Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.
Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.

Daniel Björk söker kyrkoherdetjänsten i Pedersöre

PEDERSÖRE.

Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april.

7.4.2023 kl. 17:15

De österbottniska rötterna lockar nu familjen att bryta upp från huvudstaden. Daniel Björk är född och uppvuxen i Larsmo.

– Under det senaste året har det vuxit fram en känsla av att en flytt till Österbotten skulle vara som att komma hem igen. Nu känns det som om det vore dags för nästa kapitel för vår familj, säger han.

Daniel Björk kom till församlingen 2009 som församlingspastor. 2015 blev han kyrkoherde.

– Vi har haft en jättefin tid i Petrus församling och i Helsingfors. Vi har gett allt vi haft, satsat hårt och som familj varit väldigt engagerade i församlingen. Tillsammans med frivilliga, anställda och förtroendevalda har vi fått se väldigt mycket fint hända. Det har varit en god tid när mycket gott har hänt.

Det är med ett vemod som han lämnar Helsingfors.

– Många saker känns svåra och vemodiga att lämna: goda vänner, jättefina kollegor, ett församlingsliv som vi satsat på, vårt hus, pojkarnas skola och deras vänner. Det är mycket vi måste ta avsked av. Det känns stort och dramatiskt. Men det känns också rätt.

Han lämnar nu över till andra med stor förtröstan.

– När jag satt i gudstjänsten förra söndagen tänkte jag att det här är väldigt fint gjort, och det funkar riktigt fint utan mig.

Nu känner han en kallelse till norra Österbotten.

– Får jag inte tjänsten i Pedersöre så blir det någon annan. Det är nu eller så småningom.

Daniel Björk räknar Pedersöre församling som en av sina två hemförsamlingar.

– Min kompis ville inte gå i skriftskolan hemma i Larsmo så jag följde med honom till Pedersöre. Det var en Herrens ledning, för det blev en väldigt viktig tid för mig. Där blev jag hjälpledare och där fick jag upptäcka och komma till tro. Jag var med i ungdomsarbetet där i många år och blev inspirerad av ungdomsledarna där.


Varför sökte du inte tjänsten i första omgången?

– Jag känner en stark kallelse att jobba i Pedersöre prosteri på lång sikt, men jag är lite osäker på vilken församling kallelsen gäller. I första omgången ville jag inte stå i vägen för någon som kanske har en stark kallelse att på lång sikt jobba i Pedersöre. Nu konsulterade jag biskopen och frågade om han tycker jag gör någon nytta i Pedersöre ifall det bara blir för en begränsad tid. Han uppmanade mig tydligt att söka.


Vad siktar du på?

– Som sagt så känner jag en tydlig kallelse till att verka länge i norra svenska Österbotten. Sen vet man aldrig vad som händer. Men just nu fokuserar jag på Pedersöre. Blir jag vald går jag in för det helt och fullt för den tid jag är där.


Petrus har en speciell, kanske något lågkyrklig profil. Är det något du tar med dig till Pedersöre?

– Det som kännetecknar Petrus är att vi förutom den traditionella mässan försökt prova några nya former för församlingslivet. Varje söndag har vi två traditionella gudstjänster. På eftermiddagen har vi dessutom haft en gudstjänst i nyare stil. Jag tror att det behövs båda för de är en riktdom för kyrkan. Alla människor är inte exakt likadana. Vi har ett budskap, innehållet i vår tro, som är evigt. Men hur vi närmar oss Gud och hur vi är tillsammans som församling kan förändras över tid. Det är en rikedom att ha bredd. Jag vill inte styra församlingslivet i en viss riktning, utan låta allt det goda som finns vara kvar. Men sedan kan man fundera om hur vi kan göra så att församlingen ska kännas som hemma också för de människor som inte hittat till dit. Det viktiga är att inte ta bort det som är viktigt för någon. Men vi kan dessutom hitta nya sätt.


Vad säger barnen om att flytta?

– Barnen har redan en längre tid talat om att de någon gång vill flytta till Österbotten. Men ändå var vi inte alls beredda på hur positiva de skulle vara när vi berättade för dem att jag söker till Pedersöre. De såg det som något jätteroligt och jag såg glädjetårar. Vi känner det som en stor bekräftelse angående beslutet. De har ju fammo, faffa och mommo i Jakobstad, kusiner och en sommarstuga i Larsmo. I sommarstugan vistas vi varje år.

Johan Sandberg


Johan Sandberg. Påskottan 2006. I facklornas sken sitter vi tillsammans med de lokala församlingarna på stranden vid Indiska oceanen i byn Nam Kem och väntar på att solen, likt Kristus ska stiga upp och lysa upp vår tillvaro. 20.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Nykarleby, Munsala och Jeppo församlingar upphör och bildar den nya Nykarleby församling den 1 januari 2013. 19.4.2011 kl. 00:00

Människa. Mitri Raheb kände vittringen av förändring och hoppas nu på samhällen där kristna inte behöver vara medborgare på undantag. 19.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har gett riksdagens justitieombudsman en utredning om inträdande i kyrkan via internet. 19.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. I ett gemensamt uttalande betonar de religiösa ledarna i Finland religionsfriheten som en universell princip och individuell mänsklig rättighet. De påpekar vikten av att beakta religionsfrihetens princip som en hörnsten för samhällsfreden. 18.4.2011 kl. 00:00

Samhälle. Läraren bedömer ifall bibelkunskap passar in också utanför religionsundervisningen. 18.4.2011 kl. 00:00

Människa. Olle Rosenqvist reser till Indien, Nepal och Mongoliet sex gånger per år. Han samarbetar med pastor Natanael Khaling, som i fyrtio år vandrat runt i bergen Mount Everest och predikat. 18.4.2011 kl. 00:00

Människa. Hans mål var att dö. Amfetamin och hasch var vägen dit. Men en Bibel i fängelsets isoleringscell förändrade allt. I dag är Jonny Forsström pastor i Missionskyrkan i Ekenäs. 16.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Långköraren i Esse, var det nya församlingshemmet ska byggas har tagit ett steg framåt. Kyrkorådet i församlingen har röstat för ett nybygge vid ån, där det gamla församlingshemmet stod. 15.4.2011 kl. 00:00

Kultur. Lovsångerna har burit henne genom både tuffa tider och glädje. Nu ger Isabella Ström ut sina egna lovsånger på skiva. 15.4.2011 kl. 00:00

Människa. Vreden är en viktig katalysator för vuxenlivet. Fel använd tar den ditt liv. 14.4.2011 kl. 00:00

Människa. Nicklas Holmgård uppmanar församlingarna att fråga vad ungdomar kan och vill göra i stället för att gissa sig till det. 14.4.2011 kl. 00:00

Ledare. På söndag är det dags för det 36 riksdagsvalet i Finland. Vägen dit har varit lång, och utspelen många. Vissa gick obemärkt förbi, andra hade vi gärna varit utan. 14.4.2011 kl. 00:00

May Wikström. Min nya vän presenterar sitt motto: ”Vi måste nötas mer!”. 14.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Felaktig teologi gjorde det möjligt att mörklägga övergrepp inom den laestadianska rörelsen. 13.4.2011 kl. 00:00

Vad lär man sig av Lotta på Bråkmakargatan? Att det ibland är blod på födelsedagen och att man behöver ha en tant Berg.

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15
Teemu Laajasalo är biskop i Helsingfors. Bilden är från hans biskopsvigning.

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00
På världens näst största flyktingbosättning i Uganda bygger Kyrkans Utlandshjälp skolor och vidareutbildar lärare. Skola och undervisning betraktas som livräddande i krissituationer.

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00
Emma Audas disputerar idag med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn.

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51
Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01