– Det handlar inte om mig, utan om forskningens frihet, säger Mika Vähäkangas till KP.

ÅA-teologen Mika Vähäkangas befarar rättssak för avhandling i Sverige

forskning.

Forskningschef Mika Vähäkangas vid Åbo Akademi befarar ett åtal för en avhandling, vars författare han handledde i Lund i Sverige. Den omstridda avhandlingen ville blottlägga svenska islamistiska nätverk.

17.4.2023 kl. 14:28

I den sal som brukar användas för doktorsmiddagar i humanistiska fakultetens huvudbyggnad Lux vid Lunds universitet var stämningen spänd. Någon timme innan hade den svensk-egyptiske doktoranden Sameh Egyptson en trappa ner disputerat för teologie doktors grad.

Auditorium 121 hade varit fullsatt, under stort säkerhetspådrag med civilklädd polis. Avhandlingen på över 700 sidor handlade om islamism i Sverige.

Sameh Egyptson, en 56-årig forskare med rötter som koptisk kristen i Egypten, hade fått se många av sina kolleger vid universitetet utebli från doktorsmiddagen.

Hans avhandling hade betraktats som kontroversiell. Den pekar ut enskilda svenskar som medlemmar i det Muslimska brödraskapet, ett ultrakonservativt nätverk som sägs verka i 70 länder.

Betygsnämnden dröjde. Till sist anlände den med beskedet att Egyptson hade godkänts, men med rösterna 2–1. Senare har avhandlingen anmälts till tre olika akademiska instanser för bristande forskningsetik.

Sameh Egyptsons handledare var den finländska teologen Mika Vähäkangas, tidigare professor i missiologi och ekumenik i Lund. I dag är han sedan 2021 forskningschef vid Åbo Akademi och dess teologiskt inriktade Polininstitut.

– Det slutar ganska sannolikt i domstol. Det finns inget riktigt prejudikat på sådan här forskning. Någon som är missnöjd över beslut om forskningsetiken i den tror jag kommer att överklaga, säger han till Kyrkpressen.



Sameh Egyptsson

Vanliga svenska muslimer uthängda?

Sameh Egyptson har arbetat med sin avhandling i nästan 25 år och jobbade med den redan 2009 när Mika Vähäkangas blev professor i missiologi och ekumenik i Lund.

I avhandlingen använder Sameh Egyptson sig av offentliga källor, också arabiskspråkiga webbplatser och sociala medier, för att med ett unikt material dokumentera det rätt så ogripbara Muslimska brödraskapet.

"Grejen är att en avhandling måste ha källor. Om man refererar till en offentligt tillgänglig webbsida där en persons namn finns så är hen inte längre anonym."

I Sverige skyddar en lag om etisk prövning av forskning sedan 2004 personer som berörs av akademiska arbeten. Vähäkangas och Egyptson har där­emot argumenterat att forskningen inleddes innan lagen trädde i kraft, men att den ändå har ”följt dess anda”.

Vid disputationen i Lund uppträder en ung svensk muslimsk man i publiken. Att hans namn har publicerats i avhandlingen, säger han, kan innebara fara för honom och hans familj, om de reser i länder som klassar Muslimska brödraskapet som en terrororganisation. Det har flera muslimländer som Syrien, Egypten och Saudiarabien gjort. I Europa har också Österrike gjort detsamma.

– Men grejen är att en avhandling måste ha källor, säger Mika Vähäkangas. Om man refererar till en offentligt tillgänglig webbsida där en persons namn finns så är hen inte längre anonym. Att bara förvara namnen någonstans och gömma dem på det sättet var inte något jag ansåg man behövde göra, det var min tolkning. Och jag kan ha fel. Det får vi se.

Vill bygga ett samhälle på islams grund

Muslimska brödraskapet är en konservativ, islamistisk väckelserörelse med rötter i Egypten.

Islamism står i vårt språkbruk ofta för våldsbenägen islam, men för grundaren, den egyptiske skolläraren Hassan al-Banna i hamnstaden Ismalia år 1928 gällde det snarare att genom bildning bygga ett samhälle på muslimsk grund.

Al-Banna bodde intill den västbyggda Suezkanalen och intill den brittiska kolonialmaktens högkvarter. Brödraskapet växte snabbt som en protest mot det man såg som västligt inflytande och förfall.

Sameh Egyptson säger att han efter att ha lagt ”hundratals pusselbitar av ideologi, politik, organistoriska band, skrifter och webbsidor” kan påvisa al-Bannaideologins inflytande i Sverige. Det ska framför allt kretsa kring Islamiska förbundet eller stormoskén på Södermalm i Stockholm.

Också Finlands muslimer ska enligt Sameh Egyptsons avhandling ha organiserat sig 1987 som trossamfund just genom Muslimska brödraskapets inflytande.

Tidningen Kirkko ja kaupunki har skrivit om att Islamska rådet i Finland, grundat 2006, ska höra hemma i samma sfär. Dess första ordförande var den nyligen bortgångne imamen och muslimledaren Anas Hajjar (1969–2022). Numera ska offentliga kopplingar till brödraskapet ha tunnats ut i dokument och webbsidor, skrev tidningen 2017.

Sverigedemokraterna hakade på bok

Trots att Lunds universitet har en egen professur i islamologi var det missions- och ekumenikteologen Mika Vähäkangas som ”ärvde” Sameh
Egyptson som doktorand.

– Hans avhandling handlade allt mer om hur interreligiös dialog i Sverige har använts som täckmantel för politiska projekt, säger han.

Sameh Egyptson har också offentligt sagt att nätverket skickligt genom åren ska ha lobbat fram ett stort muslimskt inflytande särskilt bland svenska socialdemokrater.

Det fick de konkurrerande Sverige­demo­kraterna (SD) att erbjuda Sameh Egyptson samarbete kring hans tidigare bok Erövringen (2020) – vilket han tackade nej till.

"Det är helt möjligt att jag liksom hamnar därute helt själv. Men för mig är det viktigare vad som sker med forskningens frihet än vad som sker med mig."

Handledaren Mika Vähäkangas förutspådde ”en skitstorm” kring avhandlingen, och sade sig vara medveten om hur luntan kan komma att användas politiskt, av islam- och invandrarkritiker i Sverige.

– Jag är för demokrati, öppenhet och mot all slags fascism och nazism. Det är solklart. Men det hade varit oetiskt av mig att blockera ett akademiskt arbete för att det kan ha politiska konsekvenser som jag ogillar. Så får man inte göra.

Står ensam inför rättsprocess

Kritiken mot avhandlingen har också utanför den akademiska världen varit hård. Den har betecknats som allt från ”rasistisk” till ”konspirationsteoretisk”. Själv har Sameh Egyptson sagt att han inte hänger ut islam i Sverige som sådant, utan ett nätverk inom den kulturkretsen.

Rättsprocessen komma att vänta både honom och Mika Vähäkangas. Det är oklart om och hur Lunds universitet då står bakom dem.

– Det kan jag inte veta, säger Mika Vähäkangas. Det jag vet är att min före detta fackförening (i Sverige) inte står bakom mig. Och mitt fack i Finland hanterar inte juridiska processer utomlands. Så det är helt möjligt att jag liksom hamnar därute helt själv. Men för mig är det viktigare vad som sker med forskningens frihet än vad som sker med mig.



Sameh Egyptson-affären

Sameh Egyptson, svensk-egyptier, disputerade i våras i Lund om Muslimska brödraskapet. Avhandlingen är kontroversiell för sina metoder.

Mika Vähäkangas, forskningschef vid ÅA:s Polin­institut var handledare och kan stå inför en rättssak för påstått bristande forskningsetik.

Muslimska brödraskapet är en islamistisk, men numera en i hög grad icke-våldsorienterad väckelserörelse som lobbar för samhällen på islams grund. Grundad i Egypten 1928.

I bland annat Sverige, Storbritannien och Österrike har myndigheterna tidvis oroats över rörelsens inflytande.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47

Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet