att verka på biblisk grund. Men det kräver sannolikt en kursförändring av kyrkan, säger han.

Stöder alla nio föreningar alternativet att bilda ett samfund på föreningsbas?

– Nej, man kan inte säga att det är enigt. Det är ju heller inte medlemsföreningarna som tar beslutet att gå ut ur kyrkan, utan det gör ju var och en personligen. Frågan för oss handlar om hur vi ska hantera att våra medlemmar väljer att lämna kyrkan. Det finns lite olika syn på vilken väg som en är den bästa framåt. I alla bönehus finns olika tankar men den väg som verkar vara den mest sannolikt är föreningsalternativet.

Påverkar det processen att Daniel Björk ser ut att bli kyrkoherde i Pedersöre processen?

– Själva processen är redan i gång och jag tror att den påverkas mest av kyrkan i stort. Men det kan ju hända att takten med vilken medlemmarna lämnar kyrkan bromsas upp, säger Vikström.

Johan Sandberg


Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18
Gustav Björkstrand har nästan alltid ett skrivprojekt på gång.

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00
Pedersöre församlings medlemmar får rösta i kyrkoherdeval igen.

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

Inom kyrkans familjerådgivning är efterfrågan större än utbudet.

KYRKANS FAMILJERÅDGIVNING. I Finland upprätthåller kyrkan 37 familjerådgivningscentraler. En av dem finns i Jakobstad. Där minskar finansieringen med hälften samtidigt som efterfrågan på tjänsterna ökar. 10.1.2024 kl. 10:55
Jenni Johansson beundrar stadsdelen Skata och Strengbergsporten som hon ofta passerar.

SÅNGARE. Hon kom från Kajanaland till Jakobstad för att lära sig svenska och studera musik. I Jakobstad blev Jenni Johansson en aktiv kyrkobesökare och -sångare. Nu ska hon delta i årets Voice of Finland. 10.1.2024 kl. 09:48
Daniel Asplund är gift med Heidi, har barnen Noomi, 13, Inez,11, Elin, 7 och ett barn på väg i maj.

profilen. Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund. 9.1.2024 kl. 18:27
Elefteria ”Ele” Apostolidou växte upp i Träskända med en finsk mamma och grekisk pappa. Hennes pappa dog när hon var elva år, men hon har upprätthållit sin grekiska.

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38
Marianne Blom är frivillig som sjukhusvän.

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58