Kyrkoherde Mats Björklund tycker det är viktigt att en utredning görs så man vet vilka alternativ man har.

Ska fyra församlingar bli en?

STRUKTUR.

En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling.

5.4.2023 kl. 16:18

I april träffar ledande tjänstemän och kyrkoherdarna i Korsholm, Kvevlax, Solf och Replot utredningsman Clas Abrahamsson för ett första möte. Men det är först i höst som den egentliga utredningen inleds och då ska också församlingsmedlemmarna få säga sitt under allmänna möten. Resultat ska läggas fram den sista november. Initiativet till utredening togs av församlingsrådet i Korsholms svenska församling.

– Ekonomin har varit god i fyra år. Det är ingen krissamfällighet. Men vi är bekymrade för framtiden, för det är svårt att få personal. Det är en fråga om hur vi säkerställer församlingsverksamhet och gudstjänstliv på hela Korsholms kommuns område, säger Mats Björklund, kyrkoherde i Korsholms svenska församling.

Under pandemin kom automatiskt inbesparingar för att mycket verksamhet låg nere. Skatteintäkterna har också ökat, säger Björklund. Men läget var ett annat när han för ett antal år sedan kom som kyrkoherde till Solf.

– Då var sparkraven väldigt hårda, ekonomin såg inte ljus ut. En framtidsgrupp med representanter från alla församlingar tillsattes och resultatet blev: För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras. De små församlingarna höll på att bli utan verksamhetsmedel och utan pengar kan man inte jobba. Tanken med utredningen är att vi ska tänka framåt, fem, tio, femton och trettio år.

Församlingarna i Solf och Replot hör till stiftets mindre församlingar med kring 1500 medlemmar vardera.

Församlingarnas egendom är redan diskuterad.

– För kring fem år sedan kom församlingarna överens om att all egendom är gemensam, samfälligheten är ägare till all egendom.

Alternativen är många

Björklund säger att nyckelfrågan är om fyra kyrkoherdar ska sköta samma jobb på varsitt håll.

– Ett alternativ är att en kyrkoherde sköter större administrativa uppgifter och de andra arbetar som präster. Min erfarenhet som kyrkoherde är att det blir lite tid över för andligt arbete.

Alternativen för hur framtiden kan se ut är många.

– Fyra församlingar kan bli en eller fyra kan bli två. Eller så kan tre bli en och en stanna utanför. Alla alternativ är möjliga.

Huvudsaken är att vi utreder och ser vilka alternativ vi har.

– Huvudsaken är att vi utreder och ser vilka alternativ vi har, och vi behöver någon utomstående som ser på det för vi har alla våra kor i diket.

Han är själv inte orolig inför den turbulens som utredningen kan leda till.

– Att anlita en utredningsman är ett normalt sätt att jobba med frågor som väcker känslor. Jag delar inte det skräckscenario som många människor har.

Hur ser det scenariot ut?

– Det är att blicka bakåt och hävda att det var bättre förr, och gick det då så går det nu också.

Kommer församlingsmedlemmarna i framtiden att få uppleva samma trygghet av att det finns någon att kontakta, exempelvis diakonin?

– Nej, inte om vi inte gör något. I framtiden kommer det att bli svårt att få kyrklig personal. Vi har exempelvis svårt att hitta diakonivikarier i Korsholm. Vi får inte kompetent personal, och samma problem finns i andra församlingar. Pudelns kärna är: Inom fem till tio år, vem jobbar i kyrkan då och speciellt i Borgå stift? Har man löst det så har man löst en hel del frågor ur mitt perspektiv.

Olika åsikter i Kvevlax och Replot

I Kvevlax har man varit medveten om att utredningen som Korsholms svenska församlings församlingsråd begärt är på väg.

Men många här skulle gärna fortsätta som självständig församling.

– Frågan har legat under ytan, men vi har inte haft någon egentlig offentlig diskussion där för- och nackdelarna skulle vägas mot varandra. Men många här skulle gärna fortsätta som självständig församling, säger kyrkoherde Fredrik Kass.

Tror du Kvevlaxborna utan vidare accepterar en sammanslagning?

– Nej, helt säkert finns det ett motstånd. Det finns säkert olika åsikter inom församlingen.

Han ser det som viktigt att det nu förs en öppen diskussion inom församlingarna.

– Jag utgår från att varje församling ordnar diskussioner för sina medlemmar så att alla får komma till tals och får information. Så ser vi vad utredningen kommer fram till.

Utredningen är inget rött skynke?

– Man behöver inte vara rädd för den. Det är bra att den blir gjord. Den här frågan pyr oberoende. Clas Abrahamsson är en jordnära person som är lätt att ha att göras med. Han har också gjort utredningar förr.

– Det viktiga är nu att vi säkerställer det lokala kyrkliga livet i hela kommunen, oavsett vad församlingen heter. Det beslut vi tar i dag kommer att påverka kommande generationer, säger Kass.

Camilla Svevar, kyrkoherde i Replot, ser framåt med tillförsikt.

– Det är bra att utredningen blir gjord så att fakta, för- och nackdelar läggs på bordet. Det är en utredning, inte automatiskt ett beslut att det ska bli en sammanslagning.

Det finns åsikter både för och emot, tror hon.

– Antagligen är flertalet emot en sammanslagning. Naturligtvis är man skeptisk mot en förändring och rädd för att församlingen i skärgården sakta men säkert monteras ner.

Hennes uppmaning är att ta utredningen för vad den är: en utredning.

– Då resultatet av den klargörs är alla betydligt klokare. Då blir det att väga för och emot, men då baserat på fakta och inte som nu, på spekulationer.

Ulrika Hansson och Johan Sandberg


BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21