Kyrkoherde Mats Björklund tycker det är viktigt att en utredning görs så man vet vilka alternativ man har.

Ska fyra församlingar bli en?

STRUKTUR.

En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling.

5.4.2023 kl. 16:18

I april träffar ledande tjänstemän och kyrkoherdarna i Korsholm, Kvevlax, Solf och Replot utredningsman Clas Abrahamsson för ett första möte. Men det är först i höst som den egentliga utredningen inleds och då ska också församlingsmedlemmarna få säga sitt under allmänna möten. Resultat ska läggas fram den sista november. Initiativet till utredening togs av församlingsrådet i Korsholms svenska församling.

– Ekonomin har varit god i fyra år. Det är ingen krissamfällighet. Men vi är bekymrade för framtiden, för det är svårt att få personal. Det är en fråga om hur vi säkerställer församlingsverksamhet och gudstjänstliv på hela Korsholms kommuns område, säger Mats Björklund, kyrkoherde i Korsholms svenska församling.

Under pandemin kom automatiskt inbesparingar för att mycket verksamhet låg nere. Skatteintäkterna har också ökat, säger Björklund. Men läget var ett annat när han för ett antal år sedan kom som kyrkoherde till Solf.

– Då var sparkraven väldigt hårda, ekonomin såg inte ljus ut. En framtidsgrupp med representanter från alla församlingar tillsattes och resultatet blev: För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras. De små församlingarna höll på att bli utan verksamhetsmedel och utan pengar kan man inte jobba. Tanken med utredningen är att vi ska tänka framåt, fem, tio, femton och trettio år.

Församlingarna i Solf och Replot hör till stiftets mindre församlingar med kring 1500 medlemmar vardera.

Församlingarnas egendom är redan diskuterad.

– För kring fem år sedan kom församlingarna överens om att all egendom är gemensam, samfälligheten är ägare till all egendom.

Alternativen är många

Björklund säger att nyckelfrågan är om fyra kyrkoherdar ska sköta samma jobb på varsitt håll.

– Ett alternativ är att en kyrkoherde sköter större administrativa uppgifter och de andra arbetar som präster. Min erfarenhet som kyrkoherde är att det blir lite tid över för andligt arbete.

Alternativen för hur framtiden kan se ut är många.

– Fyra församlingar kan bli en eller fyra kan bli två. Eller så kan tre bli en och en stanna utanför. Alla alternativ är möjliga.

Huvudsaken är att vi utreder och ser vilka alternativ vi har.

– Huvudsaken är att vi utreder och ser vilka alternativ vi har, och vi behöver någon utomstående som ser på det för vi har alla våra kor i diket.

Han är själv inte orolig inför den turbulens som utredningen kan leda till.

– Att anlita en utredningsman är ett normalt sätt att jobba med frågor som väcker känslor. Jag delar inte det skräckscenario som många människor har.

Hur ser det scenariot ut?

– Det är att blicka bakåt och hävda att det var bättre förr, och gick det då så går det nu också.

Kommer församlingsmedlemmarna i framtiden att få uppleva samma trygghet av att det finns någon att kontakta, exempelvis diakonin?

– Nej, inte om vi inte gör något. I framtiden kommer det att bli svårt att få kyrklig personal. Vi har exempelvis svårt att hitta diakonivikarier i Korsholm. Vi får inte kompetent personal, och samma problem finns i andra församlingar. Pudelns kärna är: Inom fem till tio år, vem jobbar i kyrkan då och speciellt i Borgå stift? Har man löst det så har man löst en hel del frågor ur mitt perspektiv.

Olika åsikter i Kvevlax och Replot

I Kvevlax har man varit medveten om att utredningen som Korsholms svenska församlings församlingsråd begärt är på väg.

Men många här skulle gärna fortsätta som självständig församling.

– Frågan har legat under ytan, men vi har inte haft någon egentlig offentlig diskussion där för- och nackdelarna skulle vägas mot varandra. Men många här skulle gärna fortsätta som självständig församling, säger kyrkoherde Fredrik Kass.

Tror du Kvevlaxborna utan vidare accepterar en sammanslagning?

– Nej, helt säkert finns det ett motstånd. Det finns säkert olika åsikter inom församlingen.

Han ser det som viktigt att det nu förs en öppen diskussion inom församlingarna.

– Jag utgår från att varje församling ordnar diskussioner för sina medlemmar så att alla får komma till tals och får information. Så ser vi vad utredningen kommer fram till.

Utredningen är inget rött skynke?

– Man behöver inte vara rädd för den. Det är bra att den blir gjord. Den här frågan pyr oberoende. Clas Abrahamsson är en jordnära person som är lätt att ha att göras med. Han har också gjort utredningar förr.

– Det viktiga är nu att vi säkerställer det lokala kyrkliga livet i hela kommunen, oavsett vad församlingen heter. Det beslut vi tar i dag kommer att påverka kommande generationer, säger Kass.

Camilla Svevar, kyrkoherde i Replot, ser framåt med tillförsikt.

– Det är bra att utredningen blir gjord så att fakta, för- och nackdelar läggs på bordet. Det är en utredning, inte automatiskt ett beslut att det ska bli en sammanslagning.

Det finns åsikter både för och emot, tror hon.

– Antagligen är flertalet emot en sammanslagning. Naturligtvis är man skeptisk mot en förändring och rädd för att församlingen i skärgården sakta men säkert monteras ner.

Hennes uppmaning är att ta utredningen för vad den är: en utredning.

– Då resultatet av den klargörs är alla betydligt klokare. Då blir det att väga för och emot, men då baserat på fakta och inte som nu, på spekulationer.

Ulrika Hansson och Johan Sandberg


Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39