Dopträdet är över två meter högt. Carl-Göran Österbacka iklädd en hatt han själv svarvat.
Dopträdet är över två meter högt. Carl-Göran Österbacka iklädd en hatt han själv svarvat.

Ett dopträd som gåva

kvevlax.

Kvevlax församling behövde ett dopträd och Carl-Göran Österbacka blev rätt man för uppdraget. – Jag har vuxit upp i ett snickeri, kan man säga. Det över två meter höga dopträdet har nu hittat sin plats i kyrkan.

19.4.2023 kl. 14:19

Carl-Göran Österbacka är pensionerad ingenjör och skicklig träsvarvkonstnär. I höstas fick han av kyrkoherde Fredrik Kass frågan om han kunde tänka sig att göra ett dopträd för församlingen, det vill säga ett träd som står i kyrkan och där en dopängel eller ett doplöv hängs upp för varje barn som döps i församlingen.

– Jag tänkte att det borde vara något svarvat, för det är det jag kan bäst. Och min verkstad är utrustad med verktyg för svarvning, berättar han.

Det finns en massa olika modeller av dopträd, men han ville inte efterapa något redan befintligt.

– Efter ett tag, kanske det var det undermedvetna som jobbade, kom jag på en design.

Han gjorde en prototyp som några från församlingen gillade, och då var det bara att fortsätta jobbet. Det rätta träslaget kunde en lokal trävaruförsäljare erbjuda.

– Jag har använt asp. Det är bra att svarva i, och det håller sig ljust rätt länge, betydligt längre än andra träslag.

Trädet består av en rund fot med en diameter på 50 cm och en grov stam på 7 cm i diameter.

– Höjden är drygt två meter. Trädet har horisontella grenar, som i sin tur har vertikala stavar av olika längd och grovlek.

Grenarna och stavarna är ordnade i fem våningar kring stammen.

– För varje våning finns 12 stavar. Jag associerar det till de tolv lärjungarna.

– Och att stavarna har olika grovlek och längd kan symbolisera olika människor. Men man får förstås lägga in vilken betydelse man vill i det.

Morfar var snickare

Carl-Göran Österbacka jobbade med dopträdet från oktober till mars i år, några timmar om dagen. Men han valde att ge trädet i gåva till församlingen.

– Min morfar var kyrkvärd och snickare, och han gjorde rätt mycket snickerisaker till kyrkan, så jag tänkte att jag fortsätter i samma spår som han.

Hans morfar, Johannes Rönnqvist, föddes 1884. Han hade ambulerande slöjdskola på olika ställen i Österbotten, var med och grundade och blev föreståndare för Kvevlax hemslöjdsskola. Samtidigt hade han ett snickeri på hemgården. Han var också kyrkvärd och ibland spelade han som kantor.

– Jag bor kvar på samma gårdsplan där morfar hade sitt hus och snickeri.

Carl-Göran växte upp med sina morföräldrar och mamma, efter att fadern dog i kriget. Morfar blev också Carl-Görans läromästare.

– Jag har vuxit upp i ett snickeri kan man säga. Jag började svarva som tonåring.

Snickeriet fick vila i många år när ingenjörsjobbet på ABB krävde sitt. Men på senare tid har det blivit en hel del hantverk.

– Jag svarvar konstföremål och har deltagit i konstrundan ett antal gånger. På andra våningen i vårt hus har jag mitt galleri som folk får besöka.

Dopänglar för alla döpta

Att transportera ett över två meter högt dopträd till kyrkan är inte gjort i en handvändning.

– Det tog några veckor att konstruera en transportställning för att få trädet till kyrkan.

På palmsöndagen i år invigdes trädet i en välbesökt festgudstjänst i Kvevlax kyrka. Barnkören sjöng, kyrkoherde Fredrik Kass berättade om dopträdet och Carl-Göran Österbacka fick komma fram och svara på frågor.

– De tre lägsta våningarna har plats för dopänglar. En ängel med det döpta barnets namn och datum hängs upp i trädet och får hänga där ett år. Sedan tas ängeln ner och respektive barn får sin ängel.

På svarvkonst.fi presenteras Carl-Göran Österbackas konst.



– När man spelar fotboll gör man misstag som känns tunga ibland. Men livet går ju vidare och Jesus har ju fortfarande vunnit seger. Jag försöker ha den inställningen att ”jag kör igen”.

andreaskyrkan. Ifol scoutade fotbollsklubben HJK Nils Svensson på en match i Ettan i Sverige. Ett år senare är han med i ungdomsledarteamet i Andreaskyrkan i Helsingfors. 12.10.2023 kl. 12:00
Ellen Strömberg tycker om gamla saker, gamla hus och gamla människor. Hon har återupptäckt att det är roligt att resa och jobbar som bäst på sin nästa bok och en hållbar vardag.

SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00
Johanneskyrkan är Johannes församlings huvudkyrka.

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09
Henrik Törnqvist är kyrko-
herde på industriorten Trollhättan norr om Göteborg.

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32
Lika kyrkor, men olika roll för församlingsledarna.

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24
Erik Wessman blev prästvigd under coronapandemin – och inom ett år kyrkoherde.

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36
Louise Britze i Simeons kirke i Köpenhamn har fokus på studerande, unga vuxna och diakoni.

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34
– Filmen ger en bra bild av hur en kristen församling borde verka och hur Jesusrörelsen tog hand om människor.

film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05
Församlingspastor Annica Smeds, kyrkoherde Per Stenberg och biskop Bo-Göran Åstrand.

KVINNA OCH PRÄST. På andra försöket lyckades församlingsrådet i Karleby svenska församling enas om ett utlåtande till domkapitlet i Borgå stift gällande Annica Smeds förordnande som församlingspastor till församlingen. Nu föreslår man att förordnandet blir tidsbestämt till två år och beslutet kom efter omröstning där rösterna föll 9-3. 6.10.2023 kl. 10:25
För Annika Holm blev Alpha en oas av djupa samtal, och en plats att hitta tillbaka till sin relation med Gud.

jakobstad. Annika Holm hade glömt hur man gör då man stillar sig. I dag är hennes vardag lika stressig som förr, men hon har hittat små stunder av andakt. 22.9.2023 kl. 10:35
– Den lutherska kyrkan har av tradition betonat arbetets värde. Människovärdet är däremot alltid större än arbetets värde.

REGERINGSPROGRAMMET. Ärkebiskop Tapio Luoma kommenterar i ett ställningstagande den senaste tidens diskussion om de förslag till lagändringar som regeringen gjort. – Kyrkan inte får tiga om fattigdomen i samhället, säger han. 4.10.2023 kl. 15:38
Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström har sökt kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo.

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström söker kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Det blir församlingsmedlemmarna som får välja herde. 2.10.2023 kl. 13:25
En av Claus Terlindens favoritpsalmer: ”Möt mig nu som den jag är.”

TILLGÄNGLIGHET. Då Claus Terlinden säger ”min församling” syftar han på alla människor med intellektuell funktionsnedsättning inom Borgå stift. I den församlingen är tomt prat överflödigt och vänskap avgörande. 29.9.2023 kl. 13:18
Efter många år som skolpräst blev Hanna Similä präst på Helsingfors-Vanda.

FLYGPLATSPRÄST. Flygplatsprästen Hanna Similä arbetar där många människor går genom gaten och porten till någonting nytt. Eller kommer hem igen. 26.10.2023 kl. 19:00
Domkapitlet trummade igenom Annica Smeds som första kvinnan som präst i Karleby.

KVINNA OCH PRÄST. Domkapitlet i Borgå väntade inte på ett utlåtande från församlingen, efter att församlingsrådet bromsade pappret. Rådsmedlemmar i Karleby upplever sig "överkörda" efter domkapitlets resoluta beslut att förordna Annica Smeds. 28.9.2023 kl. 15:05

Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00