Tanja von Knorring i Tammerfors församling väntade i 40 år med att komma ut som kvinna.
Tanja von Knorring i Tammerfors församling väntade i 40 år med att komma ut som kvinna.

Tanja von Knorring kom ut som kvinna – och kom ut som kristen

TRANSKÖNADE.

Som studerande klädde sig Tanja von Knorring första gången som kvinna 1984. I slutna sällskap och på klubbar i den tidens Helsingfors var hon kvinna om natten – och man och chef vid Luftfartsverket om dagen. Nu som 60-plus är hon kvinna helt och hållet. Bönen och tron har stött henne på vägen dit.

19.4.2023 kl. 21:41

Tänk om hon hade fått vara en ung student på 20 år med allt det studentikosa och hela yrkeskarriären framför sig! säger hon.

Tanja von Knorring, 63, kan ibland känna det bittert att det fick gå över 40 år innan hon kom ut som kvinna. Ändå sitter hon på sitt kontor i en förort till Tammerfors och berättar om både tunga och absurda händelser med ett stillsamt jämnmod.

– Men det är livets gång. Som troende ser man att allt har en mening. Det positiva är väl att jag har fått uppleva en ganska bra karriär, men till en ganska hög kostnad för mig själv. Det var ett par burnouter när jag var som högst i yrkes­livet och gick omkring och föreställde en man.

Det är fem år sedan Tanja von Knorring för sista gången var klädd i en herrkostym.

– Det var efter årsmötet vid en herrloge på Bulevarden i Helsingfors. När jag kom hem måste jag bara riva av mig de där kläderna. Aldrig mera det här! Jag såg mig i spegeln och tyckte att jag såg ut som en Ken-docka!

Därefter kom hon ut som kvinna våren 2018, efter att ha börjat processen med att korrigera sitt kön året innan. Hon blev också den första i Finland som bytte juridiskt kön utan att bli steriliserad, vilket före det hade varit kravet i Finland.

Gick ensam till kapellet

Tanja von Knorring växte upp på 1960-talet i Botby i östra Helsingfors i en konstnärlig familj. Mamma var professor i mode och kläd­design, pappa inredningsarkitekt.

Tanja, vid födseln betraktad som en pojke, var liten och spenslig till växten, blev mobbad där hon gick i Franska skolan och hette Hans Peter. Men någonstans inuti ville hon inte vara en pojke utan var rädd för vad som skulle hända i puberteten.

Hemma hade hennes mamma genom sitt jobb modetidningar med bilder av hur man kunde se ut som kvinna i stora världen.

– Att jag redan som ung fick se de där tidningarna hade nog att göra med att jag förstod någonting om mig själv. Jag har ett minne av att jag hade velat ha sådana där kläder, men det fick jag inte.

Att uppleva sig vara av fel kön är inte någonting man väljer, säger Tanja von Knorring. Man hämtar inte känslan ur någonting, den är medfödd, säger hon.

"Jag gick omkring och föreställde en man till en ganska hög kostnad för mig själv."

Tanja von Knorring hade tidigt ett andligt intresse. Hemma bad man aftonbön, Gud som haver och andra mollstruket allvarliga finska böner. Föräldrarna gick i kyrkan till jul och påsk, men Tanja gick också i söndagsskolan i Saalemkyrkan i Hagnäs. I de yngre tonåren gick hon ofta till Botby kapell i förorten, ensam.

– Jag ber hela tiden, varje dag flera gånger. Jag känner att jag får stöd av min tro i den här transi­tionen (övergången). Jag har ju haft ganska stora operationer, fem stycken nu på bara några år. Den största operationen var genitalkirurgin, som tog sex timmar och fyrtio minuter. Det var ingen liten sak.

Den sista operationen var i fjol, då man slutligen också avlägsnade brosk i hennes strupe kring adamsäpplet.

Som barn och tonåring förblev Tanja von Knorring pojke i en spenslig och späd kropp. När hon var vuxen skulle läkare konstatera att hennes bröstkorg var en kvinnas med en lungkapacitet så knapp att hon rimligtvis borde ha svimmat hela tiden.

– Jag gymnastiserade i massor, men fick aldrig några muskler. När jag var 18 år fick jag blödningar och läkarna sade att jag inte längre fick cykla, säger Tanja von Knorring.


Många vardagsproblem

Sedan april 2023 gäller den nya translagen i Finland. Efter att man har fyllt 18 år får man själv bestämma vilket kön man anser sig ha. Medicinsk korrigering är en skild och mycket större process som involverar läkares bedömning.

Tanja von Knorring hördes av riksdagens utskott om lagen, som hon ändå tycker blev rätt så konservativ på en europeisk skala.

Tanja von Knorring kom ut som kvinna 2018.


Samhällsdebatten har handlat om hur transpersoner sägs kunna trixa sig in i ”fel” omklädningsrum, simhallsbastu eller smita undan militärtjänstgöring genom att lämpligt byta juridiskt kön.

– Nej, det kan man inte. Då ska man ju leva i tolv år i fel kön, från 18 till 30. Man byter inte juridiskt kön så där bara. För mig tog det två år att få alla kreditkort och allt annat överfört på mitt nya socialsignum.

Två tredjedelar av transpersonerna är transmän som vill korrigera sitt kön. Det är ju i så fall netto för Försvarsmakten, säger hon.

Det är många vardagsproblem för den som lever med könsdysfori. Att förklara för biljett- och identitetskontroller varför namn och kön inte går ihop. Att komma ombord på flyget som MR TANJA VON KNORRING. Att som förälder på resor förklara att man faktiskt har rätt barn med sig, och så vidare.

"Jesus jobbade ju för dem som hade det sämre ställt, inte för den välmående majoriteten."

Vill komma ut en andra gång

Sexuell läggning och könsidentitet har inte heller med varandra att göra. Tanja von Knorring har själv varit gift två gånger, vardera gången med en kvinna, och är också nu förlovad med Sandra Sofia.

Med sitt ex, Maria, är hon förälder och biologisk far till en 27-årig dotter. Som föräldrar levde de utåt som i ett normalt parförhållande långt efter att Tanja hade sagt att hennes identitet var en kvinnas. Paret skilde sig 2019.

– Vi hade kärlek, säger Tanja von Knorring ömsint. Kärlek och det sexuella behöver inte alltid gå hand i hand. Många är asexuella och ändå fungerar parförhållandet. I dag kallar jag Maria för min syster. Vi blev syskon redan 2003.

I föreningen Transfeminina har Tanja von Knorring fått höra sorgliga berättelser, mest från det mera konservativa Österbotten och norra Finland om människor som blivit illa bemötta.

I samma regnbågskretsar har hon ändå nu velat komma ut själv – en andra gång – som troende kristen.

– Jag vill inte bli missförstådd i våra kretsar. Jag vill inte säga att jag är liberal för det låter politiskt. Men jag är tolerant. Jesus jobbade ju för dem som hade det sämre ställt, inte för den välmående majoriteten. Som kristna kan vi gärna uppmana människor att komma med i tron på förlåtelse och evigt liv. Men att säga att andra människor ”lever fel”, det kan vi inte göra.

Det finns kristna som kan säga att du har gjort ett val, och valt fel. Vad säger du då?

– Jag säger att ”du vet ingenting om mig, och ingenting om biologi eller medicin när du säger så. Det bästa är att du försöker hitta det som är ditt eget, och dig själv”.


Tanja von Knorring

Född i Helsingfors 1959

Ingenjörsutbildning vid Tekniska högskolan i stads- och trafikplanering. Yrkeskarriär vid Luftfartsverket och som flyg- och bussföretagare.

Kom ut som transkvinna 2018, fem könskorrigeringsoperationer 2020–2022.

Hörd av riksdagen inför 2023 års translag. Verksamhetsledare i föreningen Transfeminina och viceordförande för Seta.

Ny medlem av församlingsrådet i Tammerfors svenska församling sedan 2023.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Kalle Sällström är verksamhetsledare på Församlingsförbundet.

Förnyelse. "Hur skulle vi gå till väga om vi också skulle renovera kyrkan inifrån?" 14.4.2021 kl. 09:00
Tiina Kaaresvirta är studentpräst på Metropolia, Alexandra Eriksson socialpolitiskt ansvarig i Hankens studentkår.

Studerande. Studerande behöver stöd under undantagstiden – och antagligen klarnar det verkliga stödbehovet först när livet börjar normaliseras. 14.4.2021 kl. 00:00
Att småprata och verkligen se patienten kan för en stund lindra det som smärtar. Det vet Andreas
Ahlfors som möter sjuka och oroliga människor under varje arbetspass.

Akutvård. Andreas Ahlfors är akutvårdare och kör ambulans till vardags. För att klara jobbet måste man vara lugn och observant. Men minst lika viktigt är det med empati – att verkligen se den man vårdar. 13.4.2021 kl. 08:31
Skärmdump från huutokaupat.com

Försäljning. Karleby kyrkliga samfällighet har lagt ut församlingshemmet i Björkhagen ut på auktion på huutokaupat.com, skriver ÖT. 8.4.2021 kl. 15:50

Kyrkomötet. Det är inte möjligt att inhibera kyrkomötets första session 2021 på grund av det stora antalet frågor som ska behandlas. 7.4.2021 kl. 16:02
Sara Svensson – den snälla barnflickan som tvingades till mord. Hon talar ut i en dokumentär som har premiär på HBO Nordic på söndag.

dokumentär. En kvinna mördas. Barnflickan fälls för dådet, kvinnans man för anstiftan. Allt sker i en by i Sverige där församlingen väntar på att Jesus ska komma tillbaka, eftersom deras pastor är Kristi brud. I två år undersökte journalisterna Anton Berg och Martin Johnson vad som egentligen hände i Knutby. 3.4.2021 kl. 14:25
Eva Roos tycker att det är viktigt att vara ärlig och sann med det mörker man gått igenom.
  – Men jag tror också människor behöver mera ljus och hopp vid sidan om mörkret.

livet. Evas Roos mammas plötsliga död, när Eva var bara tio år gammal, satte djupa spår i henne. 1.4.2021 kl. 04:53

tro. Ibland är patienten mycket svag, sedan piggnar den till. Tua Forsström och Sofia Torvalds möttes i ett samtal om hur deras tro klarat av sorg och uteblivna bönesvar. 2.4.2021 kl. 07:24

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01
Man kan ju inte förstå påsken, men jag har kunnat sätta in den i ett sammanhang, säger Sören Lillkung.

Påsk. – Som människa och sångare har jag upplevt en enorm rikedom genom att ta del av påskens musikverk, säger Sören Lillkung. 31.3.2021 kl. 13:05
Patrik Hagman är teolog och författare.

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00

pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50

Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55
Niko Huttunen är forskare i teologi och Anneli Portman är socialpsykolog och värderingsforskare.

värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01
Lisa Enckell är präst och  journalist.

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00

Enkäten besvarades av 7 356 finländare över 15 år.

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15
Helhetsbilden av förändringen är tydlig, menar forskare Kimmo Ketola.

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22
Idag behöver marknadsföring inte kosta stora summor, bland annat tack vare sociala medier.

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00
Kyrkan behåller netto från vårdreformen.

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10
Biskop Bo-Göran Åstrand fascineras av ChatGPT:s predikningar och tal – även om han känner att de saknar själ.

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00