Tanja von Knorring i Tammerfors församling väntade i 40 år med att komma ut som kvinna.

Tanja von Knorring kom ut som kvinna – och kom ut som kristen

TRANSKÖNADE.

Som studerande klädde sig Tanja von Knorring första gången som kvinna 1984. I slutna sällskap och på klubbar i den tidens Helsingfors var hon kvinna om natten – och man och chef vid Luftfartsverket om dagen. Nu som 60-plus är hon kvinna helt och hållet. Bönen och tron har stött henne på vägen dit.

19.4.2023 kl. 21:41

Tänk om hon hade fått vara en ung student på 20 år med allt det studentikosa och hela yrkeskarriären framför sig! säger hon.

Tanja von Knorring, 63, kan ibland känna det bittert att det fick gå över 40 år innan hon kom ut som kvinna. Ändå sitter hon på sitt kontor i en förort till Tammerfors och berättar om både tunga och absurda händelser med ett stillsamt jämnmod.

– Men det är livets gång. Som troende ser man att allt har en mening. Det positiva är väl att jag har fått uppleva en ganska bra karriär, men till en ganska hög kostnad för mig själv. Det var ett par burnouter när jag var som högst i yrkes­livet och gick omkring och föreställde en man.

Det är fem år sedan Tanja von Knorring för sista gången var klädd i en herrkostym.

– Det var efter årsmötet vid en herrloge på Bulevarden i Helsingfors. När jag kom hem måste jag bara riva av mig de där kläderna. Aldrig mera det här! Jag såg mig i spegeln och tyckte att jag såg ut som en Ken-docka!

Därefter kom hon ut som kvinna våren 2018, efter att ha börjat processen med att korrigera sitt kön året innan. Hon blev också den första i Finland som bytte juridiskt kön utan att bli steriliserad, vilket före det hade varit kravet i Finland.

Gick ensam till kapellet

Tanja von Knorring växte upp på 1960-talet i Botby i östra Helsingfors i en konstnärlig familj. Mamma var professor i mode och kläd­design, pappa inredningsarkitekt.

Tanja, vid födseln betraktad som en pojke, var liten och spenslig till växten, blev mobbad där hon gick i Franska skolan och hette Hans Peter. Men någonstans inuti ville hon inte vara en pojke utan var rädd för vad som skulle hända i puberteten.

Hemma hade hennes mamma genom sitt jobb modetidningar med bilder av hur man kunde se ut som kvinna i stora världen.

– Att jag redan som ung fick se de där tidningarna hade nog att göra med att jag förstod någonting om mig själv. Jag har ett minne av att jag hade velat ha sådana där kläder, men det fick jag inte.

Att uppleva sig vara av fel kön är inte någonting man väljer, säger Tanja von Knorring. Man hämtar inte känslan ur någonting, den är medfödd, säger hon.

"Jag gick omkring och föreställde en man till en ganska hög kostnad för mig själv."

Tanja von Knorring hade tidigt ett andligt intresse. Hemma bad man aftonbön, Gud som haver och andra mollstruket allvarliga finska böner. Föräldrarna gick i kyrkan till jul och påsk, men Tanja gick också i söndagsskolan i Saalemkyrkan i Hagnäs. I de yngre tonåren gick hon ofta till Botby kapell i förorten, ensam.

– Jag ber hela tiden, varje dag flera gånger. Jag känner att jag får stöd av min tro i den här transi­tionen (övergången). Jag har ju haft ganska stora operationer, fem stycken nu på bara några år. Den största operationen var genitalkirurgin, som tog sex timmar och fyrtio minuter. Det var ingen liten sak.

Den sista operationen var i fjol, då man slutligen också avlägsnade brosk i hennes strupe kring adamsäpplet.

Som barn och tonåring förblev Tanja von Knorring pojke i en spenslig och späd kropp. När hon var vuxen skulle läkare konstatera att hennes bröstkorg var en kvinnas med en lungkapacitet så knapp att hon rimligtvis borde ha svimmat hela tiden.

– Jag gymnastiserade i massor, men fick aldrig några muskler. När jag var 18 år fick jag blödningar och läkarna sade att jag inte längre fick cykla, säger Tanja von Knorring.


Många vardagsproblem

Sedan april 2023 gäller den nya translagen i Finland. Efter att man har fyllt 18 år får man själv bestämma vilket kön man anser sig ha. Medicinsk korrigering är en skild och mycket större process som involverar läkares bedömning.

Tanja von Knorring hördes av riksdagens utskott om lagen, som hon ändå tycker blev rätt så konservativ på en europeisk skala.

Tanja von Knorring kom ut som kvinna 2018.


Samhällsdebatten har handlat om hur transpersoner sägs kunna trixa sig in i ”fel” omklädningsrum, simhallsbastu eller smita undan militärtjänstgöring genom att lämpligt byta juridiskt kön.

– Nej, det kan man inte. Då ska man ju leva i tolv år i fel kön, från 18 till 30. Man byter inte juridiskt kön så där bara. För mig tog det två år att få alla kreditkort och allt annat överfört på mitt nya socialsignum.

Två tredjedelar av transpersonerna är transmän som vill korrigera sitt kön. Det är ju i så fall netto för Försvarsmakten, säger hon.

Det är många vardagsproblem för den som lever med könsdysfori. Att förklara för biljett- och identitetskontroller varför namn och kön inte går ihop. Att komma ombord på flyget som MR TANJA VON KNORRING. Att som förälder på resor förklara att man faktiskt har rätt barn med sig, och så vidare.

"Jesus jobbade ju för dem som hade det sämre ställt, inte för den välmående majoriteten."

Vill komma ut en andra gång

Sexuell läggning och könsidentitet har inte heller med varandra att göra. Tanja von Knorring har själv varit gift två gånger, vardera gången med en kvinna, och är också nu förlovad med Sandra Sofia.

Med sitt ex, Maria, är hon förälder och biologisk far till en 27-årig dotter. Som föräldrar levde de utåt som i ett normalt parförhållande långt efter att Tanja hade sagt att hennes identitet var en kvinnas. Paret skilde sig 2019.

– Vi hade kärlek, säger Tanja von Knorring ömsint. Kärlek och det sexuella behöver inte alltid gå hand i hand. Många är asexuella och ändå fungerar parförhållandet. I dag kallar jag Maria för min syster. Vi blev syskon redan 2003.

I föreningen Transfeminina har Tanja von Knorring fått höra sorgliga berättelser, mest från det mera konservativa Österbotten och norra Finland om människor som blivit illa bemötta.

I samma regnbågskretsar har hon ändå nu velat komma ut själv – en andra gång – som troende kristen.

– Jag vill inte bli missförstådd i våra kretsar. Jag vill inte säga att jag är liberal för det låter politiskt. Men jag är tolerant. Jesus jobbade ju för dem som hade det sämre ställt, inte för den välmående majoriteten. Som kristna kan vi gärna uppmana människor att komma med i tron på förlåtelse och evigt liv. Men att säga att andra människor ”lever fel”, det kan vi inte göra.

Det finns kristna som kan säga att du har gjort ett val, och valt fel. Vad säger du då?

– Jag säger att ”du vet ingenting om mig, och ingenting om biologi eller medicin när du säger så. Det bästa är att du försöker hitta det som är ditt eget, och dig själv”.


Tanja von Knorring

Född i Helsingfors 1959

Ingenjörsutbildning vid Tekniska högskolan i stads- och trafikplanering. Yrkeskarriär vid Luftfartsverket och som flyg- och bussföretagare.

Kom ut som transkvinna 2018, fem könskorrigeringsoperationer 2020–2022.

Hörd av riksdagen inför 2023 års translag. Verksamhetsledare i föreningen Transfeminina och viceordförande för Seta.

Ny medlem av församlingsrådet i Tammerfors svenska församling sedan 2023.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47

Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet