Starka SFP-kommuner i Österbotten naggas av unga som röstar KD

SFP:s huvudvärk i norr är de unga konservativa kristna

politik.

Bibelförankrad konservatism betraktade man på SFP:s partikansli som ”gubbarnas” världssyn. Men riksdagsvalet visade partisekreterare Fredrik Guseff på någonting annat. Unga laestadianer i Österbotten är nu en politisk faktor som utmanar SFP – via Kristdemokraterna.

1.5.2023 kl. 19:00

– Det är så klart en utmanande situation för oss att Kristdemokraternas position stärks konstant och rätlinjigt och att de har fått mer unga väljare som också är väldigt konservativa.

Det säger SFP:s partisekreterare Fredrik Guseff när han har bläddrat genom siffrorna för den norra delen av Vasa valkrets. I den stora bilden framstår SFP som partiet som i alla stormar stadigt behåller sina svenska väljare. Efter riksdagsvalet 2023 fortsätter man som förut med nio säten.

Partiet överlevde i Nyland att SFP-legenden Elisabeth Rehns dotter Veronica Rehn-Kivi lämnade riksdagen och tryggade sitt understöd i Esbo ändå.

Man klarade sig hyfsat ur att många i Helsingfors taktikröstade för att få något av de stora partierna att bli statsministerparti. Dessutom har SFP nu en vågmästarroll när en regering ska bildas.

Men på partiledaren och justitieminister Anna-Maja Henrikssons hemmaplan i österbottniska Vasa valkrets tappade partiet över 5 000 röster, med de mest svidande tillbakagångarna i Pedersöre och Larsmo.

SFP:s fjärde riksdagsledamot i Österbotten, Mikko Ollikainen, blev omvald som sist invald i valkretsen med en marginal om mindre än 400 röster.

I Pedersöre som har varit ett av SFP:s starka fästen gick partiet bakåt med närmare elva procentenheter jämfört med valet 2019. I Larsmo backade SFP med nästan åtta procentenheter. Samtidigt går Kristdemokraterna i regionen framåt.

”Ett lokalt fenomen”

Fredrik Guseff, 44, på SFP-kansliet i Helsingfors sägs vara en skicklig sifferanalytiker som kan de svenska regionerna på fem fingrar.

Åbosvenskarna kan kanske vara längre högerut politiskt än de som jobbar vid Åbo Akademi. Och alla röstningsområden i Pedersöre röstar inte lika. Sådant vet han.

I den religiöst mångskiftande Jakobstadsnejden pekar han nu särskilt ut de laestadianska nätverken som en allt mera politisk faktor. Ett unikt, lokalt fenomen, säger han. På många andra håll anses laestadianerna ju allmänt vara utpräglade Centernväljare.

"Jag har tio barn. Som deras pappa har jag i 30 år varit aktiv i SFP – men barnen valde KD. Äldsta sonen är aktiv i i Larsmo, och en dotter mycket aktiv i Pedersöre."

”Inga gamla gubbar”

Kring 20–25 år tillbaka i tiden var det ju mera ”gamla gubbar” som uppfattades som de konservativa, som till exempel kvinnoprästmotståndare, säger Fredrik Guseff. I dag förbryllas han över de unga i det österbottniska, politiska landskapet.

– Många unga kör med en likadan bibeltrogen syn. Ibland blir narrativet att SFP har glömt alla kristna värderingar och att Bibeln inte existerar för oss. Det är klart att det blir svårt om man har en väldigt rigid hållning till kvinnliga präster och vigsel av samkönade par och annat.

Inom laestadianernas fridsföreningars förbund LFF ger Torvald Hjulfors, pensionerad skolrektor i Pedersöre, honom rätt.

– Translagen som SFP enhälligt godkände gav nog genklang i vår väckelse. Jag är inte förvånad att siffrorna blev så här, säger han.

Torvald Hjulfors är själv medlem i SFP och långvarig kommunpolitiker.

– Jag har tio barn. Äldsta sonen är aktiv i KD i Larsmo, och en dotter mycket aktiv i KD i Pedersöre. Deras pappa har i 30 år varit aktiv i SFP, men barnen valde KD. Och vi kommer väldigt bra överens. Mina värderingar harmonierar väldigt mycket med KD:s.

Ungdomar ser ett velande hos de äldre, säger Torvald Hjulfors. Själv säger han att han med en 60-årings perspektiv ser med större fördragsamhet på SFP fastän han inte tycker om allt som händer i partiet.

De är alla SFP:are – fr.v. partisekreterare Fredrik Guseff , laestadianprofilen Torvald Hjulfors och Greger Forsblom från SFP:s kristna specialförening Kristet samhällsansvar.

"Jag klandrar inte för jag förstår att trycket blev väldigt hårt. Men jag har en oro för att man ska ha en frihet att kandidera för det parti man vill, utan att det kommer en påringning."

SFP:s partisekreterare Fredrik Guseff säger att det i SFP:s ungdomsförbund SU i regionen inför kommunalvalet 2021 ska ha hänt att en ung kandidat ur den laestadianska rörelsen ska ha backat från sin kandidatur efter påtryckning från KD-aktiva medlemmar ur sin egen rörelse.

– Jag klandrar absolut inte personen för jag förstår att trycket blev väldigt hårt. Men jag har en viss oro för att man med tanke på det politiska ska ha en valfrihet att kandidera för det parti man vill, utan att det kommer en påringning, säger Fredrik Guseff.

Torvald Hjulfors säger att det inte inom laestadianväckelsen förekommer politiska påtryckningar i bönehusen.

– Man tänker att här står präster och predikanter i vår väckelse som imamer i moskéer och talar om hur man ska göra. Det gör vi inte. Vi talar Guds ord, det som står i Bibeln. Vi talar inte politik, säger han.

Mera kommer förändringen i regionen, tror han, av att gamla SFP:are dör bort och de unga ”fattar egna beslut”.

Äldre laestadianer röstar ännu på SFP

Greger Forsblom från Pedersöre är till vardags verksamhetsledare för Pörkenäs lägergård i Jakobstad och SFP:are han också. På riksnivå leder han SFP:s specialförening Kristet samhällsansvar, med kristet och kyrkligt aktiva kandidater i flera landsändar.

– Nog uppfattas det ju att det finns en värdekonservativ trend i vår region för tillfället, säger han.

Han ser också att banden mellan Kristdemokraterna och LFF har blivit starkare, bland annat under den långvariga riksdagsledamoten Peter Östman, som har sina rötter i laestadianismen.

– Vi har ju valhemlighet i Finland, men jag har nog många vänner inom LFF som röstar på SFP. Men yngre tycks i dag vara mera konservativa än de äldre som fortfarande röstar på SFP, säger han.

Greger Forsblom ställde en gång i sitt första kommunalval upp för Kristdemokraterna.

– Men mina åsikter i dag finns nog inom SFP. För min del är det väldigt viktigt med människors lika värde och det står SFP för. Och så är det svenska språket också ett viktigt kitt. Men också inom Kristet samhällsansvar tänker vi olika i en del frågor, säger Greger Forsblom.

”Stort socialt hjärta för invandrare”

I Helsingfors frågar Kyrkpressen partisekreterare Fredrik Guseff vad han tänker om Sannfinländarna. Ska deras framgångar över hela landet spilla över, dels till SFP och dels till kyrkorna? (KP 12.4)

"Många kan ju förhålla sig till bibelord lite mer konservativt, men ändå har ett väldigt stort socialt hjärta för invandrare och flyktingar."

I det finska Finland tror han det finns ”väldigt konservativa” som hittar ett hem hos Sannfinländarna. Men inte så mycket i Svenskfinland.

– Bland de kyrkligt aktiva kan en del ju förhålla sig till bibelord lite mer konservativt. Men de har ändå ofta ett väldigt stort socialt hjärta och en vilja att hjälpa även invandrare och flyktingar. Och då kan nog tröskeln till Sannfinländarnas led vara ganska hög, säger Fredrik Guseff.

Är man bara allmänt konservativ, så finns det ju andra alternativ bland partierna, säger han.


FAKTA - SFP UTMANAS I ÖSTERBOTTEN AV KD

SFP tappade 5 300 röster i Vasa valkrets. Av dem backade partiledaren Anna-Maja Henriksson med 1 800 personliga röster.

I Pedersöre och Larsmo gick SFP:s tapp om 8–11 procentenheter tydligt till Kristdemokraterna; på andra håll mest till andra högerpartier.

KD:s viceordförande, laestadianen Peter Östman, återvaldes med stabila drygt 6 400 röster.

Text: Jan-Erik Andelin
Foto: Nicklas Storbjörk


riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet