Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.
Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.

Daniel Björk söker kyrkoherdetjänsten i Pedersöre

PEDERSÖRE.

Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april.

7.4.2023 kl. 17:15

De österbottniska rötterna lockar nu familjen att bryta upp från huvudstaden. Daniel Björk är född och uppvuxen i Larsmo.

– Under det senaste året har det vuxit fram en känsla av att en flytt till Österbotten skulle vara som att komma hem igen. Nu känns det som om det vore dags för nästa kapitel för vår familj, säger han.

Daniel Björk kom till församlingen 2009 som församlingspastor. 2015 blev han kyrkoherde.

– Vi har haft en jättefin tid i Petrus församling och i Helsingfors. Vi har gett allt vi haft, satsat hårt och som familj varit väldigt engagerade i församlingen. Tillsammans med frivilliga, anställda och förtroendevalda har vi fått se väldigt mycket fint hända. Det har varit en god tid när mycket gott har hänt.

Det är med ett vemod som han lämnar Helsingfors.

– Många saker känns svåra och vemodiga att lämna: goda vänner, jättefina kollegor, ett församlingsliv som vi satsat på, vårt hus, pojkarnas skola och deras vänner. Det är mycket vi måste ta avsked av. Det känns stort och dramatiskt. Men det känns också rätt.

Han lämnar nu över till andra med stor förtröstan.

– När jag satt i gudstjänsten förra söndagen tänkte jag att det här är väldigt fint gjort, och det funkar riktigt fint utan mig.

Nu känner han en kallelse till norra Österbotten.

– Får jag inte tjänsten i Pedersöre så blir det någon annan. Det är nu eller så småningom.

Daniel Björk räknar Pedersöre församling som en av sina två hemförsamlingar.

– Min kompis ville inte gå i skriftskolan hemma i Larsmo så jag följde med honom till Pedersöre. Det var en Herrens ledning, för det blev en väldigt viktig tid för mig. Där blev jag hjälpledare och där fick jag upptäcka och komma till tro. Jag var med i ungdomsarbetet där i många år och blev inspirerad av ungdomsledarna där.


Varför sökte du inte tjänsten i första omgången?

– Jag känner en stark kallelse att jobba i Pedersöre prosteri på lång sikt, men jag är lite osäker på vilken församling kallelsen gäller. I första omgången ville jag inte stå i vägen för någon som kanske har en stark kallelse att på lång sikt jobba i Pedersöre. Nu konsulterade jag biskopen och frågade om han tycker jag gör någon nytta i Pedersöre ifall det bara blir för en begränsad tid. Han uppmanade mig tydligt att söka.


Vad siktar du på?

– Som sagt så känner jag en tydlig kallelse till att verka länge i norra svenska Österbotten. Sen vet man aldrig vad som händer. Men just nu fokuserar jag på Pedersöre. Blir jag vald går jag in för det helt och fullt för den tid jag är där.


Petrus har en speciell, kanske något lågkyrklig profil. Är det något du tar med dig till Pedersöre?

– Det som kännetecknar Petrus är att vi förutom den traditionella mässan försökt prova några nya former för församlingslivet. Varje söndag har vi två traditionella gudstjänster. På eftermiddagen har vi dessutom haft en gudstjänst i nyare stil. Jag tror att det behövs båda för de är en riktdom för kyrkan. Alla människor är inte exakt likadana. Vi har ett budskap, innehållet i vår tro, som är evigt. Men hur vi närmar oss Gud och hur vi är tillsammans som församling kan förändras över tid. Det är en rikedom att ha bredd. Jag vill inte styra församlingslivet i en viss riktning, utan låta allt det goda som finns vara kvar. Men sedan kan man fundera om hur vi kan göra så att församlingen ska kännas som hemma också för de människor som inte hittat till dit. Det viktiga är att inte ta bort det som är viktigt för någon. Men vi kan dessutom hitta nya sätt.


Vad säger barnen om att flytta?

– Barnen har redan en längre tid talat om att de någon gång vill flytta till Österbotten. Men ändå var vi inte alls beredda på hur positiva de skulle vara när vi berättade för dem att jag söker till Pedersöre. De såg det som något jätteroligt och jag såg glädjetårar. Vi känner det som en stor bekräftelse angående beslutet. De har ju fammo, faffa och mommo i Jakobstad, kusiner och en sommarstuga i Larsmo. I sommarstugan vistas vi varje år.

Johan Sandberg


Vad lär man sig av Lotta på Bråkmakargatan? Att det ibland är blod på födelsedagen och att man behöver ha en tant Berg.

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15
Teemu Laajasalo är biskop i Helsingfors. Bilden är från hans biskopsvigning.

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00
På världens näst största flyktingbosättning i Uganda bygger Kyrkans Utlandshjälp skolor och vidareutbildar lärare. Skola och undervisning betraktas som livräddande i krissituationer.

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00
Emma Audas disputerar idag med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn.

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51
Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01
Röstberättigade i valet den 11 februari är prästerna samt församlingarnas förtroendevalda.

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33
Sedan Bo-Göran Åstrand installerades som biskop i Borgå stift i september har han hunnit resa runt i olika delar av stiftet. Söndagen den 26 januari kommer han att besöka Matteus församling.

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36
Magnus och Anna Dahlbacka under utgivningsfesten Maralal i december.

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53
Kronoby kyrka var välfylld när den nybildade församlingen höll sin första mässa på söndagen.

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28
Att Johan Myrskog började skriva lovsånger handlar delvis om hur hans egen tro och Gudsrelation utvecklats.

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14
Nu när papperstidningen utkommer bara varannan vecka vill redaktionen satsa lite mer på webbsidan.

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02
Personintervjuer och nyheter toppar listan på de mest lästa artiklarna år 2019.

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40
Hanna Lagerström kallar sig språknomad.

julevangeliet. Dialekten är Hanna Lagerströms hjärtespråk, det språk hon använder när hon rappar – och nu också när hon läser julevangeliet. 19.12.2019 kl. 12:00

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13
– Min jul är en ärkejul. Allt ska vara klart långt före jul­afton. Arbete är bannlyst, säger historikern Dick Harrison.

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00
Maryna Vilkhoryk visar upp den ärvda folkdräkten som hon fick med sig vid flykten från Ukraina.

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43