Förlåtelse är något du överräcker för en gåva som inte kräver något i gengäld.
Förlåtelse är något du överräcker för en gåva som inte kräver något i gengäld.

Förlåtelse känns kladdigt men är bra för kropp och själ

FÖRLÅTELSE.

Vad händer när någon behandlar dig fel? Du känner dig arg, sårad, ledsen och övergiven. Du vill ha rättvisa, och du vill att någon betalar. Men om rättvisan inte kommer – vad gör du då? Du förlåter. Sjuttio gånger sju gånger gör du det – och då sjunker inte bara ditt blodtryck utan du bygger också din karaktär.

20.4.2023 kl. 10:18

Att förlåtelse är viktigt och till och med nödvändigt är något som vetenskapen bevisat att Bibeln har rätt i. Du ska förlåta inte bara sju gånger utan sjuttio gånger sju, säger Jesus. Det vill säga: förlåt oändligt. Förlåt allt.

Forskning visar att förlåtelse bokstavligen är bra för din hälsa. Studier har visat att när du förlåter någon minskar din risk att drabbas av en hjärtattack, dina kolesterolnivåer blir bättre, liksom din sömn och ditt blodtryck. Dessutom känner du mindre stress, har mindre ångest och depressionsrisken minskar.

Att känna sig sårad, besviken och arg på någon tär helt enkelt på kroppen. Kronisk ilska är dålig för hälsan, medan förlåtelse leder till bättre hälsa. Ju mer förlåtande du är, desto mindre är din risk att fastna i missbruk och desto högre är din självkänsla.

Teologen Miroslav Volf vid Yale University berättar i podden The Happiness Lab om hur hans föräldrar medvetet fattade beslutet att förlåta en soldat som på grund av ett misstag bar skulden för att parets femåriga son dog. De överräckte förlåtelsen till soldaten som en gåva. Samtidigt säger Volf att det var en av de svåraste saker hans mamma någonsin gjorde.

”Hon förlät, och om nätterna kom oförlåtelsens demoner tillbaka och frågade henne varför hon förlåtit”, säger han. ”Hon upprepade några ord av Paulus för sig själv: ’Liksom Herren har förlåtit er skall också ni förlåta.’ Det var en kamp mellan hennes behov att hämnas och hennes behov att leva enligt den övertygelse hon hade om vad det innebär att vara en människa. Förlåtelsen blev som en juvel som är väldigt svår att hitta, men när man en gång har fått tag på den är den så vacker.”

"Ett kognitivt val"

Volf menar att kärnan i Jesus undervisning är uppmaningen att älska sin fiende. Volf ser på förlåtelsen som en gåva. Förlåtelsens innehåll är att inte beakta den onda gärningen som en skuld som förövaren bär på. Man separerar alltså handlingen från den person som utfört den.

Den stora frågan för den som drabbas är hur man ser till att gärningen inte förstör relationen till den människa som gjort fel. Den drabbade måste klara av att säga: ”Jag kommer att behandla dig som om du aldrig gjort den här onda saken mot mig.”

Att fatta ett beslut att förlåta är ett kognitivt val. Men att komma ut ur känslan på ett emotionellt plan är svårare. Det handlar om att försöka släppa de negativa tankarna, som tenderar att återkomma med jämna mellanrum. Varje gång du tänker på en person som behandlat dig illa triggas dina minnen av det som hände. Men efter förlåtelsen kan du, menar Miroslav Volf, känna en sorts lättnad och frigörelse eftersom du gjort ”det som är rätt” — även om det var mycket svårt. Du är inte längre fången i det förflutna.

”De svåraste förlåtelseövningarna gör vi när det inte finns en utväg ur en relation, när vi inte kan lämna den. Om vi måste hela en relation måste vi förstå att förlåtelse handlar om att helt och hållet omforma relationen”, säger Volf. Först då är en gemensam framtid möjlig.

Förlåtelse är inte prydligt

Han får ofta frågan om inte förlåtelsen kräver för mycket av offret. Först ska offret bära bördan av att ha blivit utsatt för något orättvist – och sedan bördan för att reparera det. Är det inte för mycket begärt? Han menar att man inte ska tänka på förlåtelse som en börda utan som en gåva som man ger först när man är redo att överräcka den.

När förlåtelsens gåva sedan överräcks är den fylld av en sorts kraft och skönhet som kan förvandla givaren på ett sätt som helt omformar henne. Det vill säga: det handlar inte bara om att må bättre fysiskt eller psykiskt, det handlar om att forma sin karaktär. När du förlåter blir ditt liv bättre. Du väljer bort såret, du väljer framtiden och investerar i hoppet.

Förlåtelse är inte prydligt, säger Volf. Du kan inte slå fast en andel av skuld som om du räknade ut en ekvation. Det är en smärtsam, svår och kladdig process där det svåra kommer tillbaka gång på gång. Förlåtelse är inte så mycket en enskild handling som ett sätt att leva sitt liv.

Det goda är alltid lite trasigt. Du lappar det, gång på gång. Det är berättelsen om den förlorade sonen som slösade bort all sin egendom och vars far sprang honom till mötes när han äntligen kom hem. Han förtjänade inte en gödkalv, men han fick den ändå.

(Källor: Podden The Happiness Lab och en intervju med Miroslav Volf, författare till boken ”Free of Charge”, och teolog vid Yale University. En artikel om hälsa på nätsidan John Hopkins Medicine och en artikel om förlåtelse vid Harvard Health Publishing.)

Förlåtelse i sex steg

1. Minns det som hände, hur du reagerade, och tänk på hur din känsla av att vara sårad och arg har påverkat dig sedan dess. Försök se på det objektivt, utan att fastna i självömkan. Våga känna allt det du känner, även om du blir arg eller uppjagad.

2. Försök känna empati med personen som gjorde fel mot dig. Kanske växte hen upp under svåra omständigheter? Ibland säger en person något otrevligt och sårande för att personen själv är rädd, bekymrad eller sårad.

3. Försök inse att ingen är perfekt, vi gör alla fel och misstag. Försök rädda relationen även om den person som gjort något fel inte själv ber om ursäkt. Förlåt inte bara för att rädda relationen – det gör relationen sämre. Försök i stället återgå till relationen som den såg ut innan du drabbades av orättvisan.

4. Förvänta dig inget speciellt av relationen efter förlåtelsen. Förvänta dig inte ursäkter. Tänk på förlåtelsen som en altruistisk gåva. Tänk på de stunder då du själv betett dig illa och blivit förlåten.

5. Bestäm dig för att förlåta. Om du inte kan berätta att du förlåter till den person du varit arg på, skriv ner det exempelvis i en dagbok. Berätta gärna om förlåtelsen för en vän, det ökar känslan av att det är något du förbundit dig till. Håll fast vid förlåtelsen även om sårade känslor eller vrede återkommer med jämna mellanrum. Gå tillbaka till Bibeln och läs de bibelställen som talar om förlåtelse om och om igen.

6. Förlåt dig själv. Försök förstå att det att någon skadat dig inte säger något om ditt värde. Förlåtelsens nåd gäller också dig. Du måste själv klara av att skilja på det du är och det du gjort. Det finns en del hos oss alla, en innersta del, som är vårt verkliga jag och som är oändligt älskad av Gud vad vi än gör.

Sofia Torvalds


Tomas Ray, Emma Audas, Robert Lemberg och Stina Lindgård vill bli vikarie för stiftsdekanen.

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59
– Nu kan vi kombinera församligens lokala informationsbehov med den större utblick som Kyrkpressen ger, säger Boije.

Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12
Församlingsanställda uppmanas till god handhygien och att i sin verksamhet speciellt beakta riskgruppen, dit äldre och långtidssjuka hör.

Corona. På grund av Coronaviruset har man från Kyrkostyrelsen skickat ut ett cirkulär där man avråder församlingsanställda från handskakning, uppmanar till god hand- och hosthygien och betonar församlingarnas ansvar att tillhandahålla andlig vård vid krissituationer. 9.3.2020 kl. 11:31
Tapio Luoma, ärkebiskop, Evangelisk-lutherska kyrkan i är en av dom de nordiska kyrkoledarna som har undertecknat uttalandet.

europa. Nordiska kyrkoledare har undertecknat ett uttalande där dom uttrycker sin oro. 10.3.2020 kl. 13:26
Undvik gemensam nattvardskalk, lyder rekommendationen från kyrkostyrelsen.

Smitta. Inga gemensamma nattvardskalkar, traditionella psalmböcker eller kollekthåvar som går från hand till hand – det är några av de konkreta rekommendationerna från kyrkostyrelsen till församlingarna, för att förhindra spridningen av coronaviruset. 10.3.2020 kl. 10:39
Stefanie Lindroos jobbar som församlingssekreterare och informatör i Matteus församling.

ekofasta. "Jag förstod att jag lärt mig något annat utöver namnet på spännande nya veganprodukter: nämligen uppskattning." 11.3.2020 kl. 00:01
Camilla Svevar är ny kyrkoherde i Replots församling.

kyrkoherdeinstallation. Replots församling fick på söndagen ny kyrkoherde då Camilla Svevar installerades i tjänst. En välfylld kyrka hälsade den nya herden välkommen, som samtidigt skrev historia då hon är den första kvinnan som blir herde i församlingen. 8.3.2020 kl. 16:13
Åbo domkyrka är huvudkyrka för Åbo svenska församling.

val. Maria Wikstedt och Malena Björkgren, båda tf. kaplaner i Åbo svenska församling, har sökt kaplanstjänsten i Åbo svenska församling. 6.3.2020 kl. 09:09

Burma. Johan Candelin har fått inbjudan att bli biskop i Myanmar (Burma). Men han vill inte tacka ja förrän polisutredningen om Martyrkyrkans vänners insamlingstillstånd är klar. 2.3.2020 kl. 16:38
Av alla femtonåringar deltog 77,4 procent i församlingarnas skriftskolor under fjolåret.

konfirmation. Mer än trefjärdedelar av 15-åringarna deltar i konfirmandundervisningen. Sammanlagt 49 000 unga deltog i konfirmandundervisningen. Motsvarande siffror i år var var 48 133. 2.3.2020 kl. 14:06
Klaus Härö säger att han i verkligheten var mer stridslysten än filmens Stefan.

film. Klaus Härös nya film är en berättelse om tiden strax efter hans mammas död. Livet efter döden är en film där han vill se på huvudpersonerna med värme. 28.2.2020 kl. 10:24
Helen och David Weston

kärlek. Hon var en ung nunnenovis. Han var en abbot, ledare för munkarna i ett kloster. De möttes inom ramen för ett osannolikt projekt och påbörjade en 
lika osannolik resa. De förälskade sig i varandra, lämnade sina kloster och gifte sig fyra år senare. 27.2.2020 kl. 12:27
Gå till en gudstjänst eller andlig samling som du vanligtvis aldrig skulle besöka. Fråga dig: Vad får jag här? Tillåt dig själv att inte värdera eller ifrågasätta.

fasta. Vill ha ha mindre fokus på dina och andras brister? Redaktionen presenterar här tips som du kan låta dig inspireras av. 25.2.2020 kl. 09:40
I mars ordnas klädbytardagar både i Helsingfors och Ekenäs.

ekofasta. Våra kläder belastar miljön – ju fler plagg vi konsumerar, desto större belastning. En klädbytardag är ett hållbart sätt att förnya garderoben. 26.2.2020 kl. 00:01
Ulrika Mylius intervjuar Ditte Sandholm på scenen medan Christel Runne och Cecilia Stude förbereder sina frågor.

Tankar. Vad är en thinkshow? Jo, ett talkshow-inspirerat format som ska väcka tankar. Möt en grupp ungdomar som lyfte upp psykisk ohälsa i form av en thinkshow. 26.2.2020 kl. 00:01

”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00
Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02
– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00