Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.
Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.

Daniel Björk söker kyrkoherdetjänsten i Pedersöre

PEDERSÖRE.

Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april.

7.4.2023 kl. 17:15

De österbottniska rötterna lockar nu familjen att bryta upp från huvudstaden. Daniel Björk är född och uppvuxen i Larsmo.

– Under det senaste året har det vuxit fram en känsla av att en flytt till Österbotten skulle vara som att komma hem igen. Nu känns det som om det vore dags för nästa kapitel för vår familj, säger han.

Daniel Björk kom till församlingen 2009 som församlingspastor. 2015 blev han kyrkoherde.

– Vi har haft en jättefin tid i Petrus församling och i Helsingfors. Vi har gett allt vi haft, satsat hårt och som familj varit väldigt engagerade i församlingen. Tillsammans med frivilliga, anställda och förtroendevalda har vi fått se väldigt mycket fint hända. Det har varit en god tid när mycket gott har hänt.

Det är med ett vemod som han lämnar Helsingfors.

– Många saker känns svåra och vemodiga att lämna: goda vänner, jättefina kollegor, ett församlingsliv som vi satsat på, vårt hus, pojkarnas skola och deras vänner. Det är mycket vi måste ta avsked av. Det känns stort och dramatiskt. Men det känns också rätt.

Han lämnar nu över till andra med stor förtröstan.

– När jag satt i gudstjänsten förra söndagen tänkte jag att det här är väldigt fint gjort, och det funkar riktigt fint utan mig.

Nu känner han en kallelse till norra Österbotten.

– Får jag inte tjänsten i Pedersöre så blir det någon annan. Det är nu eller så småningom.

Daniel Björk räknar Pedersöre församling som en av sina två hemförsamlingar.

– Min kompis ville inte gå i skriftskolan hemma i Larsmo så jag följde med honom till Pedersöre. Det var en Herrens ledning, för det blev en väldigt viktig tid för mig. Där blev jag hjälpledare och där fick jag upptäcka och komma till tro. Jag var med i ungdomsarbetet där i många år och blev inspirerad av ungdomsledarna där.


Varför sökte du inte tjänsten i första omgången?

– Jag känner en stark kallelse att jobba i Pedersöre prosteri på lång sikt, men jag är lite osäker på vilken församling kallelsen gäller. I första omgången ville jag inte stå i vägen för någon som kanske har en stark kallelse att på lång sikt jobba i Pedersöre. Nu konsulterade jag biskopen och frågade om han tycker jag gör någon nytta i Pedersöre ifall det bara blir för en begränsad tid. Han uppmanade mig tydligt att söka.


Vad siktar du på?

– Som sagt så känner jag en tydlig kallelse till att verka länge i norra svenska Österbotten. Sen vet man aldrig vad som händer. Men just nu fokuserar jag på Pedersöre. Blir jag vald går jag in för det helt och fullt för den tid jag är där.


Petrus har en speciell, kanske något lågkyrklig profil. Är det något du tar med dig till Pedersöre?

– Det som kännetecknar Petrus är att vi förutom den traditionella mässan försökt prova några nya former för församlingslivet. Varje söndag har vi två traditionella gudstjänster. På eftermiddagen har vi dessutom haft en gudstjänst i nyare stil. Jag tror att det behövs båda för de är en riktdom för kyrkan. Alla människor är inte exakt likadana. Vi har ett budskap, innehållet i vår tro, som är evigt. Men hur vi närmar oss Gud och hur vi är tillsammans som församling kan förändras över tid. Det är en rikedom att ha bredd. Jag vill inte styra församlingslivet i en viss riktning, utan låta allt det goda som finns vara kvar. Men sedan kan man fundera om hur vi kan göra så att församlingen ska kännas som hemma också för de människor som inte hittat till dit. Det viktiga är att inte ta bort det som är viktigt för någon. Men vi kan dessutom hitta nya sätt.


Vad säger barnen om att flytta?

– Barnen har redan en längre tid talat om att de någon gång vill flytta till Österbotten. Men ändå var vi inte alls beredda på hur positiva de skulle vara när vi berättade för dem att jag söker till Pedersöre. De såg det som något jätteroligt och jag såg glädjetårar. Vi känner det som en stor bekräftelse angående beslutet. De har ju fammo, faffa och mommo i Jakobstad, kusiner och en sommarstuga i Larsmo. I sommarstugan vistas vi varje år.

Johan Sandberg


Åtminstone fyra av Borgå stifts sju platser i kyrkomötet står lediga inför kyrkovalet i februari 2024.

KYRKOMÖTET. I ett konservativt kyrkomöte fick Borgå stift en övervägande liberal grupp i valet för fyra år sedan. Nu slutar många ombud. Valet av nytt kyrkomöte i vinter förrättas från rätt så tomt bord. 24.10.2023 kl. 14:04
När vi låser in allt och definierar det, då dödar vi det, säger Mikael Kurkiala.

heliga platser. I en avförtrollad värld, en värld där människan är allestädes närvarande, spanar vi efter glimtar av helighet. Mikael Kurkiala vill klä glimtarna i ett språk där vi verkligen kan mötas. – Så fort vi har definierat något har vi låst in det. När vi gör det så dödar vi det. 23.10.2023 kl. 10:05

webbplats. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har förnyat sina webbplatser, evl.fi och evl.fi/plus. 19.10.2023 kl. 17:44
Kyrkan står där för att du ska kunna gå in där när du behöver det.

OVAN I KYRKAN. Du brukar kanske inte ”gå i kyrkan” men den är din, och du får gå in i den när som helst. 17.10.2023 kl. 16:26
Den 17 oktober är det De bostadslösas natt. Bilden är arrangerad.

HEMLÖSHET. I oktober ordnas De bostadslösas natt. Det räcker inte enligt diakoniarbetare Henrika Lemberg, diakoniarbetare i Borgå. 12.10.2023 kl. 13:36
Karis kyrka och Pojo kyrka är Karis-Pojo svenska församlings huvudkyrkor.

Herdeval. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström har sökt kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Domkapitlet placerar af Hällström i första förslagsrum. Valet hålls den 10 december. 13.10.2023 kl. 15:23
– När man spelar fotboll gör man misstag som känns tunga ibland. Men livet går ju vidare och Jesus har ju fortfarande vunnit seger. Jag försöker ha den inställningen att ”jag kör igen”.

andreaskyrkan. Ifol scoutade fotbollsklubben HJK Nils Svensson på en match i Ettan i Sverige. Ett år senare är han med i ungdomsledarteamet i Andreaskyrkan i Helsingfors. 12.10.2023 kl. 12:00
Johanneskyrkan är Johannes församlings huvudkyrka.

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09
Henrik Törnqvist är kyrko-
herde på industriorten Trollhättan norr om Göteborg.

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32
Lika kyrkor, men olika roll för församlingsledarna.

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24
Erik Wessman blev prästvigd under coronapandemin – och inom ett år kyrkoherde.

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36
Louise Britze i Simeons kirke i Köpenhamn har fokus på studerande, unga vuxna och diakoni.

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34
– Filmen ger en bra bild av hur en kristen församling borde verka och hur Jesusrörelsen tog hand om människor.

film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05
Församlingspastor Annica Smeds, kyrkoherde Per Stenberg och biskop Bo-Göran Åstrand.

KVINNA OCH PRÄST. På andra försöket lyckades församlingsrådet i Karleby svenska församling enas om ett utlåtande till domkapitlet i Borgå stift gällande Annica Smeds förordnande som församlingspastor till församlingen. Nu föreslår man att förordnandet blir tidsbestämt till två år och beslutet kom efter omröstning där rösterna föll 9-3. 6.10.2023 kl. 10:25
För Annika Holm blev Alpha en oas av djupa samtal, och en plats att hitta tillbaka till sin relation med Gud.

jakobstad. Annika Holm hade glömt hur man gör då man stillar sig. I dag är hennes vardag lika stressig som förr, men hon har hittat små stunder av andakt. 22.9.2023 kl. 10:35

För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00