– Jag satt nästan mer utanför dörren än inne i klassrummet. Nu sitter min lärare i församlingsrådet med mig.
– Jag satt nästan mer utanför dörren än inne i klassrummet. Nu sitter min lärare i församlingsrådet med mig.

”Om biskopen börjar krångla får han gå ut”

Personligt.

Staffan ”pastorn” Björklund, stuvare och skogshuggare, har aldrig brytt sig om människors titlar. – Jag brukar alltid säga att alla som kliver över tröskeln till Herrens hus är likvärdiga.

20.4.2023 kl. 18:00

Mitt största nöje och det absolut billigaste är att prata med folk, säger Staffan ”pastorn” Björklund från Karis, och ler lite finurligt.

När han studerade till skogshuggare som 15-åring fick han sitt smeknamn, ”pastorn”.

– Jag talade väl alltid om mina kyrkliga aktiviteter och drog till och med fram något roligt. Ännu idag kallas jag ”pastorn” i Karis.

En gång ringde han till en stockbilschaufför och presenterade sig med sitt riktiga namn.

– När vi slutade frågade han: ”Alltså vad sa du att du heter?” När jag sa ”det är ju pastorn” sa han ”är du pastorn du din jävel?”. Jag brukar alltid säga att även Fantomen kommer ut som civil någon gång.

Hans ”kyrkliga aktiviteter” började i skriftskolan.

– Vi hade en ”snärtiger” präst, Claus Terlinden. Det var han som ledde mig in på den här vägen.


Det värsta en mor kan uppleva

Han växte upp i Karis med elva syskon och sina föräldrar.

– Men nu har jag bara har tio syskon i livet.

Den 17 november år 1991 hände det som inte får hända. När Staffan var tio år dog hans storebror.

– En söndag morgon knackade två poliser på dörren. Mamma blev helt likblek, för hon visste ju att det hade hänt något.

Staffans äldsta bror och hans flickvän hade krockat med en ambulans. De dog.

– Jag kommer inte själv ihåg så mycket, jag var så liten. Det var en dubbelbegravning. Min mamma sa alltid att det värsta en mor kan uppleva är att begrava sitt eget barn. Hon kom aldrig över det.

Staffan har berättat för sin pojke, som är elva år, om att han har en farbror som inte finns, och en farmor som inte finns. Hans mor fick cancer 2007.

– Hon tyckte inte om att människor ”ojade och vojade sig”. En gång, när jag och min sambo hälsade på henne på försommaren, satt vi och drack kvällste. Då sa hon: ”Ja, nu har det farit över till levern.” Och så talade vi inte mera om det.

Mamman dog som 54-åring, på hösten 2009.

– Hon sa alltid att när hon dör så ska hon i samma grav som min bror. Jag saknar henne. Hon har gjort mig till den jag är idag.

Hon sa alltid att när hon dör så ska hon i samma grav som min bror. Jag saknar henne. Hon har gjort mig till den jag är idag.


Tycker inte om titlar

Samma år då hans mamma dog fick Staffan en förfrågan om att vikariera som kyrkvaktmästare.

– Jag tyckte direkt att det var roligt.

Han bor några stenkast från Sankta Katarina kyrka i Karis. Han börjar nästan alltid prata med människor i kyrkan.

– Jag kommer ihåg när ärkebiskop Tapio Luoma, som på den tiden var biskop för Esbo stift, besökte den finska församlingen på orten.

– Alla sprang som yra höns. Någon frågade mig varför jag kunde vara så lugn. Jag sa: ”Alla som kliver över tröskeln Herrens hus är likvärdiga.” Och det har jag hållit fast vid hela livet.

Han lugnade de anställda genom att säga så här: ”Om biskopen börjar krångla får han gå ut och lugna ner sig och komma till in tillbaka igen.”

– Innan gudstjänsten började satt Luoma och jag och pratade om skog i tio minuter i sakristian. Han var väldigt intresserad och tyckte det var så trevligt.

Staffan har aldrig brytt sig om människors titlar.

– För vi människor är ju ändå alla lika.

Som vikarierande vaktmästare har han många gånger varit med på kyrkoherdekonferens på Lärkkulla.

– Jag har också gått på kvällste med kyrkoherdarna. Då brukar jag alltid ställa kluriga frågor. En fråga jag ställde en gång är varför man är uppklädd med fina kostymer när man är på en begravning. De svarade: Det är för att hedra den döda. Då frågade jag: ”Om jag dör då, som aldrig brytt mig om fina kläder? Hedrar man mig då?” Men det hade kyrkoherdarna inget svar på.

Nu med nya regler uppifrån kan han inte vara vaktmästare, på grund av att han sitter i församlingsrådet.

– Men jag har fortfarande nycklarna till kyrkan. Om det riktigt krisar till sig, till exempel om någon blir sjuk, så kan jag hjälpa till.




Du sitter i församlingsrådet för tredje perioden. Varför ställde du upp?

– Där kan man ändå göra någonting viktigt. För någon måste tyvärr hålla lite ordning, skojar Staffan.

Han är yngst i rådet.

– Yngst, det är jag. Men inte vackrast.

När Staffan gick i högstadiet var hans klassföreståndare också hans religionslärare.

– Jag var kanske inte den snällaste eleven. Jag satt nästan mer utanför dörren än inne i klassrummet. Nu sitter min lärare i församlingsrådet med mig. Numera kommer vi överens hur bra som helst.


Alla är lite skitiga

Staffan jobbar sedan två år tillbaka som stuvare i Ingå hamn.

– Vi tömmer och lassar på båtarna, kör hjullastare och truck. Vi har ett bra gäng som har roligt, för det mesta. Fast arbetet är jävligt och tungt, och alla är lite skitiga. Men vi håller humöret uppe genom att skoja med varandra.

Han har också allvarsamma samtal med sina kollegor.

– Ofta är det så att folk vill berätta en massa för mig. Många säger att det är så enkelt prata med mig. Vissa berättar sådant som de inte har berättat för någon på arbetsplatsen tidigare. Skulle jag inte tycka om att lyssna så hade jag aldrig ha engagerat mig i kyrkan. Det är så intressant att lyssna på allt.


Hurudan är din relation till Gud?

– Det var en svår fråga. Något tror jag på, men jag vet inte riktigt vad. Men det vet jag att någon gång när det varit mycket stressigt och jag har varit på jobb i kyrkan så det finns inte något skönare än att släcka belysningen, och kanske låta lamporna lysa på altaret. Och så sitter jag och lyssnar på musik i kyrkan, helt ensam. Där sitter jag en god stund. Det finns inget mer rofyllt.

Text och foto: Christa Mickelsson


Ledare. I förra veckan presenterades namningsamlingen för den väntade lagmotionen om ny äktenskapslagstiftning. Det var alltså den som inte rymdes in i det bångnande regeringsbygget i somras. Nu börjar lapptäckets alla kompromisser synas och man undrar hur länge sömmarna faktiskt kommer att hålla. 6.10.2011 kl. 00:00

Människa. Tvivlen tog den unge teologen John Vikström nästan till helvetets port. Men också tillbaka till sorglös tillit igen. 6.10.2011 kl. 00:00

Också positiva kyrkliga nyheter verkar leda till utskrivningar ur kyrkan. 5.10.2011 kl. 10:47

Kyrka. Helsinge har varit svenskbygd i flera hundra år. I dagens Vanda bor det fler muslimer än finlandssvenskar. Nästa år blir Vanda svenska församling näst intill husvill. 30.9.2011 kl. 00:00

Rolf af Hällström. Nina Hagen är affischnamnet på bokmässan i Göteborg. Helt konkret, punkens ikon stirrar besökarna i ögonen från alla programblad. 29.9.2011 kl. 00:00

Människa. När Elli Flén var tolv ville hon erövra världen. Men hon satt fast i byhålan Munsala. 29.9.2011 kl. 00:00

Ledare. Den här veckan har stiftets kyrkoherdar samlats på Lärkkulla. Bland alla administrativa och andliga ärenden har herdarna också hunnit jobba med sin medievana. Det är bra, för när man förstår andras utgångspunkter och arbetssätt slipper man en hel del onödiga friktioner. 29.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Söndagsskolan har imageproblem och lärarbrist. Det ska tacklas med ett nytt norskt koncept, ”Sprittande liv”, som lanseras hos oss nästa höst. 28.9.2011 kl. 00:00

Samhälle. När biskoparna tidigare i månaden samlades i Salo fick de en kritisk hälsning från Nätverket för hållbar livsstil. 27.9.2011 kl. 00:00

Världen. Ett färskt förslag om ny konstitution för den danska folkkyrkan strävar efter att göra den mer självständig. 27.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Gideoniterna i Finland,  Luthersk Inremission och förbundet Kran:s arbete bland alkohol- och narkotikamissbrukare hör till de åtta kollekter som Kyrkostyrelsen endast rekommenderar för nästa års kollekter. 26.9.2011 kl. 00:00

Människa. Ärkebiskop emeritus John Vikström fyller 80 år den 1 oktober. 26.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Bland de finlandssvenska teckenspråkiga har det länge funnits ett behov av vissa kyrkliga formulär på finlandssvenskt teckenspråk, rapporterar Kyrklig tidningstjänst. 26.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Åländsk kyrklighet samlar krafter i helig lek och spektakel. De åländska kyrkodagarna pågår den här helgen. 24.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Finska Missionssällskapet har producerat en film för konfirmandundervisningen. Filmen konkretiserar begreppen nåd, fred och hopp och ger glimtar av vad missionsarbete kan betyda i praktiken. 23.9.2011 kl. 00:00

Bo-Göran Åstrand

Coronapandemin. Det finns inga tecken på panik i stiftet. Efter att ha kollat läget med de flesta kyrkoherdarna är biskop Bo-Göran Åstrand både imponerad och bekymrad. 23.4.2020 kl. 12:41
Håkan Nyman och Mårten Malmström har känsloband till skogarna i Vällskog.

esbo. Församlingarna i Esbo planerar att skydda femtio hektar skog intill nationalparken i Noux för tjugo år framåt. – Skogen skyddas, men församlingen får också intäkter för den. 23.4.2020 kl. 12:16

rättelse. I intervjun med biskop Bo-Göran Åstrand i nästa nummer av KP om läget i stiftet finns en felaktig uppgift. 22.4.2020 kl. 12:35
Minna Timmerbacka-
Vidjeskog är nu i det skedet när avståndet mellan kontrollerna blir längre. Men hon kommer att få leva med 
dem tills hon fyllt 70.

profilen. Du är frisk. Cancern kommer aldrig tillbaka. Det är ord som ingen sagt åt Minna Timmerbacka-Vidjeskog men som hon önskar att någon skulle säga. Men hon förstår också att ingen kan göra det. Även om hon nu kan lämna oron bakom sig faller hon tillbaka i den ibland. 22.4.2020 kl. 10:44
Robert Lemberg är kaplan i Agricola svenska församling.

vikariat. Robert Lemberg kommer att vikariera stiftsdekan Magnus Riska från augusti 2020 till augusti 2022. 21.4.2020 kl. 15:37