Kyrkoherde Mats Björklund tycker det är viktigt att en utredning görs så man vet vilka alternativ man har.

Ska fyra församlingar bli en?

STRUKTUR.

En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling.

5.4.2023 kl. 16:18

I april träffar ledande tjänstemän och kyrkoherdarna i Korsholm, Kvevlax, Solf och Replot utredningsman Clas Abrahamsson för ett första möte. Men det är först i höst som den egentliga utredningen inleds och då ska också församlingsmedlemmarna få säga sitt under allmänna möten. Resultat ska läggas fram den sista november. Initiativet till utredening togs av församlingsrådet i Korsholms svenska församling.

– Ekonomin har varit god i fyra år. Det är ingen krissamfällighet. Men vi är bekymrade för framtiden, för det är svårt att få personal. Det är en fråga om hur vi säkerställer församlingsverksamhet och gudstjänstliv på hela Korsholms kommuns område, säger Mats Björklund, kyrkoherde i Korsholms svenska församling.

Under pandemin kom automatiskt inbesparingar för att mycket verksamhet låg nere. Skatteintäkterna har också ökat, säger Björklund. Men läget var ett annat när han för ett antal år sedan kom som kyrkoherde till Solf.

– Då var sparkraven väldigt hårda, ekonomin såg inte ljus ut. En framtidsgrupp med representanter från alla församlingar tillsattes och resultatet blev: För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras. De små församlingarna höll på att bli utan verksamhetsmedel och utan pengar kan man inte jobba. Tanken med utredningen är att vi ska tänka framåt, fem, tio, femton och trettio år.

Församlingarna i Solf och Replot hör till stiftets mindre församlingar med kring 1500 medlemmar vardera.

Församlingarnas egendom är redan diskuterad.

– För kring fem år sedan kom församlingarna överens om att all egendom är gemensam, samfälligheten är ägare till all egendom.

Alternativen är många

Björklund säger att nyckelfrågan är om fyra kyrkoherdar ska sköta samma jobb på varsitt håll.

– Ett alternativ är att en kyrkoherde sköter större administrativa uppgifter och de andra arbetar som präster. Min erfarenhet som kyrkoherde är att det blir lite tid över för andligt arbete.

Alternativen för hur framtiden kan se ut är många.

– Fyra församlingar kan bli en eller fyra kan bli två. Eller så kan tre bli en och en stanna utanför. Alla alternativ är möjliga.

Huvudsaken är att vi utreder och ser vilka alternativ vi har.

– Huvudsaken är att vi utreder och ser vilka alternativ vi har, och vi behöver någon utomstående som ser på det för vi har alla våra kor i diket.

Han är själv inte orolig inför den turbulens som utredningen kan leda till.

– Att anlita en utredningsman är ett normalt sätt att jobba med frågor som väcker känslor. Jag delar inte det skräckscenario som många människor har.

Hur ser det scenariot ut?

– Det är att blicka bakåt och hävda att det var bättre förr, och gick det då så går det nu också.

Kommer församlingsmedlemmarna i framtiden att få uppleva samma trygghet av att det finns någon att kontakta, exempelvis diakonin?

– Nej, inte om vi inte gör något. I framtiden kommer det att bli svårt att få kyrklig personal. Vi har exempelvis svårt att hitta diakonivikarier i Korsholm. Vi får inte kompetent personal, och samma problem finns i andra församlingar. Pudelns kärna är: Inom fem till tio år, vem jobbar i kyrkan då och speciellt i Borgå stift? Har man löst det så har man löst en hel del frågor ur mitt perspektiv.

Olika åsikter i Kvevlax och Replot

I Kvevlax har man varit medveten om att utredningen som Korsholms svenska församlings församlingsråd begärt är på väg.

Men många här skulle gärna fortsätta som självständig församling.

– Frågan har legat under ytan, men vi har inte haft någon egentlig offentlig diskussion där för- och nackdelarna skulle vägas mot varandra. Men många här skulle gärna fortsätta som självständig församling, säger kyrkoherde Fredrik Kass.

Tror du Kvevlaxborna utan vidare accepterar en sammanslagning?

– Nej, helt säkert finns det ett motstånd. Det finns säkert olika åsikter inom församlingen.

Han ser det som viktigt att det nu förs en öppen diskussion inom församlingarna.

– Jag utgår från att varje församling ordnar diskussioner för sina medlemmar så att alla får komma till tals och får information. Så ser vi vad utredningen kommer fram till.

Utredningen är inget rött skynke?

– Man behöver inte vara rädd för den. Det är bra att den blir gjord. Den här frågan pyr oberoende. Clas Abrahamsson är en jordnära person som är lätt att ha att göras med. Han har också gjort utredningar förr.

– Det viktiga är nu att vi säkerställer det lokala kyrkliga livet i hela kommunen, oavsett vad församlingen heter. Det beslut vi tar i dag kommer att påverka kommande generationer, säger Kass.

Camilla Svevar, kyrkoherde i Replot, ser framåt med tillförsikt.

– Det är bra att utredningen blir gjord så att fakta, för- och nackdelar läggs på bordet. Det är en utredning, inte automatiskt ett beslut att det ska bli en sammanslagning.

Det finns åsikter både för och emot, tror hon.

– Antagligen är flertalet emot en sammanslagning. Naturligtvis är man skeptisk mot en förändring och rädd för att församlingen i skärgården sakta men säkert monteras ner.

Hennes uppmaning är att ta utredningen för vad den är: en utredning.

– Då resultatet av den klargörs är alla betydligt klokare. Då blir det att väga för och emot, men då baserat på fakta och inte som nu, på spekulationer.

Ulrika Hansson och Johan Sandberg


radio. För ett drygt år sedan hade Laestadianernas fridsföreningars förbund LFF fattat ett beslut om att lägga ner sin radiokanal. Nu när coronan begränsar livet och sammankomsterna är de glada att de kom på andra tankar. 14.4.2021 kl. 09:48

Kulturer. Stéphane Rosse är den tystlåtna fransmannen som har levt i Finland i 30 år. – Jag blev förälskad i en finländsk turist i Paris 1993. Det var kärlek vid första ögonkastet. 14.4.2021 kl. 10:47

massmedier. Tidningen Kirkko ja kaupunki har fällts av opinionsnämnden för massmedier för att ha avlägsnat en omstridd kolumn om köttproduktion från tidningens webbsida. 13.4.2021 kl. 10:24

Kolumn. "Även ett digitalt möte får en annan dimension när vi på riktigt stannar upp och ger av vår egen tid", skriver Elefteria Apostolidou. 14.4.2021 kl. 08:30

Förnyelse. "Hur skulle vi gå till väga om vi också skulle renovera kyrkan inifrån?" 14.4.2021 kl. 09:00

Studerande. Studerande behöver stöd under undantagstiden – och antagligen klarnar det verkliga stödbehovet först när livet börjar normaliseras. 14.4.2021 kl. 00:00

Akutvård. Andreas Ahlfors är akutvårdare och kör ambulans till vardags. För att klara jobbet måste man vara lugn och observant. Men minst lika viktigt är det med empati – att verkligen se den man vårdar. 13.4.2021 kl. 08:31

Försäljning. Karleby kyrkliga samfällighet har lagt ut församlingshemmet i Björkhagen ut på auktion på huutokaupat.com, skriver ÖT. 8.4.2021 kl. 15:50

Kyrkomötet. Det är inte möjligt att inhibera kyrkomötets första session 2021 på grund av det stora antalet frågor som ska behandlas. 7.4.2021 kl. 16:02

dokumentär. En kvinna mördas. Barnflickan fälls för dådet, kvinnans man för anstiftan. Allt sker i en by i Sverige där församlingen väntar på att Jesus ska komma tillbaka, eftersom deras pastor är Kristi brud. I två år undersökte journalisterna Anton Berg och Martin Johnson vad som egentligen hände i Knutby. 3.4.2021 kl. 14:25

livet. Evas Roos mammas plötsliga död, när Eva var bara tio år gammal, satte djupa spår i henne. 1.4.2021 kl. 04:53

tro. Ibland är patienten mycket svag, sedan piggnar den till. Tua Forsström och Sofia Torvalds möttes i ett samtal om hur deras tro klarat av sorg och uteblivna bönesvar. 2.4.2021 kl. 07:24

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01

Påsk. – Som människa och sångare har jag upplevt en enorm rikedom genom att ta del av påskens musikverk, säger Sören Lillkung. 31.3.2021 kl. 13:05

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00

Äktenskap. Ett nytt land, ett nytt trossamfund och en tuff period ledde Borgåborna Pelagia Mitsitsou och Dimitris Amaxopoulos till ett beslut. 31.8.2023 kl. 14:00

rasism. Vid folkhögskolan med fokus på utlänningar som lär sig svenska är rektor Catharina von Schoultz orolig för den nya vågen av rasism. 30.8.2023 kl. 20:00