Dopträdet är över två meter högt. Carl-Göran Österbacka iklädd en hatt han själv svarvat.
Dopträdet är över två meter högt. Carl-Göran Österbacka iklädd en hatt han själv svarvat.

Ett dopträd som gåva

kvevlax.

Kvevlax församling behövde ett dopträd och Carl-Göran Österbacka blev rätt man för uppdraget. – Jag har vuxit upp i ett snickeri, kan man säga. Det över två meter höga dopträdet har nu hittat sin plats i kyrkan.

19.4.2023 kl. 14:19

Carl-Göran Österbacka är pensionerad ingenjör och skicklig träsvarvkonstnär. I höstas fick han av kyrkoherde Fredrik Kass frågan om han kunde tänka sig att göra ett dopträd för församlingen, det vill säga ett träd som står i kyrkan och där en dopängel eller ett doplöv hängs upp för varje barn som döps i församlingen.

– Jag tänkte att det borde vara något svarvat, för det är det jag kan bäst. Och min verkstad är utrustad med verktyg för svarvning, berättar han.

Det finns en massa olika modeller av dopträd, men han ville inte efterapa något redan befintligt.

– Efter ett tag, kanske det var det undermedvetna som jobbade, kom jag på en design.

Han gjorde en prototyp som några från församlingen gillade, och då var det bara att fortsätta jobbet. Det rätta träslaget kunde en lokal trävaruförsäljare erbjuda.

– Jag har använt asp. Det är bra att svarva i, och det håller sig ljust rätt länge, betydligt längre än andra träslag.

Trädet består av en rund fot med en diameter på 50 cm och en grov stam på 7 cm i diameter.

– Höjden är drygt två meter. Trädet har horisontella grenar, som i sin tur har vertikala stavar av olika längd och grovlek.

Grenarna och stavarna är ordnade i fem våningar kring stammen.

– För varje våning finns 12 stavar. Jag associerar det till de tolv lärjungarna.

– Och att stavarna har olika grovlek och längd kan symbolisera olika människor. Men man får förstås lägga in vilken betydelse man vill i det.

Morfar var snickare

Carl-Göran Österbacka jobbade med dopträdet från oktober till mars i år, några timmar om dagen. Men han valde att ge trädet i gåva till församlingen.

– Min morfar var kyrkvärd och snickare, och han gjorde rätt mycket snickerisaker till kyrkan, så jag tänkte att jag fortsätter i samma spår som han.

Hans morfar, Johannes Rönnqvist, föddes 1884. Han hade ambulerande slöjdskola på olika ställen i Österbotten, var med och grundade och blev föreståndare för Kvevlax hemslöjdsskola. Samtidigt hade han ett snickeri på hemgården. Han var också kyrkvärd och ibland spelade han som kantor.

– Jag bor kvar på samma gårdsplan där morfar hade sitt hus och snickeri.

Carl-Göran växte upp med sina morföräldrar och mamma, efter att fadern dog i kriget. Morfar blev också Carl-Görans läromästare.

– Jag har vuxit upp i ett snickeri kan man säga. Jag började svarva som tonåring.

Snickeriet fick vila i många år när ingenjörsjobbet på ABB krävde sitt. Men på senare tid har det blivit en hel del hantverk.

– Jag svarvar konstföremål och har deltagit i konstrundan ett antal gånger. På andra våningen i vårt hus har jag mitt galleri som folk får besöka.

Dopänglar för alla döpta

Att transportera ett över två meter högt dopträd till kyrkan är inte gjort i en handvändning.

– Det tog några veckor att konstruera en transportställning för att få trädet till kyrkan.

På palmsöndagen i år invigdes trädet i en välbesökt festgudstjänst i Kvevlax kyrka. Barnkören sjöng, kyrkoherde Fredrik Kass berättade om dopträdet och Carl-Göran Österbacka fick komma fram och svara på frågor.

– De tre lägsta våningarna har plats för dopänglar. En ängel med det döpta barnets namn och datum hängs upp i trädet och får hänga där ett år. Sedan tas ängeln ner och respektive barn får sin ängel.

På svarvkonst.fi presenteras Carl-Göran Österbackas konst.



Det var lätt att få inre bilder för de elever som jobbade med orden vrede och avund. Tålamod och flit var svårare.

bildkonst. När bildkonsteleverna fick i uppdrag att måla antingen en dödssynd eller en dygd var det lätt att komma på idéer till synderna. Det var svårare att förstå dygderna. 13.11.2015 kl. 11:10

Evangeliska folkhögskolan i Vasa planerar riva skolbyggnader och bygga lägenheter i stället. Detta för att rädda föreningens ekonomi. 12.11.2015 kl. 11:25
Emanuel Karlsten är uppväxt inom Frälsningsarmén på Gotland. Nu bor han i Göteborg och jobbar bland annat som krönikör på Göteborgsposten.

Emanuel Karlsten: Kyrkan har blivit en kulturklubb och fritidsgård. 12.11.2015 kl. 10:46
Många flyktingar ville ta bilder av sig själva tillsammans med volontärerna på Kos. Sofia Lindgård andra från vänster.

Sofia Lindgård åkte till Kos för att hjälpa de flyktingar som kommer till ön. Det var som att stiiga ner i alla foton hon sett i tidningarna. 12.11.2015 kl. 09:51

Vasa svenska församling lyckades i år öka sitt insamlingsresultat med 140 procent jämfört med fjolåret. 10.11.2015 kl. 12:55

Ett plock bland sångerna i det nya psalmbokstillägget. Kyrkomötet godkände ett tillägg till psalmboken förra veckan. Vi har gjort en Spotify-lista med plock bland de nya melodierna. Listan är inte fullständig utan utgör endast ett urval bland alla de nya psalmerna i olika tappningar och tolkningar. 9.11.2015 kl. 10:03

Kyrkomötet gav inga eftergifter gällande kyrkans nya servicecentral Kipa. 6.11.2015 kl. 13:56

Kyrkan utreder nya äktenskapslagens juridiska följder. 5.11.2015 kl. 16:03

Kyrkomötet beslöt att stöda de kyrkliga organisationer som berörs av nedskärningar gällande biståndssamarbetet med 200 000 euro. 5.11.2015 kl. 15:12

judendom. När Yaron Nadbornik var femton frågade hans pappa varför han gick så lite i synagogan. Tio år senare frågade pappan i stället varför Yaron gick dit så ofta. 5.11.2015 kl. 14:08
Henrik Huldén är en av de främsta finlandssvenska visartisterna och en mångsysslare inom kulturfältet.

kyrkomötet 2015. Henrik Huldén har skrivit en av de nya psalmer som kyrkomötet igår godkände som tillägg till psalmboken. 5.11.2015 kl. 12:38

Till första advent nästa år får vi 147 nya psalmer att sjunga, slog kyrkomötet fast i går. 5.11.2015 kl. 09:36
Twittermolnet, sammanställt av sajten #pinnalla, visar populära teman bland finländarna på twitter tisdagen den 3 november.

twitter. Allt fler kyrkomötesombud använder sig av Twitter för att kommunicera utåt och med varandra under kyrkomötets sessioner. 4.11.2015 kl. 10:36
Efter revolutionen har SAT-7 årligen televiserat en bönenatt för Egypten i klippkyrkan i slumstaden Mokattam i Kairo. 70 000 egyptier deltog senast och evenemanget väckte stor medial uppmärksamhet.

Egyptiska myndigheter har censurerat programproduktion och direktsändningar från SAT-7 i Kairo. 4.11.2015 kl. 10:06

sanni grahn-laasonen. I statsmaktens hälsning på kyrkomötet tackade Sanni Grahn-Laasonen församlingarna för deras insatser i flyktingarbetet, framför för den nödkvartering de ordnat. 4.11.2015 kl. 08:11

Ett varierat program ordnas för ungdomarna hela helgen.

HÖSTDAGARNA. Höstdagarna pågår som bäst i Toijala och har samlat 400 ungdomar. 6.11.2021 kl. 13:20
Janette Lagerroos ser fram emot att återvända till Houtskär som kaplan.

kaplansval. Ett enhällig kapellråd valde igår kväll Janette Lagerroos till ny kaplan i Houtskär. – Jag är jätteglad att jag fick jobbet, säger hon. 4.11.2021 kl. 14:27
Måttet är rågat, säger Harry S. Backström och avgår som kyrkoherde i Väståbolands svenska församling.

VÄSTÅBOLANDS SVENSKA FÖRSAMLING. Harry S. Backström meddelade på onsdagskvällen att han avgår som kyrkoherde för Väståbolands svenska församling. Han tillkännagav sitt beslut via ett e-postmeddelande som gick ut till anställda, förtroendevalda och media. 3.11.2021 kl. 20:46
Domkapitlet fattade beslut om att avstänga Dennis Svenfelt från prästämbetet vid sitt möte idag.

AVSTÄNGNING. Dennis Svenfelt blir avstängd från prästämbetet för fyra månader, meddelar domkapitlet idag. – När man inte kan sköta sin tjänst som det ankommer en tjänsteman är man inte lämplig för jobbet, säger Lars-Eric Henricson, som är lagfaren assessor vid domkapitlet. 28.10.2021 kl. 16:33
– Jag tycker att kristendomens kanske viktigaste budskap är att det finns en chans att göra bättring, att försöka på nytt och få en andra chans, säger Anders Adlercreutz.

PERSONPORTRÄTT. Anders Adlercreutz lagar hellre mat än talar inför publik. Han tycker mer om rutiner än improvisation. Han anser att det finländska samhällets superkraft är förtroendet vi känner för andra. – Jag önskar att vi kunde känna tillit också till personer som inte ser ut som vi. 27.10.2021 kl. 08:23