Tetiana och Oleksandr Pokas leder den ukrainska
församingsgemenskapen i Munsala.
Tetiana och Oleksandr Pokas leder den ukrainska församingsgemenskapen i Munsala.

Kristi lidande kan inte jämföras med Ukrainas

Ukraina.

Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han.

6.4.2023 kl. 15:33

Sedan augusti i fjol har Nykarleby församling upplåtit församlingshemmet i Munsala för en kristen ukrainsk gemenskap. Här samlas nu mellan tjugo och fyrtio personer till gudstjänst varje söndag.

– Jag predikar ständigt om Kristi lidande, inte bara till påsk. Tack vare sitt lidande på korset får vi människor förlåtelse för våra synder och evigt liv. Nu firar vi Kristi uppståndelse från de döda då kyrkan får förkunna: Jesus lever!

När Ryssland anföll Ukraina den 24 februari ifjol arbetade Oleksandr Pokas på ett bygge i Kiev.

– Klockan fem på morgonen kom de första tecknen på att kriget startat. Då körde vi genast hem till Romny, berättar han.

I Romny som ligger i norra Ukraina, mellan Charkiv och Kiev, väntade familjen, hustrun Tetiana och de fyra barnen. Där fanns också den baptistförsamling där Oleksandr var hjälppastor, ungdomspastor och predikade.

– Dagen efter att vi kom hem började ryssarna ockupera staden. Vi såg dem komma i sina tanks och vi visste inte vad vi skulle göra. De var farligt att röra sig ute på stan som ryssarna höll på att belägra, och det fanns platser som man inte kunde passera. Vi var några i församlingen som samlades hemma i vårt kök för bön.

Kort efter att de samlats for strömmen.

– Med tanke på barnens säkerhet ville vi lämna landet. Men vi hade också kyrkan och församlingen att tänka på. Några församlingsmedlemmar lämnade staden och några stannade kvar.

Först visste de inte vart de skulle ta vägen.

– Vi bad för saken i två veckor. Då fick vi inbjudan att komma till Munsala.

Till saken hör att Oleksandr arbetade en säsong på en pälsfarm i Munsala 2019. När Ryssland anföll Ukraina ringde familjen han jobbat för och bjöd in dem.

– De sade att här finns hus och allt färdigt. Här finns också kristna och församlingar.

Kontakten till Munsala fick han genom sina vänner som kom till Oravais för att jobba efter att Ryssland ockuperade Krim 2014.

– Men när jag kom hem från Finland 2019 sade jag åt Tetiana att nu vill jag inte åka utomlands mera. Då började jag jobba i byggnadsbranschen. Så gick en tid och nu sitter jag här i all fall.

Beslutet att lämna Romny underlättades av att allt fler församlingsmedlemmar lämnade staden. När beslutet att åka var taget bommade de igen sitt hus, täckte de över fönstren och tog de tre yngsta barnen i åldern 9, 11 och 16 med sig i bilen. Först körde de söderut för att sedan svänga väster- och norrut.

Den äldsta dottern, 20, är gift och stannade kvar i Ukraina tillsammans med sin man.

Är ni oroliga för henne?

– Nu är det lite tryggare i regionen för ryssarna är inte längre kvar där. Men visst oroar vi oss för henne och för våra föräldrar som är kvar i Ukraina, och vi försöker hjälpa dem så mycket som möjligt.

Den 14 mars 2022 kom Oleksandr och Tetiana och de tre barnen till i Finland.

Männen får i regel inte lämna Ukraina. Men familjefäder med minderåriga barn är undantagna. Den äldsta dotterns man är studerande. Studerande mobiliseras heller inte.

– I början var det lite tungt innan vi hittade kontakter och en församlingsgemenskap. Vi ville få kontakt med andra troende. Vi besökte baptistkyrkan i Hirvlax och berättade att vi är flera ukrainare här som planerar att börja samlas. Vi började be hemma hos oss för en plats att samlas på.

Oleksandr körde runt i och visade Tetiana vilka kyrkor som finns här. Via farmarfamiljen fick de kontakt med Mats Edman, kyrkoherde i Nykarleby.

– Vi träffades för att samtala. Mats var positiv till att vi fick samlas i församlingshemmet i Munsala. När jag frågade vad vi ska betala för att det svarade han: inget.

Till första mötet för ukrainarna i området i augusti ifjol kom tjugo personer. Till en början samlades de två gånger per månad.

– Sedan kom ett önskemål om att samlas oftare, så vi började samlas varje söndag klockan tio. Vi är mellan tjugo och fyrtio personer från området mellan Vasa och Nykarleby. Samlingen är öppen för alla. Guds ord är till för alla och vi vill att alla ska få del av det. Vi är glada över alla som kommer.

Samlingarna hålls på både ukrainska och ryska. Några ryssar är också med i gemenskapen.

– Det är klart vi ser lidandet som Ryssland förde till vårt land, men folk förblir tålmodiga. Vi ber för läget i stället. Varje söndag ber vi för Ukraina, för fred och att Herren ska beskydda vår suveränitet och vårt folk och för att ockupanten ska lämna vårt territorium.

Oleksandr säger också att de protestantiska kyrkorna i Ukraina ofta reser till fronten för att distribuera humanitärt bistånd till civila och soldater. Också gemenskapen i Munsala är med om att stöda detta arbete ekonomiskt.

Protestantiska traditioner

Några större skillnader mellan ukrainarnas möten i Munsala och de baptistiska mötena i Svenskfinland finns inte, förutom språket. Göran Näs, som tolkar Oleksandr och Tetiana, deltar ibland i mötena.

– Det är mycket sång under mötena och ofta har de två predikningar, säger han.

Oleksandr ansvarar för att organisera mötena, men de är tre ukrainare som delar på predikoturerna.

– Det är inte så viktigt om de är pastorer eller inte. Det viktigaste är att de förkunnar ett evangelium som är sant och i enlighet med Guds ord, säger Oleksandr.

Det är heller inga stora skillnader mellan påskfirandet i församlingen Romny och här i Finland.

– Vi är ju protestanter precis som Martin Luther. Men påskdagen är en stor fest för oss och vi samlas, predikar och tackar Herren för att han uppstått.

Påsken firas en vecka tidigare i Ukraina än i Finland. Det beror på kalendern, i den ortodoxa världen firar man också jul vid en annan tidpunkt än i väst, den 7 januari.

– Folk får ju välja när de firar. Datum är inte viktiga, det viktiga är att vi markerar Kristus. I vår kyrka och i vår familj firar vi julen den 25 december.

Den här påsken ska den ukrainska församlingen fira tillsammans i Munsala baptistförsamling i Hirvlax. Där firade de också julgudstjänst tillsammans.

Längtar ni tillbaka till Ukraina?

– Vi vill ju förstås återvända dit. Vi har ju alla släktingar och våra föräldrar kvar där. Just nu är det problematiskt även om kriget inte direkt berör vår stad. Det är svårt att få jobb.

Tetianas mamma bor på Krim och henne kan man inte besöka.

– Vi kan inte ens skicka pengar åt henne. Finland ses inte som ett vänligt sinnat land av Ryssland just nu.

Båda har fått jobb i Jeppo. Oleksandr jobbar på en betongstation medan Tetiana städar. De tre barnen går i Zachariasskolan i Nykarleby där de huvudsakligen lär sig svenska.

– Barnen trivs väldigt bra i skolan och vill vi inte avbryta skolgången. Just nu tänker vi stanna.

Han ser också gemenskapen i Munsala som ett uppdrag som ska skötas. Flera av ukrainarna som samlas har bott här i många år och slagit ner bopålarna här.

– Vi strävar inte efter att organisera en kyrka utan att bygga upp varandra i tron. Som aposteln Paulus skrev – uppgiften är att predika evangelium. Vår verksamhet går ut på att fler ska lära känna Herren.

– Det är svårt att veta vad som kommer att ske i framtiden. Eftersom vi är troende lämnar vi också tanken på att återvända till Ukraina i Herrens hand.

Oleksandr och Tetiana är mycket tacksamma för all hjälp de fått.

– Familjen som bjöd in oss ha varit väldigt hjälpsamma på alla vis. De har hjälpt oss med information, att skaffa arbete och med allt vi behövt. Vi är också tacksamma till det finska folket, Munsalaborna och Nykarleby församling för att vi blivit emottagna.

Johan Sandberg


sammanslagning. Domkapitlet föreslår nu att de tre församlingarna i Pedersöre ska bli en medan Jakobstads svenska församling fortsätter självständigt som tidigare. 11.4.2019 kl. 16:05
Bo-Göran Åstrand är ny Biskop i Borgå stift.

biskopsval . Det blev Bo-Göran Åstrand som segrade i biskopsvalets andra omgång. Han fick 309 röster och motkandidaten Sixten Ekstrand fick 265 röster. 10.4.2019 kl. 14:09
Glada miner inför biskopsvalets andra omgång.

biskopsval. Snart klarnar det om det är Bo-Göran Åstrand eller Sixten Ekstrand som blir nästa biskop i Borgå stift. 10.4.2019 kl. 12:58
Dagens styrkeövning är knäböj. Ralf Bergholm har lastat vikter på skivstången.

reportage. Kan det vara diakoni att svettas och lyfta vikter? Ja, tycker Heidi Salminen i Vanda svenska församling. Församlingen ser till människan som en helhet och kompletterar mathjälp och själavård med knäböj och axelpressar. 10.4.2019 kl. 09:00
Mia Bäck är kyrkoherde i Åbo svenska församling.

kyrkoherde. Mia Bäck är kyrkoherde och gift med Anna. Ibland måste hon gå in i sammanhang där hon vet att det finns människor som tycker att hennes familj – det finaste Gud gett henne – är ”avskyvärd”. 4.4.2019 kl. 13:36
Ulla-Maj Wideroos

förtroendevald. När Ulla-Maj Wideroos inte ställde upp i riksdagsvalet för fyra år sedan ville hon i stället engagera sig i lokalsamhället i Närpes. Men att det engagemanget skulle vara i församlingen hade hon inte tänkt. 3.4.2019 kl. 07:00

polisutredning. Polisen utreder om Martyrkyrkans vänner gjort sig skyldiga till penninginsamlingsbrott. Misstanken har lett till att Österbottens tingsrätt belagt föreningens tillgångar, motsvarande 2,58 miljoner euro, med kvarstad. 27.3.2019 kl. 13:36
"Det är ingen fars", säger Jörn Donner om att blir gammal.

Bok. Magbesvär. Svindel. Inkontinens. Ihållande trötthet. Olust. Ensamhet. Jörn Donner har skrivit en bok om att bli gammal och kanske obehövlig. 22.3.2019 kl. 11:00
Bengt Klemets föreslår att de fyra svenska församlingarna i Pedersörenejden ska bli en.

sammanslagning. De fyra svenska församlingarna i Pedersöre kyrkliga samfällighet föreslås bilda en ny gemensam Pedersöre svenska församling. Den nya församlingen får över 18 000 medlemmar och blir därmed den största i Borgå stift. 20.3.2019 kl. 15:38

Analys. Det är bäddat för en ytterst jämn och spännande andra omgång i biskopsvalet i Borgå stift. Utgående från resultatet i den första omgången är det omöjligt att förutspå vem som väljs till biskop. 19.3.2019 kl. 19:22
Lisa Enckell och hennes stödgrupp blickar framåt och fortsätter jobba för förnyelse i kyrkan.

biskopsval . Även om hennes biskopsval tagit slut är det mest glada miner på Lisa Enckells valvaka i Helsingfors. Kampanjen som de startat fortsätter mot andra mål. – Jag var den tredje som hade stafettpinnen, säger Lisa Enckell. 19.3.2019 kl. 16:53
Det blir antingen Sixten Ekstrand eller Bo-Göran Åstrand som blir nästa biskop i Borgå stift.

biskopsval. Det blir Bo-Göran Åstrand och Sixten Ekstrand som går vidare till den andra omgången i biskopsvalet i Borgå stift. 19.3.2019 kl. 14:33
Det är glada och spända miner på domkapitlet inför att omröstningen ska börja.

biskopsvalet. Om några timmar klarnar det om det är Harry Sanfrid Backström, Sixten Ekstrand, Lisa Enckell eller Bo-Göran Åstrand som går vidare i biskopsvalets första omgång. 19.3.2019 kl. 12:51
Niklas Wallis, Timo Saitajoki och Anders Store är idag  kyrkoherdar i var sin församling. Nu blir Store kyrkoherde medan Wallis och Saitajoki blir kaplaner i en gemensam församling.

sammanslagning. Kyrkoråden i Kronoby, Nedervetil och Terjärv vill att de tre församlingarna ska gå ihop den 1 januari 2020. Råden beslöt var för sig ta initiativ till samgång i går kväll. Besluten var enhälliga. 14.3.2019 kl. 13:17

nytt från domkapitlet. Borgå stifts domkapitel fastställde ett nytt handlingsprogram för bemötande och förebyggande av sexuella trakasserier och övergrepp. 12.3.2019 kl. 16:14

Stefan Vikström och hans dotter Rebecka Stråhlman samlade mest röster i församlingsvalet i Borgå.

FÖRSAMLINGSVAL. Stefan Vikström var röstkung i församlingsvalet i Borgå svenska domkyrkoförsamling med 141 röster – men bara en röst bakom honom kom hans dotter Rebecka Stråhlman med 140. Hon var däremot röstdrottning i kyrkofullmäktigevalet, med hela 202 röster. 21.11.2022 kl. 13:41
Helsingforsförsamlingarna var snabbt ute med sin röstningsprocent – som sjönk.

FÖRSAMLINGSVALET. Den nedåtgående trenden för röstningsprocenten i församlingsvalet fortsätter. Enligt de första siffrorna dagen efter valet använde bara var åttonde församlingsmedlem sin röst. Den preliminära röstningsprocenten är 12,7 procent. 21.11.2022 kl. 00:01
Sonja Djupsjöbacka (till vänster) och Cecilia Åminne är lärare och röstmagneter. De vill jobba för en välkomnande församling och ökad delaktighet för medlemmarna.

FÖRSAMLINGSVAL. En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. 20.11.2022 kl. 22:39
Stabil röstning i Pedersöre, men långt ifrån kyrkoherdevalet 2021

FÖRSAMLINGSVALET. Församlingen var en av de få i Finland som höjde röstningsprocenten sedan församlingsvalet 2018. 20.11.2022 kl. 22:20
Anna Simonsen röstade i Borgå. – Om jag inte röstar så är det andra som bestämmer i kyrkan

FÖRSAMLINGSVALET. Församlingsvalet är på gång under dagen. Röstningslokalerna stänger klockan 20. I Borgå röstade Anna Simonsen, 56, som medlem i kyrkan för första gången i livet. Med sin röst ville hon motverka den skeva representationen i kyrkan. 20.11.2022 kl. 13:48