– Det handlar inte om mig, utan om forskningens frihet, säger Mika Vähäkangas till KP.

ÅA-teologen Mika Vähäkangas befarar rättssak för avhandling i Sverige

forskning.

Forskningschef Mika Vähäkangas vid Åbo Akademi befarar ett åtal för en avhandling, vars författare han handledde i Lund i Sverige. Den omstridda avhandlingen ville blottlägga svenska islamistiska nätverk.

17.4.2023 kl. 14:28

I den sal som brukar användas för doktorsmiddagar i humanistiska fakultetens huvudbyggnad Lux vid Lunds universitet var stämningen spänd. Någon timme innan hade den svensk-egyptiske doktoranden Sameh Egyptson en trappa ner disputerat för teologie doktors grad.

Auditorium 121 hade varit fullsatt, under stort säkerhetspådrag med civilklädd polis. Avhandlingen på över 700 sidor handlade om islamism i Sverige.

Sameh Egyptson, en 56-årig forskare med rötter som koptisk kristen i Egypten, hade fått se många av sina kolleger vid universitetet utebli från doktorsmiddagen.

Hans avhandling hade betraktats som kontroversiell. Den pekar ut enskilda svenskar som medlemmar i det Muslimska brödraskapet, ett ultrakonservativt nätverk som sägs verka i 70 länder.

Betygsnämnden dröjde. Till sist anlände den med beskedet att Egyptson hade godkänts, men med rösterna 2–1. Senare har avhandlingen anmälts till tre olika akademiska instanser för bristande forskningsetik.

Sameh Egyptsons handledare var den finländska teologen Mika Vähäkangas, tidigare professor i missiologi och ekumenik i Lund. I dag är han sedan 2021 forskningschef vid Åbo Akademi och dess teologiskt inriktade Polininstitut.

– Det slutar ganska sannolikt i domstol. Det finns inget riktigt prejudikat på sådan här forskning. Någon som är missnöjd över beslut om forskningsetiken i den tror jag kommer att överklaga, säger han till Kyrkpressen.



Sameh Egyptsson

Vanliga svenska muslimer uthängda?

Sameh Egyptson har arbetat med sin avhandling i nästan 25 år och jobbade med den redan 2009 när Mika Vähäkangas blev professor i missiologi och ekumenik i Lund.

I avhandlingen använder Sameh Egyptson sig av offentliga källor, också arabiskspråkiga webbplatser och sociala medier, för att med ett unikt material dokumentera det rätt så ogripbara Muslimska brödraskapet.

"Grejen är att en avhandling måste ha källor. Om man refererar till en offentligt tillgänglig webbsida där en persons namn finns så är hen inte längre anonym."

I Sverige skyddar en lag om etisk prövning av forskning sedan 2004 personer som berörs av akademiska arbeten. Vähäkangas och Egyptson har där­emot argumenterat att forskningen inleddes innan lagen trädde i kraft, men att den ändå har ”följt dess anda”.

Vid disputationen i Lund uppträder en ung svensk muslimsk man i publiken. Att hans namn har publicerats i avhandlingen, säger han, kan innebara fara för honom och hans familj, om de reser i länder som klassar Muslimska brödraskapet som en terrororganisation. Det har flera muslimländer som Syrien, Egypten och Saudiarabien gjort. I Europa har också Österrike gjort detsamma.

– Men grejen är att en avhandling måste ha källor, säger Mika Vähäkangas. Om man refererar till en offentligt tillgänglig webbsida där en persons namn finns så är hen inte längre anonym. Att bara förvara namnen någonstans och gömma dem på det sättet var inte något jag ansåg man behövde göra, det var min tolkning. Och jag kan ha fel. Det får vi se.

Vill bygga ett samhälle på islams grund

Muslimska brödraskapet är en konservativ, islamistisk väckelserörelse med rötter i Egypten.

Islamism står i vårt språkbruk ofta för våldsbenägen islam, men för grundaren, den egyptiske skolläraren Hassan al-Banna i hamnstaden Ismalia år 1928 gällde det snarare att genom bildning bygga ett samhälle på muslimsk grund.

Al-Banna bodde intill den västbyggda Suezkanalen och intill den brittiska kolonialmaktens högkvarter. Brödraskapet växte snabbt som en protest mot det man såg som västligt inflytande och förfall.

Sameh Egyptson säger att han efter att ha lagt ”hundratals pusselbitar av ideologi, politik, organistoriska band, skrifter och webbsidor” kan påvisa al-Bannaideologins inflytande i Sverige. Det ska framför allt kretsa kring Islamiska förbundet eller stormoskén på Södermalm i Stockholm.

Också Finlands muslimer ska enligt Sameh Egyptsons avhandling ha organiserat sig 1987 som trossamfund just genom Muslimska brödraskapets inflytande.

Tidningen Kirkko ja kaupunki har skrivit om att Islamska rådet i Finland, grundat 2006, ska höra hemma i samma sfär. Dess första ordförande var den nyligen bortgångne imamen och muslimledaren Anas Hajjar (1969–2022). Numera ska offentliga kopplingar till brödraskapet ha tunnats ut i dokument och webbsidor, skrev tidningen 2017.

Sverigedemokraterna hakade på bok

Trots att Lunds universitet har en egen professur i islamologi var det missions- och ekumenikteologen Mika Vähäkangas som ”ärvde” Sameh
Egyptson som doktorand.

– Hans avhandling handlade allt mer om hur interreligiös dialog i Sverige har använts som täckmantel för politiska projekt, säger han.

Sameh Egyptson har också offentligt sagt att nätverket skickligt genom åren ska ha lobbat fram ett stort muslimskt inflytande särskilt bland svenska socialdemokrater.

Det fick de konkurrerande Sverige­demo­kraterna (SD) att erbjuda Sameh Egyptson samarbete kring hans tidigare bok Erövringen (2020) – vilket han tackade nej till.

"Det är helt möjligt att jag liksom hamnar därute helt själv. Men för mig är det viktigare vad som sker med forskningens frihet än vad som sker med mig."

Handledaren Mika Vähäkangas förutspådde ”en skitstorm” kring avhandlingen, och sade sig vara medveten om hur luntan kan komma att användas politiskt, av islam- och invandrarkritiker i Sverige.

– Jag är för demokrati, öppenhet och mot all slags fascism och nazism. Det är solklart. Men det hade varit oetiskt av mig att blockera ett akademiskt arbete för att det kan ha politiska konsekvenser som jag ogillar. Så får man inte göra.

Står ensam inför rättsprocess

Kritiken mot avhandlingen har också utanför den akademiska världen varit hård. Den har betecknats som allt från ”rasistisk” till ”konspirationsteoretisk”. Själv har Sameh Egyptson sagt att han inte hänger ut islam i Sverige som sådant, utan ett nätverk inom den kulturkretsen.

Rättsprocessen komma att vänta både honom och Mika Vähäkangas. Det är oklart om och hur Lunds universitet då står bakom dem.

– Det kan jag inte veta, säger Mika Vähäkangas. Det jag vet är att min före detta fackförening (i Sverige) inte står bakom mig. Och mitt fack i Finland hanterar inte juridiska processer utomlands. Så det är helt möjligt att jag liksom hamnar därute helt själv. Men för mig är det viktigare vad som sker med forskningens frihet än vad som sker med mig.



Sameh Egyptson-affären

Sameh Egyptson, svensk-egyptier, disputerade i våras i Lund om Muslimska brödraskapet. Avhandlingen är kontroversiell för sina metoder.

Mika Vähäkangas, forskningschef vid ÅA:s Polin­institut var handledare och kan stå inför en rättssak för påstått bristande forskningsetik.

Muslimska brödraskapet är en islamistisk, men numera en i hög grad icke-våldsorienterad väckelserörelse som lobbar för samhällen på islams grund. Grundad i Egypten 1928.

I bland annat Sverige, Storbritannien och Österrike har myndigheterna tidvis oroats över rörelsens inflytande.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


KORANFORSKARE. Många muslimer upplever pressen från västvärlden som outhärdlig, säger Torsten Sandell, som bott länge i Turkiet och forskat i Koranen. 23.11.2023 kl. 08:00

livskris. När hon var fem år hittade Mari Koli sin pappa död. Det är egentligen där berättelsen om krig, en utbränd vd och att vandra sig frisk börjar. – Jag hörde en röst som sa: Du måste gå till Santiago de Compostela. 22.11.2023 kl. 13:01

EKENÄS. I tider när kyrkobyggnader blir nattklubbar eller bostäder går Betesdaförsamlingen i Ekenäs mot strömmen. Frikyrkan har köpt och renoverar den mer än 150 år gamla träbyggnaden Ekenäs seminarium. 21.11.2023 kl. 18:19

KYRKOMÖTET. Ombuden Ulla-Maj Wideroos, Patrik Hagman och Rolf Steffansson har meddelat att de inte ställer upp för omval när ett nytt kyrkomöte ska väljas i februari. Kyrkpressen bad dem sammanfatta de senaste fyra åren och slutsatsen blev – det går kanske framåt, men framför allt går det långsamt. 20.11.2023 kl. 13:11

HÖSTDAGARNA. I år reste hela 600 ungdomar från olika håll i Svenskfinland till Höstdagarna i Toijala. Elis Storsjö från Mariehamn var en av dem. 20.11.2023 kl. 12:54

KYRKLIGA VAL. Kandidatnomineringen inför kyrkomötesvalet och valet av stiftsfullmäktige avslutades i onsdags. Här följer en preliminär sammanställning av listorna och kandidaterna. 17.11.2023 kl. 16:10

ETT GOTT RÅD. Då artisten Jukka Leppilampi var 20 år hittade han de vägar i livet som han traskat på sedan dess. Han ångrar nästan ingenting. 16.11.2023 kl. 11:42

sibbo. Sibbo svenska församling har fyra manliga medarbetare, och alla är duktiga sångare. De bildar kvartetten Vaneo, och nu övar de inför julkonserter i Sibbo gamla kyrka. 15.11.2023 kl. 16:08

RELIGIÖST TRAUMA. Hon har vuxit upp i en religiös miljö, där hon utvecklade en posttraumatisk stress. Men trots att hon försökt har Jennifer Granqvist inte förlorat sin tro. Tvärtom – tron har blivit starkare. 15.11.2023 kl. 15:17

KYRKOMÖTET. Den 6 till 10 november har kyrkomötet sammanstrålat i Åbo. Rolf Steffansson är ett av de ombud som varit på plats under sittande kyrkomötets sista plenum. 10.11.2023 kl. 12:04

ANDLIGT VÅLD. Andligt våld förekommer överallt – i parrelationer, i familjer och i församlingar. Då Gud används för att få dig att känna dig mindre, då är det aldrig dig det är fel på. Det konstaterar Sara Mikander och Catharina Englund som leder en grupp för personer som blivit utsatta. 8.11.2023 kl. 13:20

Stiftsdagarna. Stiftsdagarna i Borgå blev en fest värdig en hundraåring. Men mellan serveringarna, minglet och samvaron dryftades också de tunga frågorna: vad är kyrkans uppgift i en värld präglad av krig, och vad ska vi släppa taget om då pengarna tryter? 8.11.2023 kl. 14:52

ANDETAG. Karin Westerlund är ett nytt tillskott i bloggen Andetag. 7.11.2023 kl. 18:00

podd. En ny podd har sett dagens ljus! I vinter vill Sofia Torvalds och Robin Nyman inspirera till hudlösa samtal, för att livet kan vara nog så ensamt ändå. 7.11.2023 kl. 08:00

VEM ÄR DU?. År 2019 var Elisabeth Stubb, som är doktor i historia och forskare, utan jobb. Den våren bestämde hon sig för att göra något hon drömt om ända sedan hon läste om det i Kyrkpressen för många år sedan: vandra Israelleden, vandringsleden genom Israel. Upplevelsen blev en bok som känns väldigt aktuell. 6.11.2023 kl. 18:53

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet