Diana Pandey och Mats Björkstrand är på olika sätt engagerade i hundraårsfesten i Esse.

Kyrkosångsfesten 100 år

PEDERSÖRE.

När prosteriets kyrkosångskrets samlas till vårsångfest på Kristi himmelsfärd i Esse firar man samtidigt hundraårsjubileum.

5.5.2023 kl. 08:10

När det som anses vara startskottet till de prosterivisa kyrkosångskretsarnas sångfester gick 1923, samlades tretusen åhörare utomhus runt trappan till det som idag är Kredus matsal i Nykarleby. Folkhögskolans rektor hade då byggt om trappan till en estrad för sångarna.

– Från början var festen i Nykarleby tänkt som hela Svenskfinlands kyrkosångsfest. Det kom sångare från andra delar av Österbotten plus Nyland, säger Mats Björkstrand.

Han har skrivit ”Heliga sång som samman oss band.” Kyrkliga sångfester i Nykarleby 1923–1939 i deras politiska, kyrkliga och musikaliska kontext, en teologielicenciatavhandling i kyrkohistoria om sångfesterna 2020.

Man började ordna prosterivisa kyrkosångfester 1925 i Nyland, 1930 i Åboland och 1933 på Åland. Den första egentliga prosterisångfesten i Pedersöre var i Terjärv 1936.

1925, två år efter startskottet, samlade sångfesten femtusen åhörare till Kristliga Folkhögskolans trappa. Det var ungdomar som sjöng. De började ofta sjunga i kyrkokören efter konfirmationen.

– En av sångarna i kyrkokören i Pedersöre, han slutade i förra julen, hade börjat sjunga i kyrkokören som 17-åring. Han sjöng i kören i 65 år, säger Diana Pandey, kantor i Pedersöre.


Varför var kyrkosången så stor då?

– Det var lite nyhetens behag. Tidigare hade det ordnats profana sångfester och trots att det i samband med dem ordnades så kallade kyrkokonserter med oratorier och kantater så var det världslig musik. Dessutom stod man upp medan man sjöng Vårt land, men inte under lovpsalmerna. De kristna ville ha egna sångfester. När kyrkokörer börja bildas aktivt blev det under 1900-talets två första decennier möjligt att ordna någonting, säger Björkstrand.

Som en bidragande orsak ser han också den starka ungdomsväckelsen som pågick, delvis tack vare de kyrkliga ungdomsförbunden Evangeliska Unga och Kyrkans Ungdom. Men på den tiden kunde de rörelserna inte samsas kring samma arrangemang som man kan idag.

– De evangeliska körerna hade sin första sångfest 1916, men det var främst för föreningens egna körer. Nykarleby 1923 var den första festen för en större grupp. Där deltog inte de evangeliska körerna eftersom Kyrkans Ungdom var medarrangör. Men på annat håll i Svenskfinland kunde de vara med. Någon evangelisk kör deltog i den första allmänna Finlandssvenska kyrkomusikfesten 1931.

Sångfesterna ordnades i Kristliga folkhögskolans regi fram till 1946.

Numera ordnar kyrkosångskretsen två sångfester för prosteriets kyrkokörer varje år, en på våren och en på hösten. På Kristi Himmelsfärdsdagen kl 19 hålls hundraårsjubileet i Esse kyrka.

– Det kommer att vara mycket körsång och kyrkokörerna har övat en gemensam repertoar. Så blir det allsång, lite orgelmusik, en violinist och trumpetister, säger Pandey och hälsar åhörarna välkomna.

Kyrkosångskretsens styrelse, där Pandey är med, avgör repertoaren tillsammans med dirigenten. Martti Laitinen, kantor i Karleby är kretsens dirigent.

Kyrkokörernas utmaning är nu att rekrytera yngre sångare.

– Det kan behövas ett nytt andligt uppvaknande idag för att öka intresset för körsång. Kanske man till viss del kunde förnya repertoaren och göra någonting helt nytt, skapa ny musik helt enkelt. Eller helt nya körer, säger Pandey.

Text: Johan Sandberg


litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47

Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet